Beowulfskvädets topografi

500 f.Kr. - 1066
AndreasOx
Inlägg: 1496
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av AndreasOx » 4 juni 2019, 06:31

Skeppssättningar mm finns spridda i hela Skandinavien och är inte specifikt "sweonska".
Referenser till artiklar som handlar om svenska influenser i norra Jylland behövs.

Kungsune
Inlägg: 2208
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Kungsune » 4 juni 2019, 06:51

Jo, men de är betydligt vanligare i Sverige. Domarringarna är ju särskilt ”svenska”.
Artiklar om svenska influenser skulle ju vara ex alla artiklar om Illerup som refererats ett antal ggr på detta forum. Där har du ju precis det som man kan förväntas hitta. Beowulfkvädet ger inga upplysnngar om en sådan dominans av geatas som du påtalar. Verkar mer vara danskar som har en långsiktig inverkan. Dessutom talar kvädet om det särskilda gåvoutbytet mellan dessa grannfolk. Vad har du för danska influenser på Gotland?

AndreasOx
Inlägg: 1496
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av AndreasOx » 4 juni 2019, 08:04

Referenser till artiklar tack
Dominansen avser att svearna för krigen i geatas kärnbygd mm. Se sid 4-6 i https://www.dropbox.com/s/3ampbf027ysln ... f.pdf?dl=0

Castor
Inlägg: 1171
Blev medlem: 1 maj 2015, 07:08
Ort: Norrtälje

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Castor » 4 juni 2019, 08:10

Kungsune skrev:
3 juni 2019, 16:42

Ändock är det ju bara precis vad som står rakt av i Jordanes
Jag har sett många Jordanes-tolkningar, men det är ingen som ser Suehans som ett övergripande folknamn. Du och Yngwe verkar vara helt ensamma om den läsningen.
Kungsune skrev:
3 juni 2019, 16:42
Alfhere kan möjligen vara ett personnamn men de valdes med omsorg och det är ganska synonymt med betydelsen av Vägmunding och i princip inget personnamn i Beowulf är "bara". De har alla inbyggda betydelser.
Att en person i Mercia 500 år senare är väl ganska oväsentligt. Inte konstigare än att någon i Sveg uppkallar sin son till Robin efter Robin Hood idag.
Förledet i Alfhere är troligtvis detsamma som i Alfred...

https://www.etymonline.com/word/Alfred# ... ine_v_8137
Senast redigerad av 1 Castor, redigerad totalt 4 gånger.

Kungsune
Inlägg: 2208
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Kungsune » 4 juni 2019, 08:16

AndreasOx skrev:
4 juni 2019, 08:04
Referenser till artiklar tack
Dominansen avser att svearna för krigen i geatas kärnbygd mm. Se sid 4-6 i https://www.dropbox.com/s/3ampbf027ysln ... f.pdf?dl=0
Driver du med mig?
Det är ju Gräslunds lösa spekulation!!!
Geatas besegrar ju snarare Sweons i Hrefnesholt som ligger i svearnas kärnbygd. Ett kort stycke från den gamle skilfingens gods med tanke på att han hann upp den flyende hären. Finns ingen som helst hållbar argumentation för att flytta Hrefnesholt till Geatas land.

AndreasOx
Inlägg: 1496
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av AndreasOx » 4 juni 2019, 08:36

Läs noggrannare! Gräslund placerar inte alls Hrefnesholt i geatas land. Just krig 2 så vinner geatas.

Kungsune
Inlägg: 2208
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Kungsune » 4 juni 2019, 08:44

Castor skrev:
4 juni 2019, 08:10
Kungsune skrev:
3 juni 2019, 16:42

Ändock är det ju bara precis vad som står rakt av i Jordanes
Jag har sett många Jordanes-tolkningar, men det är ingen som ser Suehans som ett övergripande folknamn. Du och Yngwe verkar vara helt ensamma om den läsningen.
Kungsune skrev:
3 juni 2019, 16:42
Alfhere kan möjligen vara ett personnamn men de valdes med omsorg och det är ganska synonymt med betydelsen av Vägmunding och i princip inget personnamn i Beowulf är "bara". De har alla inbyggda betydelser.
Att en person i Mercia 500 år senare är väl ganska oväsentligt. Inte konstigare än att någon i Sveg uppkallar sin son till Robin efter Robin Hood idag.
Förledet i Alfhere är troligtvis detsamma som i Alfred...

https://www.etymonline.com/word/Alfred# ... ine_v_8137
Ditt inlägg om att du inte hittar andra som tolkar suehans som oss visar bara att du saknar antingen kognitiv förmåga eller mycket troligare vilja, att ta in vad vi skriver. Du har inte lyckats avkoda den språkliga konstant som finns hos Jordanes och andra samtida författare trots upprepade pedagogiska exempel. Vi har listat källor och bett om hjälp att hitta något ställe i antik litteratur där konstanten bryts och Gens hamnar under natio. Du har i likhet med alla andra inte fört fram något sådant exempel. Tills det sker är dina inlägg om detta fullständigt meningslösa. Varför andra forskare inte har valt denna väg har vi ju förklarat flera ggr. Framför allt att den gamla officiella skolbilden av svear har varit normativ för alla översättningar. Tror man på den är det fullt möjligt att anta att Jordanes var slarvig och så kan man fortsätta att översätta som man gjort tidigare utan att försöka vara konsekvent med hur Jordanes formulerar sig i övriga kapitel. Det jag allra minst begriper är att du helt missat att väldigt många i detta forum inte tror på den gamla konventionen med ett sveafolk begränsat till Uppland. I både gamla som nya arkeologiforum har hundratals trådar berört detta faktum. Med andra ord kan man tala om att det finns ett alternativt synsätt som visat sig ihärdigt eftersom det inte har gått att avfärda. Med detta nya synsätt kan man nu gå tillbaks till källorna och se om de sk slarvfelen hos ex Jordanes verkligen var slarvfel eller om han faktiskt var konsekvent och det kanske passar med den alternativa historiesynen. Och ja det gör det. Om någon lägger fram en ny hypotes så kan man avfärda den endast om man kan visa att dess byggstenar är direkt felaktiga. Nu har vi ju visat den för latinkunniga. Även på detta forum har ex Karl Fredrik inte kunnat avvisa "byggstenarna". Därmed håller den faktiskt som en alternativ och faktiskt i enlighet med Ocham mer enkel och därmed trovärdig läsning en den gamla. Sedan kan man gå vidare och ställa denna nya vs den gamla mot andra källor. Vad säger Prokopius, Tacitus osv. När vi gör detta ser vi genast att även då stämmer faktiskt Yngwes nyläsning bättre än den gamla Upplandsnormativa. Ty Tacitus omskriver ett folk Suiones för hela Skandinaviska halvön. Vidare saknar Beowulf helt andra folknamn än Sweons och Dani som ligger på andra sidan av ett hav om man åker från Geats.

Kungsune
Inlägg: 2208
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Kungsune » 4 juni 2019, 08:59

AndreasOx skrev:
4 juni 2019, 08:36
Läs noggrannare! Gräslund placerar inte alls Hrefnesholt i geatas land. Just krig 2 så vinner geatas.
Hittar faktiskt inget som tyder på att Sweons för krigen i Geatland.

Svearna härjar vid Hreosnabeorh (rasberget)
Gaeats härjar i Hrefnewudu
I samband med interna svenska stridigheter dras Geats in och det urartar i att Hredel dör.
Beowulf som är både svensk och Geat får tillträda tronen. Snart dras han in i strid i Sverige där han understöder Adils. Visst kan han ha varit i "svensk nåd" här men glöm inte att han själv var Skilfing och arvson till geats rike. Behöver inte alls vara fråga om underdånighet. Han var ju samtidigt mäktig i sweons land och snart verkar han ha tagit ställning mot Adils. Draken som dödssårar honom verkar vara en svensk här som hämnas för dansk tvångsbeskattning. Visserligen bygger den tolkningen på Saxo men det ges en del ledtrådar i kvädet. Den ev svenska överhögheten behöver inte ha handlat om mer än just en strategisk lösning för Onela i ett prekärt läge för alla inblandade. Adils kunde så klart garantera Beowulf skattefrihet om han bistod i kuppen mot Onela. De starkaste pliktbanden verkar ändå ha legat mot Danmark. Geats hade ju en försvarsallians med Dani vilken beskrivs i texten efter Grendels mor dräpts. Geatas land bör med andra ord uppvisa tecken på likheter med Dani såväl materiellt som organisatoriskt. Striderna mellan Sweons och Geats är ju rövarräder och inga stora erövringskrig. Egentligen beskrivs väl bara två attacker på Geatland och en mot sweons. Den mot sweons är direkt förödande och man kan undra hur man lät svearna styra vidare med egen kung? Direkt jämförbart med hur Beowulf fick styra vidare? Tror inte man hade resurser att investera på plats från någon sida utan man plundrade nog vad man kom åt och begav sig hem igen. Betänk att Geatas utför andra expeditioner mellan dessa strider. Bla till Friesland. Det vore ju högst riskabelt om man väntade svensk påhälsning i ett krig. Efter Beowulfs död varnas för fienders attacker och ffa svear men inga indikationer på att de skulle erövra. Lustigt nog nämns inte danerna. Deras vänskap verkar ha varit så starkt sammanbunden att det inte kunde vara ett hot. Med tanke på att danakungen bestämde vem som gifte sig med Geatkungens dotter så kan man skymta ett autonomt styre direkt avhängigt av "dansk nåd".

AndreasOx
Inlägg: 1496
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av AndreasOx » 4 juni 2019, 12:45

Du missar Heardreds död när svearna attackerar geatas (rad 2200).
Ursäkta men har du någon referens om Illerup som stödjer dina hypoteser? De jag kan hitta beskriver för mig allmänt skandinaviska vapenofferfynd.

Kungsune
Inlägg: 2208
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Kungsune » 4 juni 2019, 13:05

Nej jag missade inte hans död men jag råkade blanda ihop honom med Hredel ;) Det är många namn och trådar att hålla reda på samtidigt. Byt bara ut namnet i mitt inlägg.
Beowulf håller sig troligen undan när Heardred attackeras. Det är ju med hans död Beowulf blir kung.

Illerups Ådalfynden finns ju redogjorda på ett antal sidor online om man inte orkar läsa Jörgen Illkjaers böcker.
Det räcker att läsa Wikipediaartikeln för att inse att det är långt ifrån någon "vanlig skandinavisk vapenofferplats". Vi snackar tusentals vapen och offrade folk. Hur de olika attackerna ligger i tid mm har redogjorts för tidigare i denna tråd och andra. Vet inte vad du saknar? Det är dessutom flera krigsbytesofferplatser på Jylland från tiden. Fler än på något annat ställe. I Sverige har vi ju bara liknande ställen i Skåne, Öland, Gotland och Västergötland. De Västgötska ligger rätt i tid och svarar mot de fynd som är gjorda i just Illerup beträffande typ, sammansättning och proviniens. Dessa är dessutom sammansatta med häst och människooffer. Vill du läsa mer om den centralitet och bosättningsproblematik som Lotte Hedeager spekulerar fram ett danskt riksenande kring före 500-talet så kan jag rekommendera skalk som har flera artiklar genom åren med arkeologer som spanar kring helt andra modeller i takt med att man upptäcker fler och fler lämningar från perioden inne i nutida bebyggelse.

Kan även rekomendera detta arbete för genomläsning:
https://issuu.com/maritimearchaeology.d ... d-the-nort

Skriv svar