Hallen ses nästan exklusivt som en aristokratis eller kunglig företeelse. Den sätts i samband med en styrande elits verksamhet. Den uppmålade bilden är en kung eller mäktig storman som samlar sina undersåtar och bjuder på fest.Järnåldershallarna är ett geografiskt och kronologiskt utbrett fenomen. Därför är det svårt att lägga fram allmängiltiga arkeologiska kriterier för att en byggnad ska räknas som en hall. Det som dock oftast räknas in är byggnadens monumentala storlek, att huset har haft mer än två och oftast mycket breda ingångar, ett öppet inre utrymme och en centralt placerad härd som inte har använts till matlagning.
Hallen är en del av en storgård och är vanligen placerad i ett framträdande läge, med utsikt över land- och vattenvägar. Vid hallarna hittar man antingen exklusiva fynd, högstatusföremål eller nästan inga fynd alls. Vid slutet av hallens användningstid behandlades byggnaden på ett särskilt sätt – man har deponerat föremål, spritt ut ben, ”förseglat” hallen med ett lager av lera, demolerat byggnaden, avlägsnat stolpar och så vidare."
Men vad uppvisar hallarna egentligen av detta? Är det inte en tolkning som rar sitt ursprung i medeltida kungahov och sagor?
I SDHK 3883 nämn Folklands tingssal. Själva ordet tingssal antyder en byggnad där tinget eller delar av tinget samlas vilket alltså borde vara en ganska stor byggnad Hur såg en sådan byggnad ut på medeltiden? Hur skulle en sådan se ut på Järnåldern? Om jag skulle bygga en tingssal skulle jag ha flera stora ingångar, den skulle ligga centralt i bygden och om min byggd var rik skulle den vara påkostad och monumental.
I andra källor nämns tempel. Hur såg ett tempel där folk samlades till högtider ut? Om jag skulle bygga et tempel för bygden skulle jag ha flera stora ingångar, den skulle ligga centralt i bygden och om min byggd var rik skulle den vara påkostad och monumental.
Så varför blev hallarna just aristokratiska och kungliga?