Sagans riksbildning

[Yngwe]

Nydala är väl ett av de allra första klostren. kan man tänka sig att det hade en alldeles särskild funktion? Cistercienserna själv önskade ju att hamna ute i ingenstans medans kungarna ville placera dem där de hade nytta av dem. Sverker ville väl stärka sin roll i Småland men finns det bakomliggande faktorer vi missar?
Har du några teorier varför det hamnar just där Yngwe? Fanns det starka lokala personligheter som hindrade en annan placering?

För Nydala har jag en klar teori, ja, Kort sammanfattat går det ut på att Cistercienserna i Nydala är ute efter produktion, närmare bestämt järnproduktion. Du kan läsa mer här
Det stämmer ju inte alls med den ofta framförda bilden av fromma munkar som vill vara ifred, men cisterciensernas sinne för produktion är väl dokumenterad med kloster specialiserade på järnbruk, timmer, stenbrytning, skinn och ull produktion och säkert mer ändå.

Nydala utvidgade alltså moderclostret Clairvauxs omfattande järnproduktion genom att etablera sig mitt i den småländska järnproduktionen.

[Kungsune]

Nej, där håller jag med dig!
Munkarna uttrycker en önskan om isolation men i verkligheten verkar de vara riktiga entreprenörer.

[Yngwe]

Nej, det är ju bara väldigt sannolikt.
I Västgötalagen har du en förteckning över kungsgårdar och bon. Dessutom har vi brev med jordöverlåtelser osv som kungligheterna gör till klostren redan på 1200-talet. Till detta ska vi lägga att vi har exakt samma utveckling i Danmark, Norge och delar av Tysk-romerska riket. Varnhem, Gudhem och Vreta är ganska välbelagda kungagods.
Valdemars jordebok listar de danska kungaleven och där är det enkelt att påvisa. Det blir liksom knasigt att utgå från att så inte var fallet i VG och ÖG. De pusselbitar vi har stöder ju antagandet helt.
Visst skulle man vilja ha en svensk jordebok men till dess får vi väl nöja oss med att det bara är den mest logiska förklaringen tills någon lägger fram en annan. Visst skulle man kunna hävda att Valdemars jordebok och västgötalagens kungsgårdslista är förfalskningar eller bara uppdiktade men varför? Det borde finnas en anledning. Dessutom sticker dessa platser ut med sina lägen, fornlämningar och det faktum att det ständigt återkommer i medeltida brevarier som avsändarort. De klosterorter som jag räknat upp används ju som brevort av kungar och drottningar, riddare och biskopar flitigare än några andra platser. Ställer du fragmenten jämte vad vi vet från Danmark så passar pusslet. Donatörerna får ju dessutom patronusstatus i klostren vilket stärker indicierna. Ex Birger Jarl i Varnhem, Katarina i Gudhem. I länder som Frankrike, England, Tyskland, Polen- där vi har samtida konforma källor sker exakt samma sak. Varför skulle vi hitta på ett eget system?

Men nu sätter du likhetstecken mellan ett kungalev och en funktionell kungsgård och då blir det ju samma fel. I kungalevet ingår ju alla ägor, även de som bara är inkomstbringande produktionsenheter som kungen aldrig besöker.

Sen är det inte tu tal om att det fanns kungsgårdar, men vilka de var på 1100-talets första hälft är inte lätt att veta. Som bekant byter gårdar ägare rätt friskt.

[Kungsune]

Nej, kungalevslistan pekar ut centralgårdarna som mansio så det går inte att ta miste på.

Visst kan även kungsgårdar ha skiftat mark men det är väl kanske oväsentligt?

[Yngwe]

Ok, mansio har en klar betydelse.


Men visst har det betydelse om man framför en tolkning som säger att klostren anlades enligt en kunglig ambition att skapa eller till och med utveckla en infrastruktur. Om den baseras på kungsgårdar måste man ju först påvisa att sådana fanns tidigare, och sen att klostren anlades just på sådana platser.

[Yngwe]

Och att det finns kungsgårdar i närheten av kloster är väl inte alls förvånande. En alternativ förklaring är ju att det är klostret själv som är orsak. Klostren blir ju viktiga institutioner inblandade både i byråkrati och ekonomi som kungen drar nytta av, och det är inte alls förvånande om han vill ha en plats att bo ståndsmässigt på i närheten.

[Kungsune]

Jo det är klart! Men det finns inga kända exempel där kungsgården överlever parallellt. Samtidigt slipper man då inte ifrån upogifterna. Hade jag vart kung hade jag tyckt det var mycket bekvämt om jag kunde överlåta det åt ett kloster. Fornlämningsmiljöerna vid just de kloster vi talat om skvallrar om exeptionella bygdecentrum. Vi kanske kan återkomma till detta så snåningom. Det är uppfriskande med ditt ifrågesättande! Man tvingas att tänka i andra banor än vad man normalt behöver.

[Yngwe]

Nja, Gudhems kloster anses väl grundat ett tag innan kungsgården skänks till klostret, och det verkar också gälla för Vreta kloster. Men här får vi ha i åtanke att det inte lär att säkra att det rör sig om en kungsgård och inte en bara en gård i kungens ägo... I Vreta har man väl arkeologiskt belagt det man tror är kungsgården. En mycket enkel byggnad, allt enligt WP.


Som jag ser det främjar klostren främst sina egna syften. Och då rör det sig inte om ett syfte, utan man måste försöka analysera varje kloster för sig. Rent spontant kan jag tänka mig att de allra första, som Vreta, etableras bara med etableringen i sig som ändamål. Om Vreta grundas runt 1100 har Uppsalatemplet knappt slutat ryka. Bara att då bli inbjuden är säkert ett stort framsteg men jag tvivlar på att de som utsågs att resa dit kände sig särskilt lugna... sen går allt fort....

Men jag tvivlar faktiskt att svenske kungen har kontroll på skeendet.


Ja mycket uppfriskande och lärorik diskussion!

[Kungsune]

När det gäller Vreta och Gudhem så är det svårt att reda ut kronologin vad gäller donationen av huvudgodsen men klosterkyrkan i gudhem verkar ha byggts före klostret och använts som gårdskyrka. I sådana fall den största och dyraste gårdskyrkan i landet. Gudhem räknas ju som ett uppsala öd så om det stämmer var det ju inte ett privatgods. De marker som man kan se att kungligheter donerar till klostren ligger ju som regel i anknytning och inte på tomten direkt.

När det gäller kungsgårdar generellt så finns det ju inget som säger att de måste vara överdådiga. Huvudsaken var att de kunde ta emot kungen med följe för övernattning och stallning. Kanske var det i vissa fall vanliga bönder som fick uppdraget mot skattebefrielse?
De kungsgårdar som traditionellt pekas ut pga ävgl och brevorter mm råkar ju också ha andra särarter.
Särskilt i fullåkersbygden sticker de ut genom att de har betydligt mer gravfältslämningar.
Det skapar ju en rad tolkningsmöjligheter. Det kan bero på att kungsgårdarna har en lång historia. Det kan också betyda att de etablerades hos lokala stormän (eller storkvinnor,det var ju inte så ovanligt). Det kan också vara att de etableras i bygdecentrum. Sedan måste man ta hänsyn till att det har varit svårare att förstöra fornlämningar i centrala miljöer som många besökte. En kungsgård försörjdes förmodligen till del av skatteintäkter och då var man inte lika desperat att skära sönder gravfält för att expandera åkrar.

Beträffande Vreta kloster så finns det väl någon stenbyggnad där som ev. kan kopplas till kungsgården?

[Kungsune]

Det nästan alla missar som besöker Gudhem är denna platåformade kulle som ligger direkt väster om kyrktornet.
Förmodligen innehåller den lämningarna efter kungsgården.

guh.jpg (73.1 KiB) Visad 4831 gånger