Sagans riksbildning

[MrB]

@Kungsune:
Jag får typ 0 Googleträffar med "härhundra" och max ett par handfulla träffar med "Heerhundert".
Varför utgår du ifrån detta ord när det knappt förekommer någonstans?
Finns det en annan stavning som kanske ger fler och bättre träffar?

[Kungsune]

Härhundra? Heerhundert är tyska och är en indikation på vad Härad och hundare kan ha hetat från början.
Det skulle förmodligen bli ungefär Härhundra . Heerhundert fanns över hela Tyskland under medeltiden.

[Kungsune]

Anledningen att du inte får så många träffar beror på att de flesta som forskat på detta levde på 1800-talet.
Ämnet är väldigt spekulativt så i slutändan återstår inte så mycket substans mer än att vi har den spridning vi har. Man kan se att namn som verkar återkoppla till Heerhundert återfinns i hela Nordvästeuropa.

Varför utgår du ifrån detta ord när det knappt förekommer någonstans?

Jag kan väl inte utgå från vad som är vanligt på google?
Det intressanta är ju vad orden går tillbaks på.

[MrB]

@Kungsune:
"Sök på internet" skrev du och jag gjorde ett försök men visst allt går inte att googla.

Ett annat spekulativt men kanske tänkbart ursprung när det gäller häradet?
Enligt Wikipedia fanns det en romersk areaenhet "heredium" (https://en.wikipedia.org/wiki/Ancient_R ... easurement).

[Kungsune]

Här är ett gammalt exempel. Jag är skeptisk till hur det kopplas till romartiden men ändå.
https://books.google.se/books?id=Soo2hp ... rt&f=false

Problemet med häradsforskning är att det inte går att komma längre tillbaks en runt 1100-talet om jag minns rätt. Nutida forskare menar att det är då som man inför dessa distrikt. Troligtvis har man i Skandinavien sneglat på Tyskland och England oavsett när det skedde. Intressant är ju då att det räcker ganska bra för att man ska inse kopplingen. Det blir heller inte så märkligt om ordvalet kom att skilja sig lite mellan landskap. I Västsverige finns hund och und- namn på såväl orter som naturbildningar som kan gå tillbaka på distriktsbenämning. Ungefär som häradsvad, häradskulle så kan hundberg, Borgunda, Hunnebro mm ha en liknande historik. Vi väljer väl vad vi vill tro kanske?

[Carl Thomas]

Riket enades ca 1260 - och en stor omvälvning startades så att riket kunde andministreras. Landen gjordes om till Lansdskap och fick fasta gränser, lagar skrevs ned, osv. Naturligtvis fanns det även ett behov att dela in landskapen i mindre enheter sommtro.ex. Härader.

I samband med detta byttes Hundare ut mot Härad i Mälardalen. Jag vet inte om gränserna för ett Hundare var de samma när Hundaret ändrade namn till Härad - men det finns säkert någon annan här som vet detta.

I och med att landskapens gränser blev fasta gränser så skulle jag tro att en del modifieringar i gränstrakterna utfördes?

Thomas

[MrB]

Med risk för att bli tjatig…

Men det blev nog väldigt mycket "skräp" med alla ortnamn innehållandes sökordet "tun" (Tun-, -tun-, -tun). Se tidigare inlägg.

Om villkoret är att ortnamnet istället måste sluta med eller bara vara "tuna" (Tuna, -tuna) så blir det följande resultat:

På länsnivå:
Stockholms län Count 64
Uppsala län Count 43
Södermanlands län Count 41
Östergötlands län Count 35
Västmanlands län Count 32
Skåne län Count 15
Jönköpings län Count 10
Kalmar län Count 10
Västra Götalands län Count 8
Västernorrlands län Count 7
Kronobergs län Count 5
Västerbottens län Count 4
Örebro län Count 4
Dalarnas län Count 3
Gävleborgs län Count 3
Norrbottens län Count 2
Hallands län Count 1
Värmlands län Count 1
Grand Count 288

På kommunnivå:
Uppsala Count 23
Västerås Count 19
Enköping Count 13
Sigtuna Count 13
Gnesta Count 11
Nyköping Count 10
Södertälje Count 10
Norrköping Count 9
Norrtälje Count 9
Linköping Count 8
Strängnäs Count 8
Knivsta Count 7
Köping Count 7
Vallentuna Count 7
Flen Count 6
Ekerö Count 5
Timrå Count 5
Upplands-Bro Count 5
Vimmerby Count 5
Eksjö Count 4
Mjölby Count 4
Trosa Count 4
Västervik Count 4
Ödeshög Count 4
Borlänge Count 3
Kungsör Count 3
Landskrona Count 3
Motala Count 3
Nynäshamn Count 3
Söderköping Count 3
Alvesta Count 2
Botkyrka Count 2
Dorotea Count 2
Eskilstuna Count 2
Falköping Count 2
Hallstahammar Count 2
Helsingborg Count 2
Hörby Count 2
Lindesberg Count 2
Ljungby Count 2
Lund Count 2
Salem Count 2
Sandviken Count 2
Skövde Count 2
Stockholm Count 2
Sundsvall Count 2
Upplands Väsby Count 2
Värnamo Count 2
Åsele Count 2
Örebro Count 2
Österåker Count 2
Finspång Count 1
Gislaved Count 1
Hjo Count 1
Hudiksvall Count 1
Hylte Count 1
Höganäs Count 1
Höör Count 1
Jönköping Count 1
Kalmar Count 1
Karlstad Count 1
Kristianstad Count 1
Luleå Count 1
Mariestad Count 1
Nässjö Count 1
Sala Count 1
Skara Count 1
Skurup Count 1
Sollentuna Count 1
Svalöv Count 1
Tranemo Count 1
Trelleborg Count 1
Valdemarsvik Count 1
Vetlanda Count 1
Värmdö Count 1
Växjö Count 1
Ydre Count 1
Åtvidaberg Count 1
Älvsbyn Count 1
Grand Count 288

Men visst, frågan är hur mycket man bör låta "tuna" betyda i olika arkeologiska/historiska sammanhang.

Hur som helst, Mälardalen plus Tuna/-tuna lika med sant ser det väl ut som.

Lite intressant med träffarna i Östergötland, Skåne och Småland även om jag inte har en susning om hur man bör tolka detta.

Fel forum/tråd kanske, men det vore intressant att se något liknande fast för andra länder. Finns lantmäterikarttjänster på nätet för till exempelvis Norge, Danmark, Island, Finland, Storbritannien, Tyskland, Nederländerna för att nämna några eventuellt intressanta jämförelseländer?

[Yngwe]

Det blir fortfarande rätt mycket skräp är jag rädd MrB. Du får bl.a. med en massa sekundära namn som tydligt är avledningar av ett "riktigt" Tuna. Ett närliggande Lill-tuna är knappast ett ursprungligt eget Tuna.
Dessutom missar du en hel del stavningsvarianter

För några år sedan diskuterade vi i omgångar saken på Arkeologiforum och grävde då efter Tunor i ortsnamnsregistret. Resultatet visade att Tuna-orter inte var ovanligt många i Mälardalen. Södermanlands Tunor motsvarades t.ex. väl av Östergötlands. Det bilden visade var att i Uppland fanns det ovanligt många Tuna-orter. Varken Södermanland eller Västmanland uppvisade liknande frekvenser. Det hela eskalerade till en diskussion om hur man använder begreppet Mälardalen som enhet, där jag ifrågasatte om det verkligen var förnuftigt att prata om Mälardalen som en sammanhållen region under tiden. Jag påstod då, och även nu, att Mälardalen inte alls uppvisar en sådan enhets profil. Såväl ortsnamn som arkeologi som sades vara typiskt Mälardalska kunde istället påvisas vara typiska på en mycket mer begränsad yta.

Tuna är alltså inte typiskt Mälardalskt. Höga frekvenser av Tuna är inte heller typiskt Mälardalskt. Däremot är höga frekvenser av Tuna typiskt för delar av Uppland. Och det är en j-kla skillnad det!

[Castor]

Lite förvånande att det skulle finnas fler tunor i Södermanland än i Västmanland.

I Norrtälje kommun finns det fyra riktiga tunaorter så vitt jag vet - Frötuna, Estuna, Närtuna och Sätuna.

Luntertun och Grimeton är historiska tunorter i Skåne respektive Halland.

Fel forum/tråd kanske, men det vore intressant att se något liknande fast för andra länder. Finns lantmäterikarttjänster på nätet för till exempelvis Norge, Danmark, Island, Finland, Storbritannien, Tyskland, Nederländerna för att nämna några eventuellt intressanta jämförelseländer?

Jag misstänker att Storbritannien leder ligan stort, det fornengelska tun har ju blivit såväl -ton som town.

[Castor]

Varning, för nu kommer ett inlägg som kan upplevas som väldigt spekulativt!

Jag tror att det var två landskap i det som skulle komma att bli det medeltida Sverige som utmärkte sig genom att de började konsolideras som varaktiga proto-kungariken under andra halvan av det första årtusendet. Det var i guldhalskragarnas och de tidiga kalkstensbyggnationernas landskap - Öland och Västergötland – som kungarna blev så mäktiga att de varaktigt kunde kontrollera handelsvägar och territorier utanför sina egna landskap.

Jag tror också att de befolkade områdena i resten av Sverige utgjordes av ett otal "bygdehövdingadömen", självstyrande bygder ungefär av häradsstorlek, utan fasta gränser. Vissa bygdehövdingar kunde nog tidvis vara nog så mäktiga, men de saknade kanske de nödvändiga förutsättningar som krävdes för att långsiktigt utvidga sina maktområden och skapa varaktiga proto-stater, därför skedde heller ingen nämnvärd konsolidering av landskapsstora enheter utanför Västergötland och Öland. Dessa två landskap var relativt tätbefolkade och hade det blivande Sveriges bästa lägen med kontaktytor mot det danska området och nära förbindelser med kungarikena/kejsardömena på kontinenten och England.

Man kan spekulera i om det inte var en öländsk ”sveakung” som under 800-talet styrde ett överhöghetsvälde som utöver Öland omfattade Blekinge, Möre, Gotland och Kurland, samtidigt som kungen av Västergötland skickade ut sina tentakler över Vättern och vidare ända in i Mälaren. Det kan ha varit då, först då som Östergötland blev Östergötland.