Sagans riksbildning

[Kungsune]

Valdemar. Jag menar som Yngwe att gård, tun och hem är relativt nära ord för i princip samma sak och de överlagrar varann geografiskt. Jag har inga problem med att se detta som ett tecken på kronologiska skillnader snarare än kulturella.

[MrB]

Ortnamn innehållandes "Tun" (Tun-, -tun-, -tun):

Enligt Lantmäteriets tjänst "Kartsök och ortnamn" (http://kso.lantmateriet.se/) finns det 1745 ortnamn som innehåller sökordet "tun".

Summerat på länsnivå i Excel:
Stockholms län Count 250
Västra Götalands län Count 197
Uppsala län Count 165
Södermanlands län Count 140
Västmanlands län Count 135
Norrbottens län Count 124
Skåne län Count 85
Östergötlands län Count 85
Västernorrlands län Count 79
Västerbottens län Count 67
Dalarnas län Count 65
Gävleborgs län Count 60
Kalmar län Count 49
Örebro län Count 44
Jönköpings län Count 41
Värmlands län Count 41
Gotlands län Count 36
Kronobergs län Count 35
Jämtlands län Count 28
Hallands län Count 15
Blekinge län Count 4
Grand Count 1745

Västra Götalands län hamnar på andra plats, men första, tredje, fjärde och femte plats har väl en stark koppling till Mälardalen.

Observera att det kan finnas en hel del falska träffar bland de 1745 träffarna, till exempelvis ortnamn innehållandes sökordet stund, tung, tunn och så vidare.
Jag valde att inte sortera bort dessa (tidsbrist, risk för omedveten manipulation).

[MrB]

FORTSÄTTNING

Kommuner med minst 10 träffar:
Västerås Count 80
Uppsala Count 79
Norrtälje Count 58
Enköping Count 56
Nyköping Count 51
Gotland Count 36
Sundsvall Count 31
Kiruna Count 29
Stockholm Count 27
Skellefteå Count 25
Hallstahammar Count 24
Sigtuna Count 24
Gällivare Count 23
Hudiksvall Count 23
Södertälje Count 23
Gnesta Count 21
Tanum Count 21
Norrköping Count 20
Vimmerby Count 20
Örebro Count 19
Strängnäs Count 18
Upplands-Bro Count 18
Vallentuna Count 18
Linköping Count 17
Borlänge Count 16
Köping Count 16
Eskilstuna Count 15
Falköping Count 15
Sollefteå Count 15
Flen Count 14
Trosa Count 14
Övertorneå Count 14
Bengtsfors Count 13
Botkyrka Count 13
Lidköping Count 13
Pajala Count 13
Vänersborg Count 13
Kalix Count 12
Sollentuna Count 12
Söderköping Count 12
Timrå Count 12
Växjö Count 12
Arjeplog Count 11
Knivsta Count 11
Orsa Count 11
Ekerö Count 10

[MrB]

Valdemar. Tunorterna är inte så ovanliga som du tror. Det finns gott om platsnamn med tun även i väst. Sedan tror jag att problemet delvis beror på att namnen förändrats åt var sitt håll. Både härad och hundare går enligt de flesta forskare tillbaks på samma ord härhundra. Det är såklart svårbevisat men det finns ju inga bättre alternativ för stunden. Tyska handskrifter talar om heerhundert som deras furstendömen var administrerade i. I Västergörland finns centralorter med ändelser på -und, -unda ex Borgunda som kan gå tillbaks på samma tradition. Anledningen att Folkländerna släppt heer kan ju ha att göra med kronologi. Distriktsindelningen kanske skedde i ett annat skede? Hundrade låter ju väldigt modernt och rakt varför man kan misstänka att det är ett medeltida benämning som kanske lånats in direkt från England? Knut den stores verk?

Gott om tun-namn i Mälardalen. Ja!
På andra platser? Visst, men förmodligen relativt i betydligt mindre utsträckning.

Varianter av tun. Kanske. Dun, ton etc.?

Härad och hundare, samma ursprung enligt de flesta forskarna.
Kan du komma med referenser här?
Inga bättre alternativ för stunden.
Jo, ett bättre alternativ måste väl vara att de har olika ursprung.

Und-namn har nog inte så mycket med härad eller hundare att göra är min gissning.
Kan du komma med referenser här att det verkligen skulle kunna finnas ett samband?
I alla fall ger "Svensk etymologisk ordbok" (1922, Elof Hellquist) helt andra förklaringar (se und-, undan, Unden till exemplevis, http://runeberg.org/svetym/1147.html +/- några sidor).

Enklast är väl om hundaret har samma ursprung som t.ex. engelskans hundred, se vidare bland annat http://www.etymonline.com/index.php?all ... hmode=none
Häradet kanske är lite klurigare att förstå sig på. Så inbillar jag mig i alla fall. En gissning skulle kunna vara att det finns en koppling till det engelska ordet heredity (från latinets hereditas eller liknande enligt http://www.etymonline.com/index.php?all ... hmode=none).
Så kanske, hundaret en militär angelägenhet, häradet en samlingsplats för att göra upp om arv?

[Valdemar]

MRB
Detta stämmer ju inte alls! Gå in i din länk och skriv Tun så får du en extrem vinkling mot Mälardalen.

[MrB]

MRB
Detta stämmer ju inte alls! Gå in i din länk och skriv Tun så får du en extrem vinkling mot Mälardalen.

Förstår inte riktigt din kommentar.
Jag har redovisat hur jag gått tillväga och kommer väl fram till ungefär samma slutsats.
Om du vill göra på annat sätt, gör det då och redovisa dina egna siffror.
Ok?

[Valdemar]

Den första kommunen i Västergötland som kommer med på listan ligger på 28:e plats. Lägg då märke till att Västergötlands befolkning antagligen var i paritet med den i Mälardalen under järnåldern. Det blir en extrem vinkling åt öster.

Skulle vi utgå från att namnen skall vara kända sedan några hundra år och att de skall ligga i en byggd med fornlämningar från järnålder blir mönstret ännu tydligare.

Kommuner med minst 10 träffar:
Västerås Count 80
Uppsala Count 79
Norrtälje Count 58
Enköping Count 56
Nyköping Count 51
Gotland Count 36
Sundsvall Count 31
Kiruna Count 29
Stockholm Count 27
Skellefteå Count 25
Hallstahammar Count 24
Sigtuna Count 24
Gällivare Count 23
Hudiksvall Count 23
Södertälje Count 23
Gnesta Count 21
Tanum Count 21
Norrköping Count 20
Vimmerby Count 20
Örebro Count 19
Strängnäs Count 18
Upplands-Bro Count 18
Vallentuna Count 18
Linköping Count 17
Borlänge Count 16
Köping Count 16
Eskilstuna Count 15
Falköping Count 15

[Valdemar]

Tar vi bort skräpet i listan så är det ca 120 Tuna-namn i Sverige. Utbredningen är extremt fokuserad runt Mälardalen och norrut.

Riksantikvarieämbetet skriver:

Efterleden -tuna är en av de mest omdiskuterade inom den nordiska namnforskningen. Omkring 120 platser i Sverige, de flesta i Mälardalen, bär namn på -tuna (Tuna) och mycket talar för att många tuna-orter en gång varit någon form av centralorter för kult och politisk maktutövning. En tolkning av Sigtuna är att förleden är ett ord sig eller sik som betyder ”framsipprande vatten, vattensjukt ställe” och att detta åsyftar en bäck som rinner vid medeltidens Fornsigtuna

[Kungsune]

Härad och hundare, samma ursprung enligt de flesta forskarna.
Kan du komma med referenser här?
Inga bättre alternativ för stunden.
Jo, ett bättre alternativ måste väl vara att de har olika ursprung.

Ja ur ett forskningshistoriskt perspektiv är det vanligast att man antar en gemensam funktion. Sök på internet får du se ex Carl Axel Ekbom. Problemet är att det mesta skrevs för 100 år sedan och mer. De senaste decennierna har många forskare mer eller mindre undvikit häradsforskningen då de som regel anser att det blir en tunn soppa.
Jag förstår inte varför det skulle vara större sannolikhet att de har olika ursprung?
Vi har belägg för Heerhundert i Tyskland, Hundreds i England och Hundra i Uppland samt Härad i Norge, Götaländerna och Danmark. Alla verkar följa ganska likartade administrativa storheter. Glesbefolkade hundhärader är större än de tätbefolkade vilket tyder på en gemensam utgångspunkt i fördelning.
Härad kan lätt härledas till heer och hundare/hundrade lika lätt till hundert.

[Kungsune]

120 viktiga centralplatser i Mälardalen som heter något med tun.
Addera alla Husbyplatser, alla rink, teng och karl-platser.
Varför vill man alltid förvandla våra vanligaste bebyggelsenamn till något upphöjt?
Det är samma med de Västgötska UM-namnen. Det är ju så tätt mellan dem att det rimligen är mainstream-boplatser och inget annat. Självklart bodde det resursrika personer på en del av dessa och ett väldigt litet antal av dessa har undersökts. Problemet är ju här inte att hitta mönster. Problemet är att felkällorna blir nästan oändliga. Jag ser också ortnamnsmönster men jag ser inte att kopplingen till någon administrativ planering eller centralplatsfunktion på något vis håller utifrån arkeologin eller ortnamnsforskningen. Det är för lätt att komma på alternativa förklaringar som inte kan sägas vara mindre troliga. Tänk om det i Småland var vanligast att man kallade gårdsplanen för tunet medan man i Uppland hellre kallade hela gården för tun? Så lätt kan man hitta en naturlig förklaring till skillnaderna. Då är det plötsligt lika vanligt med hem och tun i båda landsändarna men inte på kartan. Tycker du att det är en betydande kulturell identitetsskillnad så kan jag inte hålla med.