Hur många kunde komma till tingen och bloten?

[Västgöten]

Problemet med blotet är att det när Adam skriver sin krönika så vimlar det av kristna runstenar i dagens Uppland och Västergötland och Östergötland är i princip kristna. Västergötland har haft ett kristet stift i ett halvsekel. Skulle verkligen alla dessa vara tvungna att blota? Det är orimligt.
Förmodligen skriver Adam om en svunnen tid då bygderna fortfarande var hedniska, och vid det laget fanns inget svenskt rike så bestämmelserna kan inte ha innefattat Götaland.

[Ättelägg]

Gammal rätt kan förklara mycket men å andra sidan skriver han om att friköpa sig från blotningen om man är kristen. Hursom är trådens titel bla blot. Skrev om riksblotet som möjligen bara berörde kringområdet eller hela nationen Svear som Adam menar vilket skapar orimligt många människor på en gång men som jag med min lilla räkne operation behöver det inte innebära alla från späd till döende simultant utan kan möjligen minna om en ganska vanlig företeelse om religiös pilgrimsfärd till helig ort, likt muhammedanerna.

[Västgöten]

Problemet med Adam är väl att han verkar ha svårt med tidsangivelserna. Han beskriver exempelvis olika vägar till Birka, för att på ett helt annat ställe berätta att det är meningslöst att åka dit eftersom Birka inte finns längre.
På samma sätt blir hans beskrivning av blotet möjligen lite trovärdigt om man tror att han skriver om exempelvis 800-tal. Men nu anses väl Adam över huvud taget rätt opålitlig, inte minst i sådana här frågor eftersom han är reklamagent och får betalt för att visa vilket hårt hedniskt motstånd hans kyrka har lyckats besegra.

[Anders i Uppsala]

Av dem bodde några inom resbart avstånd, låt säga 10%, återstår 33300 per generation?

Men avståndet kan inte ha varit något större problem, vikingar reste ju till och med till Nordamerika! Jag tror dock inte heller att alla deltog. Snarare skulle jag anta att några från varje bygd (härad, hundrad, socken, eller vad de nu kan ha kallats) reste till bloten och tinget. Gamla Uppsala hade i sig självt några hundra invånare och kanske tiodubblades befolkningen vid ett blot/ting.

[Anders i Uppsala]

Före 1260 fanns det Land (senare Landskap) som styrdes av Kungar, där var Landstinget (landskapstinget) högsta instans. Inom respektive Land fanns även Häradsting.

Varför är i så fall källorna helt tysta om sådana småkungar efter ungefär 700-talet? Land(skap) med egna kungar hör såvitt jag kan se till sagornas tid.

[Carl Thomas]

Källorna är ganska tysta men i sagorna har du många titlar på kungar av alla de slag (vilket jag skrivit tidigare). Den mest kända beskrivningen är från Ynglingasagan där Illråde bjuder in alla kungarna i Svijod på fest (själv var han kung över Tiohundraland). 12 Landkungar tig hqn död på och cilka de var räknas upp med titel, namn och vilket Land de var kungar över. Illråde levde under 900 tale - om han nu har funnits...

Alltaå "vet" vi att Svitjod fanns på 900 talet - och vi vet vilka Land som ingick i Svijod, samt till och med vad kungarna hette.

Om 800 talets kungar kan du läsa i Ansarsvitan (Hvita Ansaii) om kungar. Där beskrivs tre kungar som regerade samtidigt - och två av dessa Kungar förhandlade för den tredje kungen.

Gutasagan beslriver också tre kungar, Sveakungen, Sviarikis kung och Uppsalakungen som parallella kungar.

Det finns fler uppgifter om parallella kungar men jag minns just nu inte var. Ta öven med alla "medregenter" med kungatitlar som har funnits, min tro ör att dessa är Landkungar sommman inte kunnat placera in i kungalängden. Vår historia kryllar av kungar av alla de slag - men i vpr kungalängd radas de upp en och en - villet alltså, enligt kin uppfattning, är käpprätt fel

Thomas

[Västgöten]

Om vi skall återgå till grundfrågan så kanske vi skall titta på vad som är praktiskt.
Adam beskriver ett storslaget hednatempel och påstår att alla är tvungna att traska dit för att blota. Men vid den här tiden klarade man nog inte att bygga enorma katedraler. Som allra mest kan templet kanske haft plats för bortåt tusen personer. Det räcker inte långt om folk kom i massor även från Götaland.
På samma sätt är det meningslöst med massor av folk på tinget. Det skulle inte fungera rent praktiskt. Vi låter lura oss av dagens möjligheter.

[Bäckahästen]

Men alla kanske inte behövde komma in i templet? Kanske endast "hednaprästern/prästinnorna" hade tillträde där? Själva blotet och festligheterna kanske hölls utomhus (Adam av Bremen omtalar en lund med upphängda offer om jag inte minns fel). Även andra ritualer kan ha skett utomhus, varför inte liknande midsommarfirandet?

[Västgöten]

Att vandra eller rida i smällkalla vintern från södra Vöstergötland till Uppsala för att tillsammans med tusentals andra bara få stirra på ett hus där det möjligen sker något heligt. Våra förfäder ställde större krav på livet.
Dessutom skulle det ställa stora krav på att få fram mat till tusentals besökande mönniskor. För att inte tala om foder till tusentals hästar utan något ordentligt skäl. En så misslyckad religion skulle ha svårt att få anhängare.
De människor Adam pratade med var sökert kristna som aldrig varit på plats vid templet utan bara förmedlade skvaller. Jag tror inte vi skall offra tid på hans fantasifulla skriverier i ämnet.

[karlfredrik]

En rimlig gissning är att närvaroplikten gällde ett antal storbönder och hövdingar, och att tinget som mest
eftersom Vikingatidens infrastruktur tillät knappast stora folkförflyttningar landvägen (om man inte som kimbrer och teutoner tar med hela familjen på vagn och vill spendera veckor på resan) hade några hundra deltagare. På blotet och på marknad något flera, men med våra mått mätt blygsamt antal besökare, varav flertalet kom sjövägen.
Ser vi på templet i Uppåkra tycks det inte vara byggd för stora folksamlingar, katedralernas tid kom senare.
http://www.uppakra.se/backup/kulthuset.htm