Ja John, jag får instämma med Dersa. Det liknar mer fantasier och klockren konfirmationsbias än en verklig arbetshypotes.
Kloster bygdes av sten - lämningar efter kloster består av sten - jag har hittat sten - altså fanns det ett kloster...
Kloster hade vattenkanaler - - - jag har hittat ett dike.... - Kloster!
Det håller liksom inte!
Kom Kristendomen in via Orust? Danmarks dåtida huvudstad?
Re: Kom Kristendomen in via Orust? Danmarks dåtida huvudstad?
Fantasi er ikke dækkende, det er sygt at kalde Orust DK’s datidige hovedstad.
Re: Kom Kristendomen in via Orust? Danmarks dåtida huvudstad?
Fantasi er ikke dækkende, det er sygt at kalde Orust DK’s datidige hovedstad.
Re: Kom Kristendomen in via Orust? Danmarks dåtida huvudstad?
Angående Kastala kloster vid dagens Kungälv så skrev man så här i en artikel:
"Under ruinkullens
rika lövvalv påträffas de utgrävda lämningarna av augustinerklostret, som
torde hava anlagts omkring år 1190 av munkar från Ebelholts kloster på
Själland och synes hava lytt direkt under ärkebiskopen i Trondheim."
S. 238
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle ... sequence=1
Om Ebildslätt vid Morlanda var platsen för det första Æbelholt så kan ju det vara en förklaring till det processionståg munkarna hade emellan Ebildslätt och Korskällan/Krosskällan - Roskilde? .. Hroiskelldu. (via en väg upp över det man kallade Klosterbakken eller Kyrkobacken/bräckan.)(se tidigare inlägg)
Ebelholt skulle ha legat på Eskilsö och byggt i trä. Men flyttade ganska snart till Tjaereby och där byggd först på 1200 klart av sten och kalksten/limestone. Ungefär samtidigt som Kastala kloster i dagens Kungälv.
"The monastery was first established on Eskilsø Island in Roskilde Fjord in 1104"
(En "Eskils lid" finns vid Morlanda enligt ortnamn i Bohuslän. sidan 223 västra Orust)
"In 1167 the abbey moved to Æbelholt in Tjæreby, supported by a donation of land from Absalon in Tjæreby Parish and endowed with several income-producing farms, tithes from many north Zealand churches, and several mills. The monastery on Eskilsø was closed. The first church and abbey at Æbelholt were made of timber. Construction began almost immediately on a new abbey church of limestone which was completed in 1210"
Bishop Absalon of Roskilde, determined to obtain a new Augustinian superior, sent for his friend, Abbot William"
https://da.wikipedia.org/wiki/Abbed_Vilhelm
https://en.wikipedia.org/wiki/%C3%86belholt_Abbey
I Æbelholt fandt ærkebiskop Erik af Trondhjem og flere norske bisper beskyttelse mod kong Sverre Sigurdsson vrede; Vilhelm talte deres sag hos paven, bidrog til Baglerpartiets dannelse og sendte efter baglernes fremgang nogle af sine kannikker til Konghelle, hvor de grundlagde Kastelle kloster omkring 1196.
-
-Igen om Kastala kloster:
"Under ruinkullens
rika lövvalv påträffas de utgrävda lämningarna av augustinerklostret, som
torde hava anlagts omkring år 1190 av munkar från Ebelholts kloster på
Själland och synes hava lytt direkt under ärkebiskopen i Trondheim."
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle ... sequence=1
S. 238
- Varför skulle Trondheim - i det norra Norge styra Aebelholt abbey med en Sverre Sigurdsson emellan? - Den enda förklaringen geografiskt är om det från början låg på Orust vid alla andra viktiga platser, samt att det var här och nu man började utlokalisera dels Norge ner söderut mot älven men även norrut till ett nytt Trondheim. Samt att "Danskarna" etablerade ett nytt Själland, Fyn, Lund och Odense osv.
Sedan har vi en bild (nummer 2) på Korskällan/Krosskällan - Roskilde/Konungahellu?
⁷Författaren till den isländska källan Morkinskinna skriver att kung Sigurd skall ha uppfört en borg ”av sten och torv med vallgrav omkring”. Mrk. kap. 75, s. 351.
Är det rester av en Vallgrav man ser? Här finns annars exakt det som beskrivs, sten och torv!!
Kanske var det härifrån Roskildes Biskop Absalon flyttade ut Hroiskeldu till ett nytt Roskilde.. ? Samtidigt som Ebildholt flyttas ut till Tjaereby. Samt att munkar tas från Ebildholt till det nya klostret vid dagens Kungälv som får namnet Kastala kloster efter platsen vid Kungsviken..
Annars om det hela i en helhet mer..:
Absalon och Valdemar den store säkrar Rügen 1167.. Absalon är efterträdare till Eskil, Eskil som gav namn till Eskilsö ovan. Eskils företrädare var hans farbror Ascer, som var son till stormannen Torkild från Jylland, oftast kallad Sven Torgunnason. Torkilds syster Bodil var Erik Ejegods drottning.
Erik Ejegods namn kommer av Ey - goth, alltså göternas ö. Valdemar den store är son till Knud Lavard som i sin tur är son till Erik Ejegod.
Magnus Nilsson den gode var en annan "kusin" som förlorade vid slaget vid Foteviken. Han var Vendernas främste allierade i området och konkurrent till Erik Emune (son till Ejegod) och man spekulerar i att det var detta som föranledde de Vendiska attackerna.. Denne Magnus Nilson gick också med en Götisk titel, en tid kung över Göterna.. Hur kan det här sitta ihop tro - Med geografisk vinkel. Återigen verkar källornas och sagornas "Götaland" åsyfta bryggan mellan de senare tre länderna, och där naturgeografin är vad den är, dvs i egentlig mening - Bohuslän. Ranrike och Älvsyssel, där gränsen går vid Orust. Gränslandet i Beowulfsagan.
Knut Magnusson, på danska Knud 5., född omkring 1129, död 9 augusti 1157, var kung av Danmark 1146–1157. Han var son till Magnus Nilsson av Danmark och Rikissa av Polen. Denne Knut blev mördad i Roskilde.
Erik Lam var Knut Magnussons företrädare - som abdikerade i Sankt Knuds kloster.
"Det lykkedes Erik at skabe et godt samarbejde med kirken, som han skænkede rige gaver og privilegier."
"...ligesom munkene ved Sankt Knuds kloster i Odense fik store pengegaver"
https://da.wikipedia.org/wiki/Erik_Lam
https://da.wikipedia.org/wiki/Magnus_den_St%C3%A6rke
file:///C:/Users/Acer/Downloads/admin,+50273-97668-1-CE%20(1).pdf
"Roskilde, which developed as the hub of the Viking land and sea trade routes over a thousand years ago, is one of Denmark's oldest cities. From the 11th century until 1443, it was the capital of Denmark.[4] By the Middle Ages, with the support of kings and bishops, it had become one of the most important centres in Scandinavia.[5] The Saxo Grammaticus and other early sources associate the name Roskilde (meaning 'Ro's spring') with the legendary King Roar who possibly lived there in the 6th century.[6]
Old map of Roskilde
According to Adam of Bremen and the Saxo Grammaticus, Roskilde was founded in the 980s by Harald Bluetooth. On high ground above the harbour, he built a wooden church consecrated to the Holy Trinity as well as a royal residence nearby.[7] Although no traces of these buildings have been discovered, in 1997 archaeologists found the remains of Viking ships in the Isefjord, the oldest of which is dated to 1030. At the time, there were also two churches in the area: St Jørgensbjerg, an early stone church, and a wooden church discovered under today's St Ib's Church.[8][9]
In 1020, King Canute elevated Roskilde to a bishopric, giving it high national status.[7] Absalon, the Danish bishop, had a brick church built on the site of Harald's church in 1170. Today's cathedral was completed in 1275 after five of Absalon's successors had contributed to its construction. As a result of Absalon's influence, many other churches were built in the vicinity, making Roskilde the most important town in Zealand. Coins were minted there from the 11th to the 14th century.[7] In 1150, Sweyn Grathe built a moat around the city.[8] In 1135 the town was destroyed by the Pomeranian duke Ratibor I. In 1151/2, a religious confraternity was founded for the defence of the town against Wendish pirates. Under the command of Wetheman, it also took part in the Wendish Crusade.[10] The Roskilde bishops owned large areas of land in the region including, from 1186, Havn on the Øresund which later became Copenhagen. By the time of the Danish Reformation in 1536, there were 12 churches and five monasteries in the city.[7]
It is unclear when Roskilde became a market town but it was certainly enjoying trading privileges under King Eric II who reigned from 1134 to 1137.
https://en.wikipedia.org/wiki/Wetheman
https://en.wikipedia.org/wiki/Roskilde
Alldeles norr om, vid Svineviken, ligger platsen för Beowulfs Val på toppen av Valeberget/Hronesness. (Hrone som betyder Val.) Rånäs ligger här också, samt Rånäs udde.
Hróiskelda kommer från Ro eller Roi´s källa - Hrothgar (Old English: Hrōðgār [ˈr̥oːðɡɑːr]; Old Norse: Hróarr) was a semi-legendary Danish king living around the early sixth century AD.[1]
The form Hrōðgār is thought to have derived from the proto-Norse *Hrōþigaizaz[3] "famous spear"
i Beowulfsagan finns det något man kallar spjutdaner..
"Under ruinkullens
rika lövvalv påträffas de utgrävda lämningarna av augustinerklostret, som
torde hava anlagts omkring år 1190 av munkar från Ebelholts kloster på
Själland och synes hava lytt direkt under ärkebiskopen i Trondheim."
S. 238
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle ... sequence=1
Om Ebildslätt vid Morlanda var platsen för det första Æbelholt så kan ju det vara en förklaring till det processionståg munkarna hade emellan Ebildslätt och Korskällan/Krosskällan - Roskilde? .. Hroiskelldu. (via en väg upp över det man kallade Klosterbakken eller Kyrkobacken/bräckan.)(se tidigare inlägg)
Ebelholt skulle ha legat på Eskilsö och byggt i trä. Men flyttade ganska snart till Tjaereby och där byggd först på 1200 klart av sten och kalksten/limestone. Ungefär samtidigt som Kastala kloster i dagens Kungälv.
"The monastery was first established on Eskilsø Island in Roskilde Fjord in 1104"
(En "Eskils lid" finns vid Morlanda enligt ortnamn i Bohuslän. sidan 223 västra Orust)
"In 1167 the abbey moved to Æbelholt in Tjæreby, supported by a donation of land from Absalon in Tjæreby Parish and endowed with several income-producing farms, tithes from many north Zealand churches, and several mills. The monastery on Eskilsø was closed. The first church and abbey at Æbelholt were made of timber. Construction began almost immediately on a new abbey church of limestone which was completed in 1210"
Bishop Absalon of Roskilde, determined to obtain a new Augustinian superior, sent for his friend, Abbot William"
https://da.wikipedia.org/wiki/Abbed_Vilhelm
https://en.wikipedia.org/wiki/%C3%86belholt_Abbey
I Æbelholt fandt ærkebiskop Erik af Trondhjem og flere norske bisper beskyttelse mod kong Sverre Sigurdsson vrede; Vilhelm talte deres sag hos paven, bidrog til Baglerpartiets dannelse og sendte efter baglernes fremgang nogle af sine kannikker til Konghelle, hvor de grundlagde Kastelle kloster omkring 1196.
-
-Igen om Kastala kloster:
"Under ruinkullens
rika lövvalv påträffas de utgrävda lämningarna av augustinerklostret, som
torde hava anlagts omkring år 1190 av munkar från Ebelholts kloster på
Själland och synes hava lytt direkt under ärkebiskopen i Trondheim."
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle ... sequence=1
S. 238
- Varför skulle Trondheim - i det norra Norge styra Aebelholt abbey med en Sverre Sigurdsson emellan? - Den enda förklaringen geografiskt är om det från början låg på Orust vid alla andra viktiga platser, samt att det var här och nu man började utlokalisera dels Norge ner söderut mot älven men även norrut till ett nytt Trondheim. Samt att "Danskarna" etablerade ett nytt Själland, Fyn, Lund och Odense osv.
Sedan har vi en bild (nummer 2) på Korskällan/Krosskällan - Roskilde/Konungahellu?
⁷Författaren till den isländska källan Morkinskinna skriver att kung Sigurd skall ha uppfört en borg ”av sten och torv med vallgrav omkring”. Mrk. kap. 75, s. 351.
Är det rester av en Vallgrav man ser? Här finns annars exakt det som beskrivs, sten och torv!!
Kanske var det härifrån Roskildes Biskop Absalon flyttade ut Hroiskeldu till ett nytt Roskilde.. ? Samtidigt som Ebildholt flyttas ut till Tjaereby. Samt att munkar tas från Ebildholt till det nya klostret vid dagens Kungälv som får namnet Kastala kloster efter platsen vid Kungsviken..
Annars om det hela i en helhet mer..:
Absalon och Valdemar den store säkrar Rügen 1167.. Absalon är efterträdare till Eskil, Eskil som gav namn till Eskilsö ovan. Eskils företrädare var hans farbror Ascer, som var son till stormannen Torkild från Jylland, oftast kallad Sven Torgunnason. Torkilds syster Bodil var Erik Ejegods drottning.
Erik Ejegods namn kommer av Ey - goth, alltså göternas ö. Valdemar den store är son till Knud Lavard som i sin tur är son till Erik Ejegod.
Magnus Nilsson den gode var en annan "kusin" som förlorade vid slaget vid Foteviken. Han var Vendernas främste allierade i området och konkurrent till Erik Emune (son till Ejegod) och man spekulerar i att det var detta som föranledde de Vendiska attackerna.. Denne Magnus Nilson gick också med en Götisk titel, en tid kung över Göterna.. Hur kan det här sitta ihop tro - Med geografisk vinkel. Återigen verkar källornas och sagornas "Götaland" åsyfta bryggan mellan de senare tre länderna, och där naturgeografin är vad den är, dvs i egentlig mening - Bohuslän. Ranrike och Älvsyssel, där gränsen går vid Orust. Gränslandet i Beowulfsagan.
Knut Magnusson, på danska Knud 5., född omkring 1129, död 9 augusti 1157, var kung av Danmark 1146–1157. Han var son till Magnus Nilsson av Danmark och Rikissa av Polen. Denne Knut blev mördad i Roskilde.
Erik Lam var Knut Magnussons företrädare - som abdikerade i Sankt Knuds kloster.
"Det lykkedes Erik at skabe et godt samarbejde med kirken, som han skænkede rige gaver og privilegier."
"...ligesom munkene ved Sankt Knuds kloster i Odense fik store pengegaver"
https://da.wikipedia.org/wiki/Erik_Lam
https://da.wikipedia.org/wiki/Magnus_den_St%C3%A6rke
file:///C:/Users/Acer/Downloads/admin,+50273-97668-1-CE%20(1).pdf
"Roskilde, which developed as the hub of the Viking land and sea trade routes over a thousand years ago, is one of Denmark's oldest cities. From the 11th century until 1443, it was the capital of Denmark.[4] By the Middle Ages, with the support of kings and bishops, it had become one of the most important centres in Scandinavia.[5] The Saxo Grammaticus and other early sources associate the name Roskilde (meaning 'Ro's spring') with the legendary King Roar who possibly lived there in the 6th century.[6]
Old map of Roskilde
According to Adam of Bremen and the Saxo Grammaticus, Roskilde was founded in the 980s by Harald Bluetooth. On high ground above the harbour, he built a wooden church consecrated to the Holy Trinity as well as a royal residence nearby.[7] Although no traces of these buildings have been discovered, in 1997 archaeologists found the remains of Viking ships in the Isefjord, the oldest of which is dated to 1030. At the time, there were also two churches in the area: St Jørgensbjerg, an early stone church, and a wooden church discovered under today's St Ib's Church.[8][9]
In 1020, King Canute elevated Roskilde to a bishopric, giving it high national status.[7] Absalon, the Danish bishop, had a brick church built on the site of Harald's church in 1170. Today's cathedral was completed in 1275 after five of Absalon's successors had contributed to its construction. As a result of Absalon's influence, many other churches were built in the vicinity, making Roskilde the most important town in Zealand. Coins were minted there from the 11th to the 14th century.[7] In 1150, Sweyn Grathe built a moat around the city.[8] In 1135 the town was destroyed by the Pomeranian duke Ratibor I. In 1151/2, a religious confraternity was founded for the defence of the town against Wendish pirates. Under the command of Wetheman, it also took part in the Wendish Crusade.[10] The Roskilde bishops owned large areas of land in the region including, from 1186, Havn on the Øresund which later became Copenhagen. By the time of the Danish Reformation in 1536, there were 12 churches and five monasteries in the city.[7]
It is unclear when Roskilde became a market town but it was certainly enjoying trading privileges under King Eric II who reigned from 1134 to 1137.
https://en.wikipedia.org/wiki/Wetheman
https://en.wikipedia.org/wiki/Roskilde
Alldeles norr om, vid Svineviken, ligger platsen för Beowulfs Val på toppen av Valeberget/Hronesness. (Hrone som betyder Val.) Rånäs ligger här också, samt Rånäs udde.
Hróiskelda kommer från Ro eller Roi´s källa - Hrothgar (Old English: Hrōðgār [ˈr̥oːðɡɑːr]; Old Norse: Hróarr) was a semi-legendary Danish king living around the early sixth century AD.[1]
The form Hrōðgār is thought to have derived from the proto-Norse *Hrōþigaizaz[3] "famous spear"
i Beowulfsagan finns det något man kallar spjutdaner..
- Bilagor
-
- Ebildslätt&Kastalakyrka.png (1.24 MiB) Visad 18342 gånger
-
- NorraToreboKastala.png (771.6 KiB) Visad 18342 gånger
Senast redigerad av 18 john, redigerad totalt 2 gång.
Re: Kom Kristendomen in via Orust? Danmarks dåtida huvudstad?
Yngwe skrev: ↑14 januari 2024, 11:55Ja John, jag får instämma med Dersa. Det liknar mer fantasier och klockren konfirmationsbias än en verklig arbetshypotes.
Kloster bygdes av sten - lämningar efter kloster består av sten - jag har hittat sten - altså fanns det ett kloster...
Kloster hade vattenkanaler - - - jag har hittat ett dike.... - Kloster!
Det håller liksom inte!
Jag försöker bara arbeta lite teoretiskt under tiden, helheten med området runt omkring. Vad är det för slags område..
Men senare är tanken att gå in på detaljer (fram i vår) gällande ett möjligt kloster.
Vi vet inte allt än, men redan nu kan man ju börja luska lite grundläggande och generellt. Anspråken är inte så höga på det viset annat än att det just nu är generellt.. Man testar sig fram..
Vi har ju redan hittat Valberget till exempel, sedan hittat det o det o det.. teoretiskt sedan, framkommer ju en logik, där man måste testa och fullfölja hypotesen fullt ut. Det innebär att fler begrepp ur sagor o källor borde ligga i närheten.
Det enda stället man kan applicera det på är Orust med Omnejd och de strömmar som bildar skydd samt farleder och som ligger strategiskt för att kristna Norden i ett första skede, fram till 1200 ca..
Så ni får gärna hjälpa till eller så gör ni ngt annat.
Senast redigerad av 2 john, redigerad totalt 24 gång.
Re: Kom Kristendomen in via Orust? Danmarks dåtida huvudstad?
Kanske inte Huvudstad i dagens bemärkelse - men en av Huvud-plats - stad / sted / by / plats - samt plural. Platser. Samt där Både Norska och Danska kungar eller jarler höll hus och planerade och handlade med varandra.
Som en dåtida Hubb och nod/knutpunkt/nexus
Hub
the central part of a wheel, rotating on or with the axle, and from which the spokes radiate.
the effective center of an activity, region, or network
En Nod och Knutpunkt, en förgreningsknutpunkt till och med
Re: Kom Kristendomen in via Orust? Danmarks dåtida huvudstad?
St Botulf är ett skyddshelgon för flera kyrkor i främst England, Skottland - och Danmark. Det ska så att säga vara ett "Anglo-saxiskt" skyddshelgon.
Jag tänker att St Botulf rent av skulle kunna komma från Danmark. Men i och med att den Danska tidiga historien hamnade i ett slags dunkel/dimma så har tiden för "vikingatid" samt innan "vikingatid" ansetts som myter mer än faktiska och sanna.
Den "Svenska" historien är likadan och detta beror väl helt enkelt på att man inte visste helt enkelt, samt att man tidigt valde att glömma den riktiga fysiska platsen för historien - när man skapade de nya staterna fram på 1200-talet - det som sedan än mer skulle komma att utveckla sig mot det man kallar för nationalstater med en egen ny historia tagen från sagorna.
Hursomhelst, så skulle ju St Botulfs geografiska grundplats även den kunna vara från Orust, Danmarks tidiga huvudort i ett centrum - ett nav i ett Danmark-Norge. Är Botulfs namn inte lite likt Beowulf förövrigt? - bara som en rolig grej - något man börjar fästa tanken vid när man letar och gör research. En naturlig nyfikenhet - etymologiska kreativa idéer om samband.. Klostret han grundar ligger inte långt från Sutton Hoo. Precis som Beowulf skulle det kunna handla om en Skandinav. Knut den store hade intresse i Botulf reliker.
https://suffolkinstitute.pdfsrv.co.uk/c ... o%2051.pdf
Även om han inte har bakgrund i Skandinavien så är kopplingarna geografiskt intressanta, via Knut den Store.
Enligt "Danske helgeners levned" så skulle St Botulf "I Danmark» synes han at have været meget æret
som helgen; flere steder, som i Lund, Roskilde og Ålborg"
https://slaegtsbibliotek.dk/934756.pdf
sid 260.
Jag har ju som Teori här att de stora dioceserna - alltså typ kyrkoförvaltningsområdenas chefsplatser - att flera av dem låg (fram mot 1200 talet till) på Orust för Danskt vidkommande.
Så originalplatserna för Roskilde och Odense på Torebo - sen även Lund vid dagens Morlanda.
Vidare längre söderut vid tidigare tidpunkt även ett Birka - område, samt Sigtuna men även ett Dalby. (Bland annat)
Det var Knut den store - en släkting till Knut den helige som stärkte Lund.. Lunds domkyrka som senare hade Knut den helige som skyddshelgon.
Det anmodade klostret vid Torebo - bör vara sancti Canuti Ottoniæ. St Canutes Abbey.
"Allt tyder på en mani¬festation av unionskonungen Knut den store, vilken enligt Adam av Bremen »befallde
Lund att vara likt det brittaniska London" Knut den store som hade ett Nordsjövälde - där Orust ligger bättre till än dagens Själland.
https://www.tidskriftenale.nu/pdfale/ALE-2004-4_v02.pdf
sid 6
Hursomhelt så låg förr Bokenäs kyrka under Dragsmarks kloster, och innan Dragsmarks kloster - Ja då skulle det kunna ha legat under ett Roskilde, Lund eller Odense om dessa nu läg på Orust.
- alla dessa kyrkor har starka St. Botulf kopplingar - och Bokenäs har det som skyddshelgon. Bokenäs kyrka är byggd innan Dragsmarks kloster. Morlanda har också St Botulf som skyddshelgon. Morlanda - som jag tänker är originalplatsen för där Knut den stores Lund låg. Vidare norrut alldeles upp för Klosterbakken låg sancti Canuti Ottoniæ - St Canutes Abbey? - ännu längre norrut ett möjligt Hroiskeldu - samt ytterligare en bit norrut - Beowulfs Valeberg.
Dessa samband är logiska - om de låg (om min teori stämmer) alldeles bredvid varandra.
Ett visst indicievärde har det hursomhelst - att denna trakt i alla fall skulle kunna ha varit Dansk. (iom den starka Danska kopplingen till St Botulf)
Kanske har både Beowulf och Botulf gemensam nämnare även om de inte är från samma karaktär. Anglosaxiska är de båda ändå.
https://www.johnsanidopoulos.com/2017/0 ... times.html
Ovan en länk om St. Botulf
Nedan - två bilder på Laethra/Hleidr/Lejre - som är typ detsamma eller skulle kunna vara detsamma som Roskilde (originalplatsen) Hroiskelldu. Den ena är tagen med Fornsöks karta, vriden mot väst så att man kan jämföra de två bilderna. De är väldigt identiska - även om man än så länge får betrakta denna likhet med försiktighet. Just nu en rolig grej bara.
Det skulle dock kunna vara så att när man gjorde denna kartskiss eller bild på Lejre - så visste man var det låg. Precis på samma vis som man lät adelsmannen Bildt (ättling till Knut den helige etc) föra ansvaret över ett "Bakke Closter" (Som om man visste vad det var)
(Torebo + Morlanda hade han som ägor) Det bör inte vara en slump att dessa två gårdar är utformade precis så att de täcker originalområdena för ett Odense, ett Roskilde och ett Lund.
Jag tänker att St Botulf rent av skulle kunna komma från Danmark. Men i och med att den Danska tidiga historien hamnade i ett slags dunkel/dimma så har tiden för "vikingatid" samt innan "vikingatid" ansetts som myter mer än faktiska och sanna.
Den "Svenska" historien är likadan och detta beror väl helt enkelt på att man inte visste helt enkelt, samt att man tidigt valde att glömma den riktiga fysiska platsen för historien - när man skapade de nya staterna fram på 1200-talet - det som sedan än mer skulle komma att utveckla sig mot det man kallar för nationalstater med en egen ny historia tagen från sagorna.
Hursomhelst, så skulle ju St Botulfs geografiska grundplats även den kunna vara från Orust, Danmarks tidiga huvudort i ett centrum - ett nav i ett Danmark-Norge. Är Botulfs namn inte lite likt Beowulf förövrigt? - bara som en rolig grej - något man börjar fästa tanken vid när man letar och gör research. En naturlig nyfikenhet - etymologiska kreativa idéer om samband.. Klostret han grundar ligger inte långt från Sutton Hoo. Precis som Beowulf skulle det kunna handla om en Skandinav. Knut den store hade intresse i Botulf reliker.
https://suffolkinstitute.pdfsrv.co.uk/c ... o%2051.pdf
Även om han inte har bakgrund i Skandinavien så är kopplingarna geografiskt intressanta, via Knut den Store.
Enligt "Danske helgeners levned" så skulle St Botulf "I Danmark» synes han at have været meget æret
som helgen; flere steder, som i Lund, Roskilde og Ålborg"
https://slaegtsbibliotek.dk/934756.pdf
sid 260.
Jag har ju som Teori här att de stora dioceserna - alltså typ kyrkoförvaltningsområdenas chefsplatser - att flera av dem låg (fram mot 1200 talet till) på Orust för Danskt vidkommande.
Så originalplatserna för Roskilde och Odense på Torebo - sen även Lund vid dagens Morlanda.
Vidare längre söderut vid tidigare tidpunkt även ett Birka - område, samt Sigtuna men även ett Dalby. (Bland annat)
Det var Knut den store - en släkting till Knut den helige som stärkte Lund.. Lunds domkyrka som senare hade Knut den helige som skyddshelgon.
Det anmodade klostret vid Torebo - bör vara sancti Canuti Ottoniæ. St Canutes Abbey.
"Allt tyder på en mani¬festation av unionskonungen Knut den store, vilken enligt Adam av Bremen »befallde
Lund att vara likt det brittaniska London" Knut den store som hade ett Nordsjövälde - där Orust ligger bättre till än dagens Själland.
https://www.tidskriftenale.nu/pdfale/ALE-2004-4_v02.pdf
sid 6
Hursomhelt så låg förr Bokenäs kyrka under Dragsmarks kloster, och innan Dragsmarks kloster - Ja då skulle det kunna ha legat under ett Roskilde, Lund eller Odense om dessa nu läg på Orust.
- alla dessa kyrkor har starka St. Botulf kopplingar - och Bokenäs har det som skyddshelgon. Bokenäs kyrka är byggd innan Dragsmarks kloster. Morlanda har också St Botulf som skyddshelgon. Morlanda - som jag tänker är originalplatsen för där Knut den stores Lund låg. Vidare norrut alldeles upp för Klosterbakken låg sancti Canuti Ottoniæ - St Canutes Abbey? - ännu längre norrut ett möjligt Hroiskeldu - samt ytterligare en bit norrut - Beowulfs Valeberg.
Dessa samband är logiska - om de låg (om min teori stämmer) alldeles bredvid varandra.
Ett visst indicievärde har det hursomhelst - att denna trakt i alla fall skulle kunna ha varit Dansk. (iom den starka Danska kopplingen till St Botulf)
Kanske har både Beowulf och Botulf gemensam nämnare även om de inte är från samma karaktär. Anglosaxiska är de båda ändå.
https://www.johnsanidopoulos.com/2017/0 ... times.html
Ovan en länk om St. Botulf
Nedan - två bilder på Laethra/Hleidr/Lejre - som är typ detsamma eller skulle kunna vara detsamma som Roskilde (originalplatsen) Hroiskelldu. Den ena är tagen med Fornsöks karta, vriden mot väst så att man kan jämföra de två bilderna. De är väldigt identiska - även om man än så länge får betrakta denna likhet med försiktighet. Just nu en rolig grej bara.
Det skulle dock kunna vara så att när man gjorde denna kartskiss eller bild på Lejre - så visste man var det låg. Precis på samma vis som man lät adelsmannen Bildt (ättling till Knut den helige etc) föra ansvaret över ett "Bakke Closter" (Som om man visste vad det var)
(Torebo + Morlanda hade han som ägor) Det bör inte vara en slump att dessa två gårdar är utformade precis så att de täcker originalområdena för ett Odense, ett Roskilde och ett Lund.
- Bilagor
-
- lejre.jpg (92.86 KiB) Visad 18185 gånger
-
- "Hroi´s källa vid Kungsviken/Konungahella
- LejreRoskildeKonungahella.png (443.27 KiB) Visad 18185 gånger
Senast redigerad av 1 john, redigerad totalt 18 gånger.
Re: Kom Kristendomen in via Orust? Danmarks dåtida huvudstad?
"Allt tyder på en mani¬festation av unionskonungen Knut den store, vilken enligt Adam av Bremen »befallde Lund att vara likt det brittaniska London" Knut den store som hade ett Nordsjövälde - där Orust ligger bättre till än dagens Själland.
https://www.tidskriftenale.nu/pdfale/ALE-2004-4_v02.pdf
sid 6
I det jag skrivit ovanför för några dagar sedan tar jag upp skyddshelgonet St Botolph i trakterna av västra Orust på flera kyrkor.
Om man ser kartan på City of London från 1300 talet så ser man där kyrkor i St Botolphs namn, men även andra kyrkor med skyddshelgon som också skulle ligga vid eller runt ett (för vi vet inte originalplatsen än) Lund och Dalby. Kyrkor helgade åt Jungfru Maria, St Mary, St Botolph, Allhelgona, St Helena, Trinitatis med flera.
https://runeberg.org/kyrkohist/1901/0210.html
"Så fanns vid det forna biskopssätet Dalby det s. k. Heliga korsklostret och liktidigt med biskopsstolen i Lund inrättades i sistnämnda stad det så kallade S:t Laurentii kloster. Båda dessa kloster synas hafva tillhört den gamla benediktinerorden, som den hel Benediktus af Nuirsia stiftade redan 529.
Dalby var ett af danske konungen Sven Estridsson grundlagdt kanikkloster, som vid unionstidens början tillhörde Augtistiner-orden, och måhända sedermera Johanniterorden. Klostrets kyrka bar namnet Heligkorskyrkan, Hon var näst domkyrkan i Lund den förnämsta i stiftet och är liksom denna
försedd med en krypta. Hvad det s. k. S:t Laurentii kloster vidkommer, så synes detsamma s verkliga art vara outredd. Det i äldre handlingar omtalade domus eller claustrum S:t Laurentii synes hafva tillhört de regulära kaniker, som tjänstgjorde vid den åt just S:t Laurentius helgade domkyrkan. (Jfr C. G.
Styffe, Skandinavien under unionstiden, 2:dra uppl., s. 57 och 45.) 57. Hb s. 36. Allhelgonaklostret i Lund var ett munkkloster, hvars latinska namn var Monasterium omnium Sanctorum (i 4 10) och som äfven blifvit kalladt Helnekirkekloster.
Men under hans (Eskils) tid och genom hans åtgärd tillkommo flere nya (kloster). Så i Lund det s. k.
S:t Salvaiorsklostret och Trefaldighetsklostret, om hvilka vi dock hafva ganska få underrättelser och icke ens veta, hvarest de varit belägna. Uppgiften om det förstnämnda klostret, som skulle vara grundlagdt under Eskils tid, beror på något missförstånd. S:t Salvaiorsklostret var grundadt före Eskils episkopat och
är i själfva verket identiskt med Allhelgonaklostret, som var beläget norr om staden Lund på den nu s. k. Helgonabacken. S:t Salvatorsklostret utgör sålunda endast en annan benämning på Allhelgonaklostret, en benämning som det bar vid första början af sin tillvaro. Möjligen har det s. k. Trefaldighetsklostret sin existens." att tacka en förväxling med ett annat utom Lund beläget kloster eller med en af Lunds många sockenkyrkor under medeltiden, nämligen Sanktas Trinitatis eller Sankt Brottens
kyrka, som var belägen vid Drottens gränd, sydvest om domkyrkan."
Så det finns lite samband med Knut den stores Lund i Danmark samt London i England - men än så länge inte helt bekräftat att det är Västra Orust som är det Lund som Knut den Store grundade. Teorin kommer dock vara att så är fallet och jag kommer här söka mig vidare för att försöka hitta denna tes i verkligheten. Redan har platser hittats som bekräftar denna tes delvis. Fler platser behöver hittas för att en helhetsförståelse ska klarna. Men det kommer..
Föregående har jag tagit upp Diocese - alltså ett Stift (kyrkligt förvaltningsområde). På 1000 - talet någon gång anses Roskilde, Odense och Lunds stift vara grundade, och min tes är då att de grundades och förlades ungefärligen på samma område från en början, men sedan flyttades ut till nya strategiska förträngningar (då man började få kontroll över det Baltiska havet dvs bland annat områdena runt Lilla och Stora bält) för kontroll av naturresursflöden. Orust förlorade mer och mer sin roll för det här.
Men för tiden för Knut den store så var området för Lilla och Stora Bält oroligt på grund av den Vendiska makten. Området för Orust och kontrollen av de flöden som där gick var i sina glansdagar.
Söder om det som idag kallas Morlanda-Lunden - så ligger Sörbo. (Som inte har sitt namn från väderstrecket syd, samt bo.)
Från Ortnamn i Bohuslän västra Orust sidan 45.
Sörbo s&rb?.i (Nil6n, tz med Viby-klang), s{rbt;i, sDrbt& llt sk. av fllder.i Saurbodhum 1388 RB s. 310, j Sorbwde 1487 DN 3 s. 701 | Soerboo 1528 NRJ 4 s. 208, s6rboo 1544, Siirbi 1568, Siirbo 1573-1881, Jro Srirboe 1581, 1586, Siirdboe 1581, Sorboe 1659, -boo 1665, 1680, Soiirbo 1697 ll S<iboe 1607
Oslo kap. kop. s. 19, Sorboe 1660 D. Bjelkes jb s. 219, 238, Sorbo EK(B). F. I. rir fvn. saurr, m. 'dy, dyig mark myr', som bl.a. ingflr i det boh. häradsnamnet Sörbygden
Soer (en av stavningarna av Klostret) eller Sorø Kloster kan här ha haft sitt ursprung - likväl som i den närmsta trakten Roskilde, St Knuts kloster, Aebelholt, samt Lund.
Men inte bara det.. de historiska namnen skulle även kunna antyda att det var här som Absalon anlade sin Synod på 1100-talet. "It was also Absalon who held the first Danish Synod at Lund in 1167"
"A SOBOR (Church Slavonic: съборъ, "assembly") is a formal gathering or council of bishops together with other clerical and lay delegates representing the church to deal with matters of faith, morality, rite, and canonical and cultural life.[1] The synod in the Western churches is similar, but it is distinguished by being usually limited to an assembly of bishops.[1]"
Gårdens forna namn skulle kunna skvallra om vad som skulle kunna ha anlagts alldeles på gränsen till Sörbo på Lunds sida.
Bland bergen finns där en 35 gånger 150 meter lång kvadratisk platt yta.. detta alldeles norr om Sörbos ägor i marken upp bland bergen där ytterligare ytor finns med markstrukturer på radarbilden. Munkarnas kvarnar etc. kanske.
https://en.wikipedia.org/wiki/Absalon#Policies
På bilden nedan är en liknande Synod (från Krakow) - den är byggd på samma sätt. Ungefärligen 35 meter bred byggd i en långsmal kvadrat (rektangel) - med ett överhus och ett underhus.. Inte är en Synod 150 meter lång kanske, men nog skulle en sådan byggnad här fått plats. Det är intressant - för den ligger på "het" mark, här mellan Lundens och Sörbos ägor - uppe bland bergen (backarna)(apropå Helgonabacken ovan) där de andra fynden gjorts och där de andra backarna finns - bland annat ett möjligt St Knuts kloster samt ett Hroiskeldu.
https://www.tidskriftenale.nu/pdfale/ALE-2004-4_v02.pdf
sid 6
I det jag skrivit ovanför för några dagar sedan tar jag upp skyddshelgonet St Botolph i trakterna av västra Orust på flera kyrkor.
Om man ser kartan på City of London från 1300 talet så ser man där kyrkor i St Botolphs namn, men även andra kyrkor med skyddshelgon som också skulle ligga vid eller runt ett (för vi vet inte originalplatsen än) Lund och Dalby. Kyrkor helgade åt Jungfru Maria, St Mary, St Botolph, Allhelgona, St Helena, Trinitatis med flera.
https://runeberg.org/kyrkohist/1901/0210.html
"Så fanns vid det forna biskopssätet Dalby det s. k. Heliga korsklostret och liktidigt med biskopsstolen i Lund inrättades i sistnämnda stad det så kallade S:t Laurentii kloster. Båda dessa kloster synas hafva tillhört den gamla benediktinerorden, som den hel Benediktus af Nuirsia stiftade redan 529.
Dalby var ett af danske konungen Sven Estridsson grundlagdt kanikkloster, som vid unionstidens början tillhörde Augtistiner-orden, och måhända sedermera Johanniterorden. Klostrets kyrka bar namnet Heligkorskyrkan, Hon var näst domkyrkan i Lund den förnämsta i stiftet och är liksom denna
försedd med en krypta. Hvad det s. k. S:t Laurentii kloster vidkommer, så synes detsamma s verkliga art vara outredd. Det i äldre handlingar omtalade domus eller claustrum S:t Laurentii synes hafva tillhört de regulära kaniker, som tjänstgjorde vid den åt just S:t Laurentius helgade domkyrkan. (Jfr C. G.
Styffe, Skandinavien under unionstiden, 2:dra uppl., s. 57 och 45.) 57. Hb s. 36. Allhelgonaklostret i Lund var ett munkkloster, hvars latinska namn var Monasterium omnium Sanctorum (i 4 10) och som äfven blifvit kalladt Helnekirkekloster.
Men under hans (Eskils) tid och genom hans åtgärd tillkommo flere nya (kloster). Så i Lund det s. k.
S:t Salvaiorsklostret och Trefaldighetsklostret, om hvilka vi dock hafva ganska få underrättelser och icke ens veta, hvarest de varit belägna. Uppgiften om det förstnämnda klostret, som skulle vara grundlagdt under Eskils tid, beror på något missförstånd. S:t Salvaiorsklostret var grundadt före Eskils episkopat och
är i själfva verket identiskt med Allhelgonaklostret, som var beläget norr om staden Lund på den nu s. k. Helgonabacken. S:t Salvatorsklostret utgör sålunda endast en annan benämning på Allhelgonaklostret, en benämning som det bar vid första början af sin tillvaro. Möjligen har det s. k. Trefaldighetsklostret sin existens." att tacka en förväxling med ett annat utom Lund beläget kloster eller med en af Lunds många sockenkyrkor under medeltiden, nämligen Sanktas Trinitatis eller Sankt Brottens
kyrka, som var belägen vid Drottens gränd, sydvest om domkyrkan."
Så det finns lite samband med Knut den stores Lund i Danmark samt London i England - men än så länge inte helt bekräftat att det är Västra Orust som är det Lund som Knut den Store grundade. Teorin kommer dock vara att så är fallet och jag kommer här söka mig vidare för att försöka hitta denna tes i verkligheten. Redan har platser hittats som bekräftar denna tes delvis. Fler platser behöver hittas för att en helhetsförståelse ska klarna. Men det kommer..
Föregående har jag tagit upp Diocese - alltså ett Stift (kyrkligt förvaltningsområde). På 1000 - talet någon gång anses Roskilde, Odense och Lunds stift vara grundade, och min tes är då att de grundades och förlades ungefärligen på samma område från en början, men sedan flyttades ut till nya strategiska förträngningar (då man började få kontroll över det Baltiska havet dvs bland annat områdena runt Lilla och Stora bält) för kontroll av naturresursflöden. Orust förlorade mer och mer sin roll för det här.
Men för tiden för Knut den store så var området för Lilla och Stora Bält oroligt på grund av den Vendiska makten. Området för Orust och kontrollen av de flöden som där gick var i sina glansdagar.
Söder om det som idag kallas Morlanda-Lunden - så ligger Sörbo. (Som inte har sitt namn från väderstrecket syd, samt bo.)
Från Ortnamn i Bohuslän västra Orust sidan 45.
Sörbo s&rb?.i (Nil6n, tz med Viby-klang), s{rbt;i, sDrbt& llt sk. av fllder.i Saurbodhum 1388 RB s. 310, j Sorbwde 1487 DN 3 s. 701 | Soerboo 1528 NRJ 4 s. 208, s6rboo 1544, Siirbi 1568, Siirbo 1573-1881, Jro Srirboe 1581, 1586, Siirdboe 1581, Sorboe 1659, -boo 1665, 1680, Soiirbo 1697 ll S<iboe 1607
Oslo kap. kop. s. 19, Sorboe 1660 D. Bjelkes jb s. 219, 238, Sorbo EK(B). F. I. rir fvn. saurr, m. 'dy, dyig mark myr', som bl.a. ingflr i det boh. häradsnamnet Sörbygden
Soer (en av stavningarna av Klostret) eller Sorø Kloster kan här ha haft sitt ursprung - likväl som i den närmsta trakten Roskilde, St Knuts kloster, Aebelholt, samt Lund.
Men inte bara det.. de historiska namnen skulle även kunna antyda att det var här som Absalon anlade sin Synod på 1100-talet. "It was also Absalon who held the first Danish Synod at Lund in 1167"
"A SOBOR (Church Slavonic: съборъ, "assembly") is a formal gathering or council of bishops together with other clerical and lay delegates representing the church to deal with matters of faith, morality, rite, and canonical and cultural life.[1] The synod in the Western churches is similar, but it is distinguished by being usually limited to an assembly of bishops.[1]"
Gårdens forna namn skulle kunna skvallra om vad som skulle kunna ha anlagts alldeles på gränsen till Sörbo på Lunds sida.
Bland bergen finns där en 35 gånger 150 meter lång kvadratisk platt yta.. detta alldeles norr om Sörbos ägor i marken upp bland bergen där ytterligare ytor finns med markstrukturer på radarbilden. Munkarnas kvarnar etc. kanske.
https://en.wikipedia.org/wiki/Absalon#Policies
På bilden nedan är en liknande Synod (från Krakow) - den är byggd på samma sätt. Ungefärligen 35 meter bred byggd i en långsmal kvadrat (rektangel) - med ett överhus och ett underhus.. Inte är en Synod 150 meter lång kanske, men nog skulle en sådan byggnad här fått plats. Det är intressant - för den ligger på "het" mark, här mellan Lundens och Sörbos ägor - uppe bland bergen (backarna)(apropå Helgonabacken ovan) där de andra fynden gjorts och där de andra backarna finns - bland annat ett möjligt St Knuts kloster samt ett Hroiskeldu.
- Bilagor
-
- The_city_of_London_in_the_late_middle_ages.png (114.99 KiB) Visad 17914 gånger
-
- Anonymous_Diocesan_synod_in_Kraków's_Saint_Mary's_Church.jpg (180.63 KiB) Visad 17914 gånger
Senast redigerad av 9 john, redigerad totalt 11 gång.
Re: Kom Kristendomen in via Orust? Danmarks dåtida huvudstad?
John, dina teorier har alltför stora brister. Arkeologin visar att Lund började byggas under Harald Blåtands tid, inte så långt från Uppåkra, som, enligt arkeologin, varit en stadsliknande plats under flera hundra år!! Du skrev i en annan tråd att Bråland i Munkedal var en möjlig plats för Bråvallaslaget, uppenbarligen gar di inre varit där, terrängen där omöjliggör ett stort slag.
Orust är väldigt utforskat på synliga fornminnen, så något stöd för dina teorier finns inte inom vetenskapen. Köpstad, vid Helgeån, som troligen är en vikingar handelsplats är väl det närmaste stad man kan återfinna på Orust. Det enda försök till bevis du publicerat här är en bild på en gärdesdård som ser likadan ut som övriga gärdesgårdar på Orust.
Orust är väldigt utforskat på synliga fornminnen, så något stöd för dina teorier finns inte inom vetenskapen. Köpstad, vid Helgeån, som troligen är en vikingar handelsplats är väl det närmaste stad man kan återfinna på Orust. Det enda försök till bevis du publicerat här är en bild på en gärdesdård som ser likadan ut som övriga gärdesgårdar på Orust.
Re: Kom Kristendomen in via Orust? Danmarks dåtida huvudstad?
dersa skrev: ↑11 februari 2024, 16:48John, dina teorier har alltför stora brister. Arkeologin visar att Lund började byggas under Harald Blåtands tid, inte så långt från Uppåkra, som, enligt arkeologin, varit en stadsliknande plats under flera hundra år!! Du skrev i en annan tråd att Bråland i Munkedal var en möjlig plats för Bråvallaslaget, uppenbarligen gar di inre varit där, terrängen där omöjliggör ett stort slag.
Orust är väldigt utforskat på synliga fornminnen, så något stöd för dina teorier finns inte inom vetenskapen. Köpstad, vid Helgeån, som troligen är en vikingar handelsplats är väl det närmaste stad man kan återfinna på Orust. Det enda försök till bevis du publicerat här är en bild på en gärdesdård som ser likadan ut som övriga gärdesgårdar på Orust.
Det är möjligt, vi får se Anders. Tack för din synpunkt, det är noterat - igen.
Jag arbetar med en deduktiv metod dvs den klassiska vetenskapliga metoden som utifrån en referensram, t ex en teori eller en modell, formulera hypoteser som testas mot verkligheten via observationer...
Jag är inte klar än. Hela denna tråden är skapad utifrån denna ansats.
Jag har tidigare skrivit många saker som inte har stämt och gör det än idag, ofta och hela tiden. Jag för ett resonemang utifrån denna deduktiva metod. På vägen har jag dock hittat saker som är intressanta för helheten och kontexten på ett sätt som aldrig gjorts förut. Det är viktigt att göra det. Så om du vill vara med så får du gärna arbeta konstruktivt.
Hittils har det varit teoretiska resonemang, det är en slags bevisföring det också, för en kontext, samhällsvetenskapligt. Men konkret fysiskt har jag inte påbörjat ännu riktigt. Men det kommer framåt det med. Det kan finnas en hel del att hitta fysiskt i dessa marker, bara man vet lite mer innan man går ner på detaljnivå.
Du nämner gärdsgårdarna, att det skulle vara en helt vanlig sten. Du menar alltså att denna Frådsten/Kalksten är vanlig i gärdsgårdarna på Orust. Var mer har man denna typ av gärdsgårdar? Det är överlag mycket mycket ovanligt.
"Arkeologin visar att Lund började byggas under Harald Blåtands tid, inte så långt från Uppåkra, som, enligt arkeologin, varit en stadsliknande plats under flera hundra år"
Nja, jag instämmer inte där. Och det finns flera sätt att tolka den "datan" som de fått fram - där de tillskillnad från en deduktiv ansats just skapar en teori utifrån vad de hittar, dvs mer en induktiv metod. På det sättet kan man LEGITIMERA vilken teori man vill. Det är bara att själv hitta på en massa teorier utifrån vad man TROR har hittat eller hitta det man vill hitta. Det är en fara med det också.. egentligen ska man jobba både induktivt och deduktivt, inte nödvändigtvis i den ordningen. Historiskt har man arbetat induktivt, just för att också kunna leva upp till det man vill bevisa. Det är typiskt för en äldre tid med bakomliggande intressen - där man då använt mer enkla vetenskapliga metoder - det vill säga mer naturvetenskapliga metoder - på samhällsvetenskapliga fenomen.
Du nämnde någon gång också exempel på hur man hittat mynt i marken vid nuvarande Sigtuna. Dessa mynt har visat sig vara kopior.
Senast redigerad av 1 john, redigerad totalt 13 gånger.