Skandinavisk geografi enligt Jordanes

[Castor]

Det är inte så att man ens märker Tjuteån om man går i land vid Helsingborg och söker sig norrut, snarare Råå och Råån. Varför är inte Råån nämnd då? Tror knappast det bodde så mycket folk vid Tjuteån öht. Det är def det minsta området som är omnämnt i texten i så fall. Dessutom inte samma stavning som Jordanes.

Vi vet ju inte ens om Råån hette Råån på 500-talet. Kanske hette hela vattensystemet Tjute.

[Starkodder]

Men det råder i alla fall i stort sett konsensus om att majoriteten av folknamnen hör hemma på västsidan. Det är egentligen bara "folket vid Tjute å" (som somliga, pga av namnlikheten, vill se i Tjust). "östgötarna", och - som vanligt - "svearna" som ställer till det.

"Ställer till det" ja....

Man får helt enkelt upphöra med att tro att folken endast måste tillhöra västsidan, så löser sig det hela.

[Starkodder]

Det är inte så att man ens märker Tjuteån om man går i land vid Helsingborg och söker sig norrut, snarare Råå och Råån. Varför är inte Råån nämnd då? Tror knappast det bodde så mycket folk vid Tjuteån öht. Det är def det minsta området som är omnämnt i texten i så fall. Dessutom inte samma stavning som Jordanes.

Vi vet ju inte ens om Råån hette Råån på 500-talet. Kanske hette hela vattensystemet Tjute.

Knappast troligt. Det stavas dessutom TheuStes och har således inget med Tjut att göra. Har kollat skånska rekognosceringskartan från 1800-talet. Inte ens då var Tjuteån annat än ett mindre vattendrag. Det passerades endast om man kom söderifrån inåt land.

Bergio och Liothida är rimligen NV Skåne. Återstår Vagoth och Theustes att lösa. Det rika området kring Uppåkra borde kunna vara aktuellt på 500-talet. Har Theustes med Torna härad att göra?

Eller så handlar det helt enkelt om Tjust och Vikbolandet. Kanske inte konstigare än så.

[karlfredrik]

Yngwe, Biblia Sacra juxta vulgatae skriver "coram me istället för att förtydliga, vilket ju betyder inför eller framför, vilket gör att din engelska översättning stämmer.










ä

[Yngwe]

Yngwe, Biblia Sacra juxta vulgatae skriver "coram me istället för att förtydliga, vilket ju betyder inför eller framför, vilket gör att din engelska översättning stämmer.


ä

Tack för det Karlfredrik!

Jag kan inte latin tyvärr, vilket man allt som ofta får höra. Men språk är en kod, och den kan knäckas genom att jämföra.

Min uppfattning är att den engelska översättningen av Jordanes inte imponerar, du antyder också att engelska översättningar är problematiska, är det inte så att alla översättningar är problematiska? Det gäller att förstå tillräckligt mycket för att uppfatta detaljer, och tillräckligt lite för att se det objektivt utan förutfattade meningar....

När jag lärt mig tjeckiskan ordentligt får det bli latin!

[Yngwe]

Men det råder i alla fall i stort sett konsensus om att majoriteten av folknamnen hör hemma på västsidan. Det är egentligen bara "folket vid Tjute å" (som somliga, pga av namnlikheten, vill se i Tjust). "östgötarna", och - som vanligt - "svearna" som ställer till det.

Det vill jag påstå är en stark överdift. Dessutom är underlaget dåligt så jämförelserna slutar oftast i halvdan ljudlikhet. Ska man få fram nåt får man göra det förbehållslöst och för varje nationes presentera ett gott resonemang. Jag har tidigare avböjt, men skulle nu tycka det var kul. Vilket börjar vi med?

[Castor]

Vi kan väl börja med att ringa in det folk som tydligen tilldrog sig det största intresset, nämligen skridfinnarna. Förutom av Jordanes omnämns detta folk av Prokopios (500-talet), den anonyma Ravennakosmografen (600-talet?) och av Paulus Diaconus (700-talet). Tiden före vikingatiden verkar skridfinnarna vara det mest omskrivna av alla de nordiska folken.

Allra mest information hittar man i Prokopios’ “Historia om krigen” bok 6 kapitel 15:

https://archive.org/stream/procopiushis ... 0298-8.txt

(Sök: scrithiphini)

Jag menar att om man kan lokalisera den trakt där Prokopios’ uppgiftslämnare kom i kontakt med skridfinnarna, så kan man också rekonstruera den mest sannolika resvägen mellan kontinenten och denna trakt som måste ligga lika långt norrut som den Jordanes beskriver, då antalet dygn med midnattssol är exakt lika.

Enligt min uppfattning finns ledtrådarna om vägen till denna trakt hos Jordanes.

Bakom varje etnografisk och geografisk redogörelse måste det alltid finnas minst en vägbeskrivning till lands (itinerarium) och/eller till sjöss (periplus). Det tror jag är en god regel!

[Yngwe]

Skridfinnarma borde kunna sägas vara samer, eller iallafall deras föregångare.

Att Jordanes berätelse skulle bygga på kunskaper från en enskild resa är närmast osannolikt. Likaså att kontakter skulle resultera i en enda etablerad rutt. Den finns all indicier vi behöver för att anta att redan långt innan Jordanes förekommer regelbundna kontakter med kontinenten

[Castor]

Omnämnandet av kvänerna och bjarmerna i Alfred den stores Orosius bygger ju på uppgifter från en enskild resa, så varför skulle det då vara osannolikt att uppgifterna om vad som enligt Jordanes är norra delen av Scandza kommer från en enskild reseberättelse?

Det finns knappast några indicier på kontakter mellan trakterna norr om Polcirkeln och den grekisk-romerska världen före år 500.

[Yngwe]

Omnämnandet av kvänerna och bjarmerna i Alfred den stores Orosius bygger ju på uppgifter från en enskild resa, så varför skulle det då vara osannolikt att uppgifterna om vad som enligt Jordanes är norra delen av Scandza kommer från en enskild reseberättelse?

Det finns knappast några indicier på kontakter mellan trakterna norr om Polcirkeln och den grekisk-romerska världen före år 500.

Men det stämmer ju inte, Ottars beskrivning av kvänerna bygger utan tvekan på otaliga möten bl.a. när kväner och nordmän härjar hos varandra.

Visst skulle omnämnandet av en enskild stam härröra från en enskild resa, men knappast hela den omfattande beskrivning som Jordanes ger oss.

Jordanes ger för övrigt själv en uppgift om att det finns väl etablerade kontakter när han beskriver handeln med skinn. Med handeln har det väl troligen följt en viss kunskap om var de kommer ifrån.