Finns det några mer etablerade forskare som skrivit om mellersta järnåldern, Jylland och Västergötland?Kungsune skrev:Det var nog första gången du frågade efter det.
bra!
Jag kan börja med att presentera det jag kommer ihåg ur minnet.
Man hittar jylländsk keramik på västkusten och västsvensk bearbetad bergart på Jylland. Även svenskt lågtekniskt järn i luppar på Djursland. Guldhalsringarna har en tydlig koppling till samma område liksom brakteatfynden. Det finns likaså gravskickskopplingar mellan Viborgsregionen samt Limfjordens östra del och Västkusten. Krigsofferplatserna ex Illerup och Finnestorp. Två av attackerna på Illerup innehöll material ffa kammar av västsvensk/norsk typ. Sedan kan man gå in på spridningsmönster av sådant som korsarmsfibulor mm. Jag trodde kattegattutbytet var en såpass etablerad kunskap att jag inte har behövt presentera det. Där är tom forskare som vill se Västergötland som ingående i en dansk kultursfär pga detta. Ex Carl Löfving.
Beowulfskvädets topografi
Re: Beowulfskvädets topografi
Re: Beowulfskvädets topografi
AndreasOx. Nästan allt detta är framfört innan. Men jag får anta då att det är drunknat i mängden så att det framstår som nytt för dig.
Jag/vi har framfört en Jyllandshypotes. Vill du kritisera den med hjälp av Gräslund får du nog vackert redovisa vad han säger då han är din källa, inte min.
Ja Ynglingatal är i bästa fall 900-tal, det är betydligt äldre än Gutasagan som du framför som godkänd referens. Hur kommer det sig att du inte använder argumenten konsekvent?
Så vitt jag vet är ey i betydelsen ö inte på något vis kontroversiell,ey eller eyland anges som synonymer till eyja på modern isländska. Tills du kan redovisa varför detta inte skall gälla och varför gängse översättningar av Ynglingatal skulle vara fel får man nog acceptera fakta, att Jylland kallas ölandet. Något som knappast är märkligt då det faktiskt till stor del består av öar.
Finns det en övertygande redovisning varför wedera måste vara plural? Det är ju en känd gammal faktoid att a-ändelser alltid avser plural när det i själva verket kan innebära allt från bestämd form till genitiv?
Så du menar på allvar att en innebränd människa pekar på Beowulf? ur ska då inte grannön kunna argumentera för sin sak?
Texten anger inte att man går i land vid Jyllands klippor, bara att man siktar dom. Och du räknar raka vägen, med normal avvikelse från kursen är sträckan ju betydligt längre. Det är väl redovisat tidigare i tråden hur man kan segla och varför man inte kan se land hela sträckan trots att siktlinjen är fri. Förhåll dig till det innan du påstår vad som kan gälla.
Flood betyder enligt engelska WP egentligen översväming, ursrpunget är fornengelskans flód. Det används också för inkommande tidvatten. Föreslår en läsning av den artikeln.
Nu har jag inte lokaliserat några av Jordanes stammar alls. Det jag har gjort är att göra en alldeles rak, och enligt alla latinkunniga tillfrågade, korrekt översättning. Dess konsekvenser sammanfaller med senare beskrivningar. Andra har i sin tur försökt lokalisera stammarna. Att inte många andra känner till min översättning är knappast konstigt. Vill du ifrågasätta den, gör det separat.
Det här sammantaget är fortfarande ett forcerat försök att underkänna. Du hänvisar till Gräslund som att han i sig skulle vara ett hållbart argument istället för att faktiskt utsätta hans argument för ordentlig prövning.
Gräslunds tankar har framförts sen 30 år och dom har inte fått något vidare genomslag, det finns kanske en anledning till det ?
Jag/vi har framfört en Jyllandshypotes. Vill du kritisera den med hjälp av Gräslund får du nog vackert redovisa vad han säger då han är din källa, inte min.
Ja Ynglingatal är i bästa fall 900-tal, det är betydligt äldre än Gutasagan som du framför som godkänd referens. Hur kommer det sig att du inte använder argumenten konsekvent?
Så vitt jag vet är ey i betydelsen ö inte på något vis kontroversiell,ey eller eyland anges som synonymer till eyja på modern isländska. Tills du kan redovisa varför detta inte skall gälla och varför gängse översättningar av Ynglingatal skulle vara fel får man nog acceptera fakta, att Jylland kallas ölandet. Något som knappast är märkligt då det faktiskt till stor del består av öar.
Finns det en övertygande redovisning varför wedera måste vara plural? Det är ju en känd gammal faktoid att a-ändelser alltid avser plural när det i själva verket kan innebära allt från bestämd form till genitiv?
Så du menar på allvar att en innebränd människa pekar på Beowulf? ur ska då inte grannön kunna argumentera för sin sak?
Texten anger inte att man går i land vid Jyllands klippor, bara att man siktar dom. Och du räknar raka vägen, med normal avvikelse från kursen är sträckan ju betydligt längre. Det är väl redovisat tidigare i tråden hur man kan segla och varför man inte kan se land hela sträckan trots att siktlinjen är fri. Förhåll dig till det innan du påstår vad som kan gälla.
Flood betyder enligt engelska WP egentligen översväming, ursrpunget är fornengelskans flód. Det används också för inkommande tidvatten. Föreslår en läsning av den artikeln.
Nu har jag inte lokaliserat några av Jordanes stammar alls. Det jag har gjort är att göra en alldeles rak, och enligt alla latinkunniga tillfrågade, korrekt översättning. Dess konsekvenser sammanfaller med senare beskrivningar. Andra har i sin tur försökt lokalisera stammarna. Att inte många andra känner till min översättning är knappast konstigt. Vill du ifrågasätta den, gör det separat.
Det här sammantaget är fortfarande ett forcerat försök att underkänna. Du hänvisar till Gräslund som att han i sig skulle vara ett hållbart argument istället för att faktiskt utsätta hans argument för ordentlig prövning.
Gräslunds tankar har framförts sen 30 år och dom har inte fått något vidare genomslag, det finns kanske en anledning till det ?
Re: Beowulfskvädets topografi
Bo Gräslund omnämner inte någon Jyllandshypotes, jag hade hoppats att ni skulle konkretisera den
Han nämner följande pluralformer: wedera wedra wederas.
Väduren var under medeltiden och är fortfarande Gotlands symbol. Gutasagan är det första möjliga omnämnandet eftersom inga äldre källor finns. Visst är det en svaghet - men uppenbarligen är Weder-geatas en viktig benämning på geatas där vädur är en sannolik förklaring.
Översättningen av rad 580 är: "flood following current" jag tolkar detta som att Beowulfs sveps iväg av en havsström. Hittar ingen expert som har tolkat detta som tidvattenstyrt.
Jylland består absolut inte av öar, utom möjligen den västra delen av Vendsyssel som vi diskuterat. Så ett enstaka omnämnande är misstänkt och mer sannolikt en stavningsvariation. Brukar inte Jylland förklaras som jutarnas land?
Jag väntar fortfarande på styrkor för Jylland som inte lutar sig mot många hundra år senare källor. Jag börjar känna mig som Cato.
Han nämner följande pluralformer: wedera wedra wederas.
Väduren var under medeltiden och är fortfarande Gotlands symbol. Gutasagan är det första möjliga omnämnandet eftersom inga äldre källor finns. Visst är det en svaghet - men uppenbarligen är Weder-geatas en viktig benämning på geatas där vädur är en sannolik förklaring.
Översättningen av rad 580 är: "flood following current" jag tolkar detta som att Beowulfs sveps iväg av en havsström. Hittar ingen expert som har tolkat detta som tidvattenstyrt.
Jylland består absolut inte av öar, utom möjligen den västra delen av Vendsyssel som vi diskuterat. Så ett enstaka omnämnande är misstänkt och mer sannolikt en stavningsvariation. Brukar inte Jylland förklaras som jutarnas land?
Jag väntar fortfarande på styrkor för Jylland som inte lutar sig mot många hundra år senare källor. Jag börjar känna mig som Cato.
Re: Beowulfskvädets topografi
AndreasOx
Att Gräslund inte omnämner Jyllandshypotesen borde rimligen vara en varningsklocka. Att inte pröva sina argument utifrån en alternativ förklaring är en allvarlig brist. Det verkar vara ett genomhående tema att Gräslind inte sökt annat än att påvisa sin egen hypotes och istället negligerat annan relevant information. En av anledningarna till att jag inte gillar Gräslund. Det är helt enkelt inte forskat enligt vetenskapliga metoder.
Att Wedera kan påvisas vara en pluralform hjälper inte. Det kan Sala också göras och lik förbenat är det mest troligt bara en bestämd form. Broa betyder inte flera broar. Hansa betyder inte flera av hans. Man måste återigen förhålla sig till alternativen. Det räcker inte att hitta en träff, man måste hitta alla relevanta träffar.
Angående flood så fick du en källa. En enkel sökning ger dussintal mer, varenda dictonary jag hittar ger samma förklaring. Hittar du någon källa som säger annorledes så redovisa den. Annars rest your case och medge att det är en missad poäng av avgörande betydelse. För övrigt lär du ha svårt att hitta några nordgående havsströmmar i Östersjön, iallafall enligt SMHI
Jylland består till en stor del absolut av öar. Limfjorden går tvärs över halvön, och i den finns många mindre öar. Källor är tidigare redovisade. Så en fullt etymologisk belagd översättning av ey till ö, för ett område som defacto idag är en ö med många öar därtill skulle bara vara en dialektal missuppfattning. Isländskans Eyland skulle vara en dialekt omskrivning av Jylland. Tjaa, för mig låter det skruvat men framför gärna expertis på området.
Om du ska diskutera Beowulf och samtidigt säga att du inte ska använda senare källor kan du lika gärna lägga ner då Beowulf är nertecknad lång långt efter händelserna utspelas. Manuskriptet är ju ganska väl daterat. Gräslunds uppgift om att kvädet stelnat på en viss plats är ju bara ett påstående. Han vet givetvis inte var det stelnat och antagit sin nuvarande form även fast han verkar anta att den kom till England i en båt nu begravd i Sutton Hoo. Klart ät iallafall att det inte stelnat i Skandinavien på 600-talet eftersom det finns så tydlig kristna inslag.
På det stora hela vrider du på allt för att få det att passa in. Och det som inte går att vrida förkastar du. Du tror inte på påvisad etymologi, du tror inte på några källor annat än de du själv valt, du tror inte på etablerad geografi. Du känner inte till Kattegatt-utbytet och du är inte medveten om a-ändelsen olika funktioner i språket.
Jag har sett vad jag behöver om din syn på Jyllandshypotesen. Den är så subjektiv att vidare meningsutbyte blir dödfödd tills vi kan diskutera den objektivt.
Jag kommer därför gå vidare till Gotlandshypotesen.
Att Gräslund inte omnämner Jyllandshypotesen borde rimligen vara en varningsklocka. Att inte pröva sina argument utifrån en alternativ förklaring är en allvarlig brist. Det verkar vara ett genomhående tema att Gräslind inte sökt annat än att påvisa sin egen hypotes och istället negligerat annan relevant information. En av anledningarna till att jag inte gillar Gräslund. Det är helt enkelt inte forskat enligt vetenskapliga metoder.
Att Wedera kan påvisas vara en pluralform hjälper inte. Det kan Sala också göras och lik förbenat är det mest troligt bara en bestämd form. Broa betyder inte flera broar. Hansa betyder inte flera av hans. Man måste återigen förhålla sig till alternativen. Det räcker inte att hitta en träff, man måste hitta alla relevanta träffar.
Angående flood så fick du en källa. En enkel sökning ger dussintal mer, varenda dictonary jag hittar ger samma förklaring. Hittar du någon källa som säger annorledes så redovisa den. Annars rest your case och medge att det är en missad poäng av avgörande betydelse. För övrigt lär du ha svårt att hitta några nordgående havsströmmar i Östersjön, iallafall enligt SMHI
Jylland består till en stor del absolut av öar. Limfjorden går tvärs över halvön, och i den finns många mindre öar. Källor är tidigare redovisade. Så en fullt etymologisk belagd översättning av ey till ö, för ett område som defacto idag är en ö med många öar därtill skulle bara vara en dialektal missuppfattning. Isländskans Eyland skulle vara en dialekt omskrivning av Jylland. Tjaa, för mig låter det skruvat men framför gärna expertis på området.
Om du ska diskutera Beowulf och samtidigt säga att du inte ska använda senare källor kan du lika gärna lägga ner då Beowulf är nertecknad lång långt efter händelserna utspelas. Manuskriptet är ju ganska väl daterat. Gräslunds uppgift om att kvädet stelnat på en viss plats är ju bara ett påstående. Han vet givetvis inte var det stelnat och antagit sin nuvarande form även fast han verkar anta att den kom till England i en båt nu begravd i Sutton Hoo. Klart ät iallafall att det inte stelnat i Skandinavien på 600-talet eftersom det finns så tydlig kristna inslag.
På det stora hela vrider du på allt för att få det att passa in. Och det som inte går att vrida förkastar du. Du tror inte på påvisad etymologi, du tror inte på några källor annat än de du själv valt, du tror inte på etablerad geografi. Du känner inte till Kattegatt-utbytet och du är inte medveten om a-ändelsen olika funktioner i språket.
Jag har sett vad jag behöver om din syn på Jyllandshypotesen. Den är så subjektiv att vidare meningsutbyte blir dödfödd tills vi kan diskutera den objektivt.
Jag kommer därför gå vidare till Gotlandshypotesen.
Re: Beowulfskvädets topografi
Gotlandshypotesen, kritik mot av AndreasOx framförda argument för hypotesen.
De upprepade krigen mot svearna. och Stenhusgrundernas förstörelse
Som källa anges Gutasagan, författad under 1200-tal. Notabelt är att andra källor av jämförbar ålder har sagts vara orelevanta på grund av sin sena tillkomst. Det finns alltså en ojämlikhet i bedömningen av källvärdet.
Enligt AndreasOx erkände man svearnas herravälde vilket stämmer med sagan. Det stämmer ju någorlunda med gutasagans beskrivning, men samtidigt säger den :
Skatten de betalar till kung och jarl är också ringa, den motsvarar bara Ledungslame för 1,5 snäcka enligt Gutalagen. Det finns alltså inget i Gutasagan som antyder en Gutnisk katastrof orsakad av svear. Snarast ett bekvämlighetsavtal som ger dom rätt att fritt bedriva handel. Tull helt enkelt.
Weder
Återigen en mycket sen källa. Största bristen dock att språklig redovisning saknas. Det har framförts att att Weder eller Wedera avser singular och plural. Tämligen obegripligt att kalla dom antingen vädur-gutar eller vädurer-götar. Finns närmare förklaring måste den redovisas.
I vilket fall handlar det om ett ostyrkt samband som kan förklaras till fullo med ljudlikhet.
Sjöresans längd
Argumentet är inte starkare än för andra alternativ, Snarast är Gotlandshypotesen den som ligger närmast extremen. Sju knop i medelhastighet på ideal kurs är ett krav på absolut närmaste sträckan. Med rodd är det en omöjlighet, och inget segelskepp är belagt från denna tid i området. Man bör överväga att kvädets omnämnande av segel kan vara tillagt senare.
De upprepade krigen mot svearna. och Stenhusgrundernas förstörelse
Som källa anges Gutasagan, författad under 1200-tal. Notabelt är att andra källor av jämförbar ålder har sagts vara orelevanta på grund av sin sena tillkomst. Det finns alltså en ojämlikhet i bedömningen av källvärdet.
Enligt AndreasOx erkände man svearnas herravälde vilket stämmer med sagan. Det stämmer ju någorlunda med gutasagans beskrivning, men samtidigt säger den :
Det finns alltså ingen uppgift om att någon av kungarna, svear eller andra, lyckats besegra gutarna. Gutasagan ger alltså inget stöd till en tanke om att svearna härjat och skövlat mer eller mindre hela Gotland.Många kungar stred mot Gutland, medan det var hedniskt. Dock behöll gutarna alltid segern och sin rätt
Skatten de betalar till kung och jarl är också ringa, den motsvarar bara Ledungslame för 1,5 snäcka enligt Gutalagen. Det finns alltså inget i Gutasagan som antyder en Gutnisk katastrof orsakad av svear. Snarast ett bekvämlighetsavtal som ger dom rätt att fritt bedriva handel. Tull helt enkelt.
Weder
Återigen en mycket sen källa. Största bristen dock att språklig redovisning saknas. Det har framförts att att Weder eller Wedera avser singular och plural. Tämligen obegripligt att kalla dom antingen vädur-gutar eller vädurer-götar. Finns närmare förklaring måste den redovisas.
I vilket fall handlar det om ett ostyrkt samband som kan förklaras till fullo med ljudlikhet.
Sjöresans längd
Argumentet är inte starkare än för andra alternativ, Snarast är Gotlandshypotesen den som ligger närmast extremen. Sju knop i medelhastighet på ideal kurs är ett krav på absolut närmaste sträckan. Med rodd är det en omöjlighet, och inget segelskepp är belagt från denna tid i området. Man bör överväga att kvädets omnämnande av segel kan vara tillagt senare.
Re: Beowulfskvädets topografi
Det vore trevligt och underlättande om du någon gång hänvisar till exakta källor, om möjligt Internet-länk med radangivelse. Och det är dålig psykologi att envist begära att "motståndaren" ska redovisa källor för allt utan att själv göra det.
Om du hade bemödat dig med att läsa Bo Gräslund hade du sett att han i detalj argumenterar för och emot en mångfald saker. Varför han inte bemödar sig om att argumentera emot Jyllandshypotesen kan vi bara gissa utan att fråga honom. Om jag vore du skulle jag kontakta honom.
I https://www.gutenberg.org/files/16328/1 ... 6328-h.htm står det:
"The Flood with the current"
Flood betyder översvämning och innebär inte automatiskt tidvatten. Men jag håller med om att finnarnas land är ett svagt argument generellt sett.
Wedra och wederas är plural enligt https://en.m.wiktionary.org/wiki/wedra och https://en.m.wiktionary.org/wiki/Wederas. Källa tack om du vill påstå något annat än att dessa är pluralformer. Att Vädur-götar skall vara i plural när man avser ett folk är väl givet även för etymologiska amatörer som vi.
Att påstå att Jylland består av öar är befängt. Hur vet vi att eyland i Ynglingatal avser Jylland? Det gamla namnet var Iutland enligt https://da.m.wikipedia.org/wiki/Jylland
Öland är ett mer plausibelt etymologiskt förslag.
Från min sammanfattning:
"Att segel användes verkar uppenbart av raderna 217, 218, 221, 1905, 1906 vilka omnämner segel, mast, seglare samt fågelliknande båt. Dessutom verkar de ha gått undan, båten flyger fram över havet."
Från klipporna vid Grenå till Själland är det bara 80 km - vilket jag får till ca 2 knop på drygt 25 timmar. Ingen imponerande fart för båt med segel.
När jag hinner ska jag utveckla argumenteringen om kriget mellan svear och gutar, inklusive källor. Vad jag minns finns det arkeologiska argument, dvs influenser från Mälardalen börjar synas under 500-talet. Håller med om att Gutasagan ej är relevant.
För övrigt anser jag att fler starka argument behövs för Jyllandshypotesen.
Om du hade bemödat dig med att läsa Bo Gräslund hade du sett att han i detalj argumenterar för och emot en mångfald saker. Varför han inte bemödar sig om att argumentera emot Jyllandshypotesen kan vi bara gissa utan att fråga honom. Om jag vore du skulle jag kontakta honom.
I https://www.gutenberg.org/files/16328/1 ... 6328-h.htm står det:
"The Flood with the current"
Flood betyder översvämning och innebär inte automatiskt tidvatten. Men jag håller med om att finnarnas land är ett svagt argument generellt sett.
Wedra och wederas är plural enligt https://en.m.wiktionary.org/wiki/wedra och https://en.m.wiktionary.org/wiki/Wederas. Källa tack om du vill påstå något annat än att dessa är pluralformer. Att Vädur-götar skall vara i plural när man avser ett folk är väl givet även för etymologiska amatörer som vi.
Att påstå att Jylland består av öar är befängt. Hur vet vi att eyland i Ynglingatal avser Jylland? Det gamla namnet var Iutland enligt https://da.m.wikipedia.org/wiki/Jylland
Öland är ett mer plausibelt etymologiskt förslag.
Från min sammanfattning:
"Att segel användes verkar uppenbart av raderna 217, 218, 221, 1905, 1906 vilka omnämner segel, mast, seglare samt fågelliknande båt. Dessutom verkar de ha gått undan, båten flyger fram över havet."
Från klipporna vid Grenå till Själland är det bara 80 km - vilket jag får till ca 2 knop på drygt 25 timmar. Ingen imponerande fart för båt med segel.
När jag hinner ska jag utveckla argumenteringen om kriget mellan svear och gutar, inklusive källor. Vad jag minns finns det arkeologiska argument, dvs influenser från Mälardalen börjar synas under 500-talet. Håller med om att Gutasagan ej är relevant.
För övrigt anser jag att fler starka argument behövs för Jyllandshypotesen.
Re: Beowulfskvädets topografi
Andreas, det finns nog ingen sammanställning särskilt inriktad på utbytet över Kattegatt specifikt för folkvandringstid så man får plocka från enstaka arbeten. Vendeltid- Vikingatid finns en del skrifter bla Søren Sindbæk "Ruter och rutinisering-..". Vill minnas att Leif lade upp en del intressanta och aktuella titlar kring detta i en annan tråd för något år sedan? Redan Särlvik var inne på utbytet från danskt håll.Finns det några mer etablerade forskare som skrivit om mellersta järnåldern, Jylland och Västergötland?
Re: Beowulfskvädets topografi
Ynglingatal avser dock specifikt en händelse á Vendle som ju är ett Öland.Att påstå att Jylland består av öar är befängt. Hur vet vi att eyland i Ynglingatal avser Jylland? Det gamla namnet var Iutland enligt https://da.m.wikipedia.org/wiki/Jylland
Öland är ett mer plausibelt etymologiskt förslag.
Från min sammanfattning:
"Att segel användes verkar uppenbart av raderna 217, 218, 221, 1905, 1906 vilka omnämner segel, mast, seglare samt fågelliknande båt. Dessutom verkar de ha gått undan, båten flyger fram över havet."
Från klipporna vid Grenå till Själland är det bara 80 km - vilket jag får till ca 2 knop på drygt 25 timmar. Ingen imponerande fart för båt med segel.
Sedan är dessutom Jyllands största del en halvö samtidigt som då Danmarks näst största ö då ligger längst i norr; sysslorna Vendl/Thy som detta gäller. Sedan tillkommer ett otal befolkade öar av olika storlek. Sedan Anholt, Läsö, Samsö, Mors och Als. Möjligen ska även Fyn, Langeland och Aerö räknas till Jylland på järnåldern? Nog är det ett örike alltid.
Från klipporna till Själland absolut kortaste väg 80-83 km ja. Dvs runt 2,2 knop vilket rimmar väl med orosius seglats som är närmaste jämförelse i tid. Men då har vi låst oss vid kortaste tänkbara ruttalternativ. Utgår man från Limfjorden eller Mariager fjord ex måste skeppet ha hållit en högre snittfart. Eller om destinationen snarare var inne i Isefjorden än vid Kalundborg. Det finns många möjliga variabler till skillnad från Gotland där man är låst vid ett alternativ.
Re: Beowulfskvädets topografi
Angående Finna land. Varför utgår alla från att det inte är FInns land som menas? De enda finnar som förekommer i sagan är ju frieserna "Finns kämpar" i finns rike. Finna land är väl rimligen då också Finns land där Beowulf strandade.
Re: Beowulfskvädets topografi
AndreasOX
Jag vet inte vilka källor jag inte angivit. Givetvis anger jag inte alla som tidigare angivits, för i någon mån kan det nog krävas att man uppfattar dessa som redan redovisade. Om något skulle vara oklart så är det givetvis bara att fråga.
Flood är utrett då, det betyder i egentlig mening översvämning, och den vanligast förekommande översvämningen är utan tvekan tidvattnet, vilket också skapar strömmar. Möjligen skulle Beowlf ha kunnat färdas på en ovädersdriven översvämningskatastrof, men chansen får anses ytterst liten att han hade överlevt en sådan. Men kanske ändå om man omplacerar Finn till dagens Holland, som Kungsune föreslår. Kanske skulle ett måttligt och med nöd seglingsbart oväder där kunna orsaka en översvämning.
När det gäller Jylland som öland vet jag inte riktigt hur jag ska gå till väga. Jag har ju visat att det är en ö idag, och jag har angett källor till hur det anses ha varit tidigare. Och jag har klart visat stycket i Ynglingatal där det framgår att Vendel också kallas Eyland. Och jag har medlänkar redovisat eymologin.
Men jag gör ett försök till. Det finns många länkar till Limfjordens historia som talar om detta, men här sammanfattas ganska mycket på en lokalhistorisk sida. Det är ingen akademisk avhandling men en relativt tydlig redogörelse för källor. www.bremdal.com
Där finns en talande bild tycker jag
Jag spar Wederas så vi kan bocka av dessa punkter först. För inte kan du väl fortfarande hävda att det är befängt att kalla norra Jylland för ö-landet under järnålder?
Jag vet inte vilka källor jag inte angivit. Givetvis anger jag inte alla som tidigare angivits, för i någon mån kan det nog krävas att man uppfattar dessa som redan redovisade. Om något skulle vara oklart så är det givetvis bara att fråga.
Flood är utrett då, det betyder i egentlig mening översvämning, och den vanligast förekommande översvämningen är utan tvekan tidvattnet, vilket också skapar strömmar. Möjligen skulle Beowlf ha kunnat färdas på en ovädersdriven översvämningskatastrof, men chansen får anses ytterst liten att han hade överlevt en sådan. Men kanske ändå om man omplacerar Finn till dagens Holland, som Kungsune föreslår. Kanske skulle ett måttligt och med nöd seglingsbart oväder där kunna orsaka en översvämning.
När det gäller Jylland som öland vet jag inte riktigt hur jag ska gå till väga. Jag har ju visat att det är en ö idag, och jag har angett källor till hur det anses ha varit tidigare. Och jag har klart visat stycket i Ynglingatal där det framgår att Vendel också kallas Eyland. Och jag har medlänkar redovisat eymologin.
Men jag gör ett försök till. Det finns många länkar till Limfjordens historia som talar om detta, men här sammanfattas ganska mycket på en lokalhistorisk sida. Det är ingen akademisk avhandling men en relativt tydlig redogörelse för källor. www.bremdal.com
Där finns en talande bild tycker jag
- Jylland öar.jpg (25.86 KiB) Visad 3878 gånger