Vilka var egentligen "svearna" under vikingatiden?

[Yngwe]

Kungar ja, men inga styrande sådana och dom behövs inte i det dagliga styret av folkand och härader. Gotlandslagen är tydlig i detta eftersom den har reglerat hur man ska göra när svearna inte har någon kung,

Så union javisst, med något slags klister, det innebär att det finns ett svearnas land, men inte ett sådant som Dick sätter som enda alternativ alltså, alltså en nationalstat.

[Carl Thomas]

Gutelagen skrevs väl ca 1220, alltså samtida ned ÄVGL. Den beskeiver alltså ett läge före riksenandet - och den beskriver ett unionsförhållande till Sviariki där de betalar en "avgift" till Sviarikis Kung och hans Jarl.

Styrande Kung? Jo, jag tror att Kungarna var styrande på ungedär samma sätt som en VD i ett företag. Styrelsen fattar besluten (tinget) och VD:n genomför beslutet samt tar alla de beslut som uppstår på vägen till genomförandet. Huvudansvarig är alltid styrelsen/tinget.

Sedan kan vi träta om betydelsen av ordet styrande...

Förr sa man att "Svergies historia är dess Kungars historia" . Jag anser nog att Sveriges historia är Tingens historia är närmare sanningen

Jag anvönder ordet Union, du anvönder ordet klister, vi menar troligen samma sak, någon form av samarbete.

De sista unionerna och de vi har uppgifter från, är när VG och ÖG beslutade ha samma kungar samt när Gutarna anslöt sig till Sviariki (min tolkning). Tiden före detta vet vi väldigt lite ifrån, men vi vet att olika Land har "tillhört" Götarna, t.ex. Värmland, Dal, samt delar av Småland, mm. Vi kan då välja hur vi skall se/tolka detta. Var det unioner eller ockupation, eller frivilligt att man valde att se sig själva som Götar? Jag har valt att se detta som unioner = fredligt tillvägagångssätt eftersom vi saknar källor om anslutningar med våld.

Samtidgt måste vi koppla ihop unioner, anslutningar osv med Tingen. DÄR fattades besluten - inte hos Kungen.
Alltså, frågor om framtiden togs efter diskussioner på tingen. De fria männen röstade om vad man ville göra och när man skulle göra det - och sedan genomförde Kungen det man beslutet.

Tingen var "trögheten" som var önskvärd inför stora beslut. Inga snabba beslut i hastigt mod togs som föranledde krig. Det är den bild jag har.

Nej, jag anser att Svear/Svitjod betyder det vi kallar oss idag, alltså svenskar. Nationalstat blev vi ned Gustav Vasa. Ca 1260 blev vi ett Rike under en gemensam Kung, före 1260 hade vi Landkungar och unionskungar, före det hövdingadömen och/eller, tingsstyre.

Sveaskolans historia delar upp Sverige i svear och Götar och den är en krigets historia med våld, inbördeskrig och överhögthet med en styrande Uppsalakung från 500 talet - samtidigt finns det inte en enda källa som ger stöd för denna syn. Tvärtom. Källor finns om samarbete, giftermål över Landgränser, markägande över Landgränser, och vi har haft samma religion, samma kultur, samma traditioner, samma språk, samma begravningssätt - med mycket små variationer.

Vi har aldrig haft inbördeskrig, Dackefejden och Engelbrektsfejden var det närmaste vi kom - men dessa fejder var mot överheten - inte mellan folk i olika Land. Båda är också benämnda fejder, inte Dackekeiget eller Engelbrektskriget...

Vad jag kan se, och vad källorna berättar, var att vi var ett hyggligt fredligt folk som löste våra problem på tingen enligt den lag som gällde i respektive Land.

[Anders i Uppsala]

Dicks stora misstag här är ju att han framför två ytterligheter som enda alternativ. Å ena sidan den tydliga nationalstaten, och å andra sidan en vag term för ett folk norr om danerna. Men det måste ju finnas en uppsjö alternativ däremellan och man måste nog först göra sig omaket att försöka definiera vad ett rike är. Är det nödvändigtvis en nationalstat?

Håller med. Bara för att de nationalromantiska idéerna från sekelskiftet 1900 var fel behöver inte verkligheten vara precis tvärtom. Jag tror också att verkligheten finns någonstans mittemellan ytterligheterna.

Beowulf som handlar om 500-talet blandat med rena fantasihistorier skrevs kanske ner redan ca år 700, bara drygt 100 år efter händelserna (kanske senare). Jag skulle tro att beskrivningen av svear och götar där är ganska rättvisande, men gissningsvis styrde kungarna främst några rikare centralbygder. Jag tycker att det är svårt att få en bild av hur stora områden de styrde. Styrde Adils (om han funnits) hela Svealand eller bara Gamla Uppsala med omnejd?

Kring 880 skriver Wulfstan:

På babord sida hade han Langeland, Lolland, Falster och Skåne, dessa länder hör alla till Danmark. Så hade vi Bornholm om babord, och de har sin egen kung. Och efter Bornholm hade vi de land som heter först Blekinge, Möre, Öland och Gotland om babord, och dessa länder tillhör svearna.

Det tyder på att svearna vid denna tid styrde stora områden, troligen betydligt större än några hundra år tidigare.

[Anders i Uppsala]

Hittade en källa som heter Annales Bertiniani:

The letter stated that they called themselves Rhos – "qi se, id est gentem suam, Rhos vocari dicebant" – and had journeyed to Constantinople; but now they were fearful to return home, because the roads they had travelled were not safe. They had therefore set out with the Byzantine embassy hoping to obtain the Franks' assent for travelling via Germany. At Ingelheim royal residence, near Mainz, they were queried by Frankish Emperor Louis the Pious, as he suspected they might be on reconnaissance (Latin: exploratores), and they could assure him in the rationale for their northern destination, as they belonged to the Sueones: "eos gentis esse Sueonum". He decided to keep them by him until it could be ascertained for sure whether they had come in earnest purpose or not, and they are not mentioned again in the annals. This incident is mentioned under the year 839.

https://en.m.wikipedia.org/wiki/Annales_Bertiniani

Ruserna (från Roslagen) är alltså en delmängd av svearna. "Eos gentis esse Sueonum" verkar ungefär betyda "de som tillhör nationen [ruserna] är svear".

[Soländaren]

Och jag snöar som vanligt in på Attundaland.

Larsson och Fridell (2014) vill ursprungligen kalla hela Attundaland för Roden (eller något åt det hållet) och vill dessutom placera en jarl som chef för hela rasket. Kanske kan deras teori harmoniera med ditt citat ovan, även om det knappast handlar om några regelrätta bevis - utan snarare ett utslag för min nyfikna "spekulation".

Om jarlen sedan heter Håkan i någon generation eller ej, kanske spelar mindre roll... (Larsson och Fridell hänvisar till U11, U16 och U617). Att Attundaland hetat någonting annat tidigare (liksom Fjärundaland och Tiundaland också gjort) är väl också självklart, med tanke på att dessa namn anger någon slags samordning områdena emellan. Vad hette resp. område tidigare...? Var det Roden för Attundaland, såsom nämnda författare försöker komma fram till?

Jag tycker det är intressant att förstå Attundalands roll visavi Uppsala/resten av Uppland. Att de haft någon slags ömesesidigt beroende av varandra under yngre järnåldern är uppenbart, och min gissning är ju att Attundaland haft en självständig roll av något slag, men ändå varit - på något sätt - underställd/beroende av Uppsala, Birka och/eller Sigtuna i olika perioder.

Referenser
Larsson, Mats G. & Fridell, Staffan (2014): Roden och jarlen, i Namn och bygd, årg 102, 2014

[Valdemar]

kanske kan vara till nytta för att förstå Svearnas kärnområde?

http://downloads.navneforskning.ku.dk/N ... nd_Per.pdf

[Soländaren]

Jag tror vi hade den där artikeln i kurslitteraturen i kursen om fornnordisk religion, som jag gick på Stockholms universitet i somras. Den sammanfattar väl rätt väl den här centralplatsteorierna, först Hellberg och sedan Brink. Vikstrand brukar vara en rätt försiktig person, men jag tror han sammanfattar det viktiga här.

I min rätt ingående egen-studie av Attundaland tycker jag att Brinks - teoretiska modell i en figur i uppsatsen - fungerar väldigt bra. Förvånansvärt bra - allra helst om jag lägger Husby och Tuna lite åt sidan och kikar mer på övriga namn:
Torslunda/Odenslunda/Husa/Rinkeby - eller Rickeby/Karby (i någon form). Helt plötsligt går det att kombinera vattenlederna i Attundaland med namnen. Det som Brink kallar för lagoon i sin modell. Riktigt spännande tycker jag.

Men jag har inte koll på hur bra modellen fungerar i Västmanland, Sörmland, Fjärdundaland och Tiundaland. Risken är att Brink skapat modellen efter bl.a. Ärlinghundra, Sjuhundra och Lyhundra härader - alla i Attundaland.

Och ännu större fråga: Är det något av detta som går att tillämpa i andra delar av nuvarande Sverige? Eller är att det kanske enbart tillämpbart inom Mälardalen? Apropå likheter och skillnader mellan olika områden...

[Yngwe]

kanske kan vara till nytta för att förstå Svearnas kärnområde?

http://downloads.navneforskning.ku.dk/N ... nd_Per.pdf

Om man då accepterar att ""Tuna" är en indikator för centralplats-funktion så får man nog också acceptera att östra Mälardalen, och då framförallt Uppland, är oerhört fragmentariskt i fråga om det som Tuna då skulle representera. Det betyder då en relativt platt social hierarki, i motsats till den tydliga stora stratifiering som ofta framförs. Uppsatsen redovisar en modell av Brink som egentligen säger samma sak.

[Valdemar]

Soländaren

Visst kan den användas även i exempelvis Västergötland. Det finns dock stora skillnader i språket mellan öst och väst. Enligt tidigare exempel på vårdkasesystem så heter dessa "Vättar" enligt norsk modell på västkusten och skiljer sig sålunda från Östsvenska och danskans begrepp. I Västergötland är det Härader (som i Danmark) i stället för Hundare som i Svealand (Mälardalen).

I hela Västergötland finns endast några få Tuna-orter och dessa ligger i nord-öst. De finaste gårdarna heter ofta något med ändelsen -hem.

Göta Älv - Alvhem
Trollhättan - Nifelhem - Naglum
Falköping - Gudhem
Billingen - Varnhem
Kinnekulle-Skialfhem- Skälvum
Floby - Bragehem - Bragnum

Alla dessa orter har mycket fin arkeologi från romersk järnålder och in i medeltid. Runt Alvhem hittar man följande ortsnamn och fynd.

Frövet - Frö-Vi- Guldskatt från folkvandringstid
Lid - militärt begrepp - silverskatt från vikingatid
Tängevallen - Täng är en högt rankad soldat
Hajs Sjö - Harg Sjö, intill ligger Guldringen med fynd av guldarmband från folkvandringstiden
Tingstad - rättsskipning
Grönköp - köping handel

Liknande kluster hittar du i alla delar av Västergötland. Bla Lars Lundqvist har skrivit om detta.

[Soländaren]

Yngwe, jag tror du har rätt där. Under någon period är det nog rätt uppdelat, enl. Peter Bratt sker övergången till mer centraliserad makt i Mälardalen i flera steg. Frågan är om Brinks modell representerar ett av de tidigare stegen i den övergången. Som jag minns pekar han väl ut en ökad centralisering först med Erik Segersäll och Olov Skötkonung i slutet av 900-talet. Kommer de från Götaland, låter avvecka/bränna Birka och nybygga Sigtuna, kanske... Namnstrukturerna (utom just ev. Tuna och Husby) skulle kunna vara äldre än så... I alla fall i Attundaland.

Med det sagt så för just Attundaland så är lägger jag delvis Tuna åt sidan. Tuna representerar gissningsvis någon slags central plats, men frågan är när. Dessutom finns det en del Tuna med oklar härkomst (dvs. är de helt yngre än både tidig medeltid och förhistorisk tid?). Det lär gälla Snapptuna (tror jag det heter) i centrala Vallentuna, t.ex. Jag har vidare för mig att Anders Carlsson pekar på två slags förhistoriska/medeltida Tuna, både från Folkvandringstid (ev. Romersk järnålder) resp. från sen Vikingatid eller t.o.m. tidig medeltid. Så i Attundaland lägger jag delvis Tuna år sidan, inte underkänner, men kanske inte från samma tid som andra delar av Brinks modell i just detta fall... (bara min gissning).

De områden jag ev. identifierar med hjälp av Brinks modell i Attundaland hjälper mig inte så värst mycket med någon tydlig stratifiering mellan områdena. Kanske är Soland, *Valand, Arland, Ärnavi (Långhundra), Frösunda (eller vad centrala Långhundraleden nu kan tänkas heta), Sjöland/Sjuhundra och Semingarnas land (Seminghundra) parallella bygder/småriken ... kanske på 600-700-talet eller tidigare. Detta är snarare ett uttryck för min nyfikenhet, än för någon slags sanning.

Däremot tycker jag Brinks modell tydligt visar en sammanhållning inom resp. område, där platser som Rinkeby/Rickeby, Karby, Torslunda, Odenslunda m.fl. tillsammans kombineras till ett gemensamt område. Men att "bossen" alltid skulle hålla till på ett Tuna eller en Husby - känner jag mig mer osäker på. De arkeologiska lämningarna i Sanda (*Valand) eller Granby (Semingarnas land) antyder möjligen något annat. Å andra sidan vet vi inte att t.ex. Sanda är den största vendeltida eller vikingatida gården i *Valand, eller Granby i Seminghundra. De är de största gårdarna vi känner till idag. Det är en gissning utifrån dagens kunskaper, ingenting mer...

Sen kan man filosofera över storhögar, mäktiga gravfynd med kammargravar och höjdbosättningar, när man funderar över var Attundalands bossar (jarl..., eller något annat kanske? om det funnits någon) huserat vid ungefär Folkvandringstid: Är det vid Runsa, Åshusby, Vaxtuna eller Vada...? Eller kanske på olika platser vid olika tidpunkter? Namnstrukturerna enl. Brink kanske bara ger oss strukturen för någon viss tidsperiod, varför inte 600-700-talet? Det är kanske vad utgrävningar av möjliga Rinkar och Hersar möjligen låter antyda. Andra tider kanske strukturen ser annorluinda ut, dold för oss...

Ett uttryck för min nyfikenhet, alltså.