Så, givetvis börjar vi med själva Jordanes text. Han är ju den enda mig veterligen som beskriver Adogit. Så här skrev han:
Översättning till svenska av AI, vilken även tar hänsyn till tidigare översättningar.In cuius parte arctoa gens Adogit consistit, quae fertur in aestate media quadraginta diebus et noctibus luces habere continuas, itemque brumali tempore eodem dierum noctiumque numero luce clara nescire. 20 Ita alternato merore cum gaudio benificio aliis damnoque impar est. Et hoc quare? Quia prolixioribus diebus solem ad orientem per axis marginem vident redeuntem, brevioribus vero non sic conspicitur apud illos, sed aliter, quia austrinis signis percurrit, et quod nobis videtur sol ab imo surgere, illos per terrae marginem dicitur circuire.
Tidigare forskning har tagit fasta på 40 dagars midnattssol och kopplat det till en vag ljudlikhet med Hålogaland och därmed "fastslagit" en lokalisering vid norra Norges kust."I dess nordliga del bor folket Adogit, som sägs ha kontinuerligt ljus i fyrtio dagar och nätter under midsommaren, och på samma sätt under vintertiden, med samma antal dagar och nätter, inte känna till något klart ljus. 20 Genom att så växla mellan sorg och glädje är de olika drabbade jämfört med andra, både vad gäller förmån och skada. Och varför är det så? Eftersom de under de längre dagarna ser solen återvända mot öster längs axelns rand, medan den under de kortare dagarna inte syns på det viset hos dem, utan annorlunda, eftersom den löper genom de sydliga stjärntecknen; och det som för oss ser ut som att solen stiger upp nerifrån, sägs hos dem kretsa längs jordens rand."
Jag menar att den tolkningen har grava brister!
För det första, man har tolkat de 40 dagarna bokstavligt och genom att se vilken breddgrad som i teorin har 40 dagar midnattssol etablerat Hålogaland som den primära kandidaten. Det man har missat är 40 dagars symboliska innebörd. Att det i såväl bibliska som andra sammanhang är en symbolisk tid för prövning, och en tid som är "tillräckligt" har man helt missat. Inte heller har man reflekterat över att en sådan plats som har 40 dagars midnattssol och 40 dagars middagsmörker inte existerar. Det är antikens teoretiska beräkning, som inte tar hänsyn till omgivande terräng, och som inte alls känner till atmosfärens brytning av ljuset som gör en sådan plats omöjligt. Det är med andra ord uppenbart att 40 dagar är symboliskt, ett litterärt grepp och inte en observation från en bestämd plats. Med det försvinner den direkta kopplingen till den specifika breddgraden. Området ska ha midnattssol och polarnatt, det räcker.
För det andra, äldre forskning gör ingen analys av vad som skiljer ett folk från ett annat. För dem är folk ( gens) och stam ( natio ) samma sak, och det skiljs inte heller från begrepp som invånare och befolkning. Detta är inte i enlighet med antikens syn, och inte heller med Jordanes. De gör skillnad på folk och folk, där geografisk och kulturell skillnad avspeglar sig. Arkeologin från Hålogaland är Norrön och Samisk. Det är alltså tydligt från två olika folk, med skilda kulturer och levnadsvanor. Men den norröna skiljer sig inte från den norröna som finns i resten av Skandinavien. Även om det såklart finns lokal variation så är det samma folk som söderut i Skandinavien. Så folket Adogit borde vara något annat, som skiljer sig.
Så frågan är, har vi några spår av en kultur på Nordkalotten som inte är norröna och inte samisk från Jordanes tid? Finns det någon kandidat för ytterligare ett folk i Skandinavien?
Den enda grupp jag kan tänka mig är den grupp som tidigt sysslat med avancerad järn och stål framställning kring Torne älv , som har asbest keramik och som har ett begränsat jordbruk. En befolkning med tydlig koppling österut. Det vi idag skulle kalla finnar, eller som kanske kan kallas protokväner.
Det är min kandidat helt enkelt för att dom faktiskt är ett eget folk, och dom lever i ett land där man har midnattssol.
