Beowulfskvädets topografi

[Kungsune]

Njae. Det är ju en kuststräcka av rasbranter på nära 500 m längd som är i genomsnitt 10-12 m hög. Jag tycker det passar väl i beskrivningen. Har du Google Earth kan du använda solverktyget och testa hur terrängen belyses olika månader och dygnstider.

Även om sträckningen har en huvudsaklig sida mot VNV så är betydande klippartier vända rakt västerut. Framgår tydligare på plats ute i vattnet. Sedan är det så att sommartid lyser ju även Nordvästsidan tidigt.

[Yngwe]

Njae... nu blir ju det här petitesser som nog saknar relevans men ändå. Ska vi jobba med blänk så ska vi ju!

50 meter var alltså den sträcka som vänder sig rakt västerut, det är ju den biten rakt framför skansen. Och ok, jag mätte, den är 60 m


Men ok, framåt 5 tiden på eftermiddagen är det möjligt att den skiner inom ett begränsat område. Ska försöka få till en visuell beräkning under kvällen.

[Anders i Uppsala]

Sen är väl Gutarna Svear, vilket gör Andreas argumentation omöjlig? Finns ju absolut ingenting som säger att Gautarna/Götar/Geatas är mer en del av Svearna än vad Gutarna var.

Gammal Engelska: gēatas ; Fornnordiska: gautar ; Svenska: götar


Exempel på omnämnande av Jutar:
Anglo-Saxiska Krönikan - Jutar - īutna, īotum or īutum
Alfred den Storenämner Jutar (bok 4, k. 14(16)) - ēota och ȳtena

Widsith
55
I was with Huns
and with Goths,
and with Swedes and with Geats --mid Sweom ond mid Geatum
and with south-Danes.

25

Oswin ruled the Aviones
and Getwulf the Jutes, --ond Ytum Gefwulf,
Finn Folcwalding
the Frisian clan.
Sigar longest
ruled the sea-Danes,
Hnæf the Hocings,
Helm the Wulfings,

Ongentheow (Egil?) är alltså svearnas kung och Helm är wulflingarnas (östgötarnas?) kung. Vidare heter sjödanernas (själlänningars?) kung Sigar och jutarnas kung Getwulf och hälsingarnas (norrlänningarnas?) Wada. Ingen gotländsk kung nämns, inte heller någon götisk kung utöver wulfingarnas kung Helm.

Kanske var redan på 500-talet svenska ostkusten, Öland och Gotland (som nämns av Wulfstan 350 år senare omkring 880) under svearna, eller att det höll på att bli så. Kanske var Västergötland också "svenskt", medan det inre av Östergötland var under wulfingarna. Det stämmer också överens med uppgifterna i isländska sagor om slaget vid Bråvalla: svear + västgötar mot daner + östgötar. Jämför också Götavirke, som dock är senare än Beowulf (ca 800), men troligen var brukbar under Wulfstans tid.

Detta löser dock inte frågan om Beowulf. Han kan ha varit allt från gotlänning till (svensk) västkustbo eller jyllänning.

Håller helt med. Vad finns det för belägg att wulfingar var östgötar? Jag gissar att daner var på Själland medan sjödaner var Lolland m.m.

Finns inga starka belägg för att wulfingarna var östgötar, men det nämns i isländska sagor. Sannolikt var de östgötar, men vi vet inte.

Sjödaner och Själland (möjligen = "Sjöland") skulle möjligen kunna syfta på samma folk/plats.

[jancro]

"Över havsvågor gick då drivet av vinden, skeppet med skummig bog snarlikt en fågel, tills vid samma tid på nästa dygn den buktade skutan hade gått så långt att de sjöfarande såg land. "

"tills vid samma tid nästa dygn.... såg land."

Seglar man från Jylland någonstans till Själlands västra sida ( ej norra )torde man segla med landkänning hela vägen, Jylland/ Samsö, Fyn, Själland. Därmed är väl inte Jylland/västra Själland rimligt om alla textstycken ska beaktas.

[Kungsune]

Tja, bra fråga. Jag tror VI ska se det som landsikten föröver och det är ju sant att även så sätt rör det sig inte om jättemånga timmar. Kanske talar detta för en rutt som gick längre norrifrån så man gick ut på öppet hav från Grenå. Vi får väl se var diskussionen hamnar.

[Yngwe]

Njae... nu blir ju det här petitesser som nog saknar relevans men ändå. Ska vi jobba med blänk så ska vi ju!

50 meter var alltså den sträcka som vänder sig rakt västerut, det är ju den biten rakt framför skansen. Och ok, jag mätte, den är 60 m


Men ok, framåt 5 tiden på eftermiddagen är det möjligt att den skiner inom ett begränsat område. Ska försöka få till en visuell beräkning under kvällen.

Fast nä. Det blir inget värde med ett sådant försök. Beräkningar på diffus reflektion är för knepigt, det är för många variabler.

Det man an säga är att infallsvinkel och därmed reflektionsvinkeln (siktlinjen) måste vara relativt liten på en så pass skrovlig yta. Är den för stor reflekteras ljuset igen på alla ojämnheter och skenet försvinner. Eftersom vinkeln även avser höjd är som nämnt det endast morgon och kväll som kan ge skinande klippor. De ger en viktig information eftersom restiden från Gotland då maximeras till en morgon till nästa. Det ger en medelhastighet på närmare 229/24 = 9,6 knop vilket närmar sig extremen.

Det ger också information om att man bör ha haft en siktlinje rätt mot klipporna som ligger nära solens vinkel mot klipporna, alltså mer eller mindre en östlig eller västlig , mitt i sommaren med en dragning år norr.

[Yngwe]

"Över havsvågor gick då drivet av vinden, skeppet med skummig bog snarlikt en fågel, tills vid samma tid på nästa dygn den buktade skutan hade gått så långt att de sjöfarande såg land. "

"tills vid samma tid nästa dygn.... såg land."

Seglar man från Jylland någonstans till Själlands västra sida ( ej norra )torde man segla med landkänning hela vägen, Jylland/ Samsö, Fyn, Själland. Därmed är väl inte Jylland/västra Själland rimligt om alla textstycken ska beaktas.

Nej nej nej . Fel fel fel som Brasse sa! Med ögonen 2 meter över vattenytan , vilket lär vara en relevant siffra, så ligger horisonten 5 km bort. Se här

Det finns gott om öppet hav där man inte ser land mellan Jylland och Själland. Inte förräns du kommer till Rösnäs udde ser du land. Och då ser man stora uddar och näs.

side saénæssas

[jancro]

Yngwe, det gällde Själlands västra kust från Jylland, inte norra.

Från två meters höjd ser man en ostörd horisont ca 5 km bort, är landprofilen bakom endast 2 m hög, ser man land 10 km bort, 4 m landhöjd bör ge 15 km, mittemellan i en båt blir minst 20-30 km med landkontakt åt ena eller andra hållet.
Det blir troligen inte mycket kvar såvida man inte väljer att hålla sig onödigt långt från kusten.

[Anders i Uppsala]

Eagdils och Eanmund tog alltså tillflykt hos den geatiske kungen Heardred "över havet" (på anglosaxiska "ofer sæ", avser det sjö eller hav?).

Deras farbror Onela anfaller. Onela beskrivs:

Den frejdade fursten och den ypperste
Av de sjökonungar, som i Svearike
Utdelade skatter.

Det tyder på att Onela ledde plundrings- och/eller handelståg och/eller krävde in tribut och delade ut dessa skatter till sina män och kanske även andra svear.

Både Eanmund och Heardred dör i Onelas anfall. Eagdils överlever och Onela(?) låter "Beowulf intaga konungastolen" i geatarnas land. Geaterna verkar således vara i beroendeställning till sveakungen Onela.

[AndreasOx]

Bo Gräslund hanterar frågan om sjö eller hav på sid 60. Geatas omnämns tydligen 42 gånger i samband med hav, oftast med ord som kan betyda både sjö och hav som sœ, mere, holm, lagu och brim. Men ett antal gånger med ord som enbart kan betyda salthav: geofon och hœf (rader 362, 1862, 2477). Detta tycks utesluta att Vänern, Vättern eller Mälaren avses.
Bo Gräslund (och jag) tolkar Onelas agerande exakt som du skriver. Notera även den positiva beskrivningen av Onela.