Borgen i Östra Aros

[Anders i Uppsala]

Känns märkligt att bygga en kastal som sitter ihop med annan bebyggelse, fast på baksidan. Försvarsvärdet är ju kraftigt reducerat, så i såna fall får man väl se det som en ren förvaringsfunktion.

Och visst kan dom ha varit sockenmagasin, jag tror bara inte de var avsedda för tionde och under centralt styre och ägande.

Gissningsvis var kastalen byggd betydligt tidigare (sent 1100-tal?) än byggnaderna som var hopbyggda med den (sent 1200-tal?).

[Anders i Uppsala]

Enligt Carlsson & Lovéns artikel från 2014, s104, är domkyrkan byggd på en upp till fem meter tjock fyllning antagligen inkl. äldsta Trefaldighetskyrkans rester. 1290 invigs en träkyrka vilket de tolkar som en tillfällig ersättare för Trefaldighetskyrkan.
Jag hittar inga belägg i artiklar efter 2005 om att kungsgården låg väster om Fyrisån. Och inga belägg för när kastalen byggdes. Med tanke på omfattningen av domkyrkobygget känns det troligare att kastalen uppfördes efter 1300, som en del i muren runt domkyrkan.
Kastaler vid gotländska sockenkyrkor kan mycket väl varit sockenmagasin redan på 1100-talet, jag tycker det är någorlunda säkert att kyrkorna på Gotland byggdes gemensamt av bönderna i respektive socken och då måste det gemensamma kyrko- och prästunderhållet hanteras. Och något biskopstionde fanns inte på Gotland förrän ca 1500.
Uppland verkar ha varit mycket mer styrt av kung/stormän så behovet av tidiga kastaler såg säkerligen mycket annorlunda / mer centraliserat ut. Finns det några andra belägg för kastaler i Uppland?

Kastalen passade illa in i miljön rent arkitektonisk. Jag tror inte att man skulle välja att bygga ett klumpigt torn alldeles intill norra Europas största katedral. Den måste ha funnits där sedan tidigare och blev kvar som klocktorn. Men den behöver inte vara från sent 1100-talet. Den kan lika gärna ha byggts ca 50 år senare.

Jag tycker också att själva byggboomen i Östra Aros/Uppsala i slutet av 1200-talet är fascinerande. Det handlar om en "by" med några hundra invånare där det byggs ett flertal kyrkor:

Mitten av 1200-talet
Sankt Pers kyrka byggs öster om Fyrisån, förstördes i stadsbranden 1543, rester kvar till 1960-talet.
1200-talet (någon gång), senast på 1270-talet
Sankt Eriks kapell byggs, en relativt stor kyrka, nästan som nya Trefaldighetskyrkan, revs efter stadsbranden 1702.
1272/1273-
Nya domkyrkan (finns kvar) börjar byggas och gamla Trefaldighetskyrkan rivs.
-1290
Tillfällig ersättare för Trefaldighetskyrkan byggs i trä.
Sent 1200-tal
Sakristia i sten till träkyrkan byggs.
Sent 1200-tal/omkring 1300(?), har också sett senare datum (andra halvan 1300-talet)
En ny Vårfrukyrka i tegel byggs öster om Fyrisån, förstördes i stadsbranden 1543.
1300-talet
Ny permanent Trefaldighetskyrka byggs (finns kvar).

[AndreasOx]

Mycket men inte unikt, se infogad lista - men många osäkerheter finns. Ex. Arboga är mycket dåligt känt.
Jag tar alla befolkningsuppskattningar med en mycket stor nypa salt då så mycket schaktades bort under 60-talet. Storlek i hektar enligt FornSöks stadslagerytor, vilket alltför ofta nog mest visar 1600-talets informationsstatus. Äldre detaljerad information tycks knappt finnas, förutom i de få fall (Lund, Visby) där stadsmurar är kända.
I Danmark hade Lund ca 20 tidiga kyrkor. Övriga danska städer har jag ingen koll på.

medeltida_stadsförs.png (238.31 KiB) Visad 595 gånger

[Anders i Uppsala]

Håller med, men Östra Aros/Uppsala kan inte ha haft mer än max något tusental invånare i slutet av 1200-talet. Paris hade vid samma tid omkring 200 000 invånare. Ändå bygger man i lilla Uppsala flera ganska stora kyrkor och en gigantisk domkyrka, ungefär lika stor som Notre Dame i Paris.

[Carl Thomas]

http://bora.uib.no/bitstream/handle/195 ... sequence=1

Intressant artikel - och bra referensregister.

Thomas

[Carl Thomas]

https://www.historia.su.se/polopoly_fs/ ... SidenD.pdf

Intressant lång läsning om Mälardalen - och Uppsala från sidan 60.

Thomas

[Anders i Uppsala]

Intressant, befolkningen i Östra Aros ökar alltså från ca 200 till ca 2 000 från 1250 till 1350, för att därefter minska med ca 40 % (till följd av Digerdöden?).

En tiodubbling på 100 år är en väldigt kraftigt befolkningsökning, som delvis kan förklara och/eller hänga samman med allt kyrkobyggande.

Uppsala är en av de städer i Sverige som de senaste 100 åren ökat mest i befolkning, men det är ändå inte riktigt en tiodubbling under åren 1918-2018, utan Uppsala tätort har väl under den perioden ökat från ungefär 20 000 invånare till ca 150 000 invånarna, varav endast en mindre del bor i en riktigt urbaniserad miljö. Befolkningstätheten är "bara" ca 3 500 invånare/km2 i dagens Uppsala tätort jämfört med ca 10 000 invånarna/km2 på medeltiden. Att den händer mycket i Östra Aros/Uppsala 1250-1350 är inte konstigt när befolkningen då ökar lika snabbt/snabbare än 1918-2018.

[Anders i Uppsala]

Om vi utgår från att Östra Aros hade så lite som drygt 200 invånare 1250, hur få bodde då i samhället vid Erik den heliges död 90 år tidigare, kanske inte mer än ca 100 personer. Det fanns då troligen en kungsgård, gamla Trefaldighetskyrkan (sockenkyrkan och kanske anknuten till kungsgården), Vårfrukyrkan (prosterikyrka för Tiundaland, utan egen församling) och en hamn.

Prästerna med tjänstefolk måste ha varit ett tiotal personer, den eventuella kungsgården måste ha haft "personal", säkert minst ett tiotal. Övrig befolkning kan inte ha varit mer än 50-100 personer (10-20 hushåll). Förmodligen var (Gamla) Uppsala med 20 gårdar en minst lika stor ort som Östra Aros på 1100-talet.

Östra Aros var nog inte mycket större än andra uppländska kyrkbyar på 1100-talet.

[Anders i Uppsala]

Sankt Eriks kyrka/kapell, som låg på Riddartorget strax söder om domkyrkan, kanske byggdes innan man beslutat att bygga nya domkyrkan? Sankt Erik reliker transporterades från (Gamla) Uppsala till Östra Aros/Uppsala 18 maj varje år och en mässa hölls i Östra Aros/Uppsala. Vandringen med relikerna verkar ha fortsatt även efter att domkyrkan flyttades till Östra Aros/Uppsala. Kanske användes Sankt Eriks kyrka/kapell till detta?

Observera att det var en relativt stor kyrka, som verkar ha liknat Tensta kyrka:

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Tensta_kyrka

[Bäckahästen]

Sankt Eriks kyrka/kapell, som låg på Riddartorget strax söder om domkyrkan, kanske byggdes innan man beslutat att bygga nya domkyrkan? Sankt Erik reliker transporterades från (Gamla) Uppsala till Östra Aros/Uppsala 18 maj varje år och en mässa hölls i Östra Aros/Uppsala. Vandringen med relikerna verkar ha fortsatt även efter att domkyrkan flyttades till Östra Aros/Uppsala. Kanske användes Sankt Eriks kyrka/kapell till detta?

Observera att det var en relativt stor kyrka, som verkar ha liknat Tensta kyrka:

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Tensta_kyrka

Vilken kyrka är det som liknar Tensta kyrka? Är det Gamla Uppsala?