Kungars makt under järnåldern

[Carl Thomas]

Vi bör ju ta till oss källorna....

De säger att tinget ofta valde söner till den tidigare kungen - även om sönerna råkade vara små barn. Det var tydligen så viktigt att man accepterade en förmyndarregering under många år innan kungen fick tillträda som exekutiv kung.

Frågan vi måste sälla oss är om man ansåg att en förmyndarregering var att föredra - eller att en sådan var något nödvändigt ont ?

Min uppfattning är att vi vet ingenting om kungars roll under Vendeltid eftersom vi saknar källor. Vi kan bara gissa.
Under Vendeltid tror jag att det fanns en hel hög med kungar och att deras "riken" var ganska små i de flesta fall. Sagorna berättar om kungar över bland annat Tiohundraland, Attundaland, Fjädundraland, Södermanland, Västergötland, Östergötland, mm går vi fram till ca 900 talet nämns även Häradskungar i bland annat Tiohundraland. Det fanns alltså många kungar under denna tid...

Frågan som jag ställer mig är om de var valkungar eller arvkungar, alltså om tinget tillsatte kungar även under denna tid (vilket ör min tro att tinget gjorde) eller inte. Om svaret är inte - då blir nösa fråga hur tinget skapade sin maktposition under vikingatid och hur denna maktkamp gick till...

Thomas

[Anders i Uppsala]

Min uppfattning är att vi vet ingenting om kungars roll under Vendeltid eftersom vi saknar källor. Vi kan bara gissa.
Under Vendeltid tror jag att det fanns en hel hög med kungar och att deras "riken" var ganska små i de flesta fall. Sagorna berättar om kungar över bland annat Tiohundraland, Attundaland, Fjädundraland, Södermanland, Västergötland, Östergötland, mm går vi fram till ca 900 talet nämns även Häradskungar i bland annat Tiohundraland. Det fanns alltså många kungar under denna tid...

Frågan som jag ställer mig är om de var valkungar eller arvkungar, alltså om tinget tillsatte kungar även under denna tid (vilket ör min tro att tinget gjorde) eller inte. Om svaret är inte - då blir nösa fråga hur tinget skapade sin maktposition under vikingatid och hur denna maktkamp gick till...

Min gissning är att det under vendeltiden ibland fanns många kungar och ibland en kung över ett större område, eller kanske snarare att en mäktig kung ibland hade "småkungarna" som "undersåtar", medan "småkungarna" gjorde mer som de ville när "överkungen" var svag.

Om jag spekulerar lite får jag intrycket att kungarna var mer av arvkungar under vendeltid och mer av valkungar under vikingatid, men det är bara gissningar.

[Carl Thomas]

Järnåldern bar ju drygt 1500 år lång - så det har högst troligt sett ut på många olika sätt under denna långa tid.

För mig är det logiskt att från många små kungadömen har vi sakta men säkert gått mot allt färre kungar över allt större landområden. Genom unioner, giftemål, krig, osv, slog man ihop mindre kungadömen till större dito.

Den sista sådan sammanslagningen har vi källor om. Det var när Väster- och Östergötland gick ihop under en och samma Kung - och "Götaland" skapades.

Andra sammanslagningar - och delningar - nämns i sagorna, t.ex. Tillhörde Dal och Värmland Västergötland under en tid liksom delar av Småland - men de bildade sedan egna Land.
Att "dela kung" eller "räkna sig tillhöra ett Land" kan vara flera olika saker, allt från i krig taget markområde - till en union med Landet ifråga.

Jag tror att många sådana sammanslagningar började som unioner och att de cementerades fast med tiden etersom unionen fungerade till allas belåtenhet.
Jag tror att vi var så vana vid unioner mellan våra Land att vi lite senare ingick i Kalmarunionen med fullt förtroende för at det skulle fungera bra. Resultatet vet vi.

Thomas

[Yngwe]

Först. Kungarna valdes säkert ur en begränsad skara som var väl besuttna. Människor tyr sig till framgångsrika och väljer gärna ett känt kort före en joker. Då och då har någon karismatisk person utan prålig bakgrund dykt upp och tagit sig ända till kungatiteln ändå. Men vem som helst blir inte kung, liksom vem som helst inte blir lagman!.

Sen. Romerska källor ger att germanerna hade kungar. Men romarna beskrev världen utifrån sitt perspektiv.
Arminus var väl inte kung? Så var var cheruskernas kung när Arminus ledde den germanska alliansen? Arminus var ju väl bekant för romarna eftersom han varit gisslan hos dem och utbildats där. Om de inte känt honom, skulle dom kallat honom för kung då?

Sist. vi hör här att kungen var ledare för kulten. Kan vi få källor på det?

[Carl Thomas]

Jag känner inte till några direkta källor på att kungar var ledare för kulten - vad vi har flera källor på är att flera kungar har "avsatts" när de nekade leda bloten. Eftersom dess uppgift var att leda bloten borde de (?) vara kultledare.

Vad som menas med avsatt tror jag är värt att diskutera - varje sådan avsatt kung har ju fortsatt regera från annan ort vad jag kan förstå. Kanske var de bara avsatta som blotkungar? - och så bara i just det landsting som avsatt dem?

Thomas

[Yngwe]

Vilka källor säger att kungen vägrade leda blotet?

[Carl Thomas]

Inga som jag kan hänvisa rill på rak arm

Men detta finns från Adam:

"När nyligen svearnas mycket gudfruktige kung Anund vägrade att fullgöra folkets offer till avgudarna, sägs han ha blivit fördriven ur sitt rike och lämnat tinget i glädje över att han hade ansetts värdig att utstå vanära för Jesu namns skull".

Thomas

[Yngwe]

Jag hittade det.

Gestra Hamburgensis bok 4, Skolie 136 , tysk översättning

Schol. 136. Unlängst aber soll der sehr christliche König der Sueonen, Anunder[120], da er das gebräuchliche Nationalopfer den Dämonen nicht darbringen wollte, aus seinem Reiche vertrieben, freudig aus der Versammlung des Volkes hinweggegangen sein, weil er für würdig gehalten wurde, um Jesu Christi willen Schmach zu dulden

Understruket i citatet betyder enligt min översättning (jag talar tyska obehindrat)

, då han inte ville ta dit det brukliga national-offret,

Skolien är kopplad till bok 4, kapitel 27.

27. Allen ihren Göttern nun halten sie besondere Priester, welche die Opfer des Volkes darbringen. Wenn Pest und Hungersnoth drohen, wird dem Götzen Thor geopfert, wenn Krieg dem Wodan, wenn eine Hochzeit zu feiern ist, dem Fricco. Auch pflegt alle neun Jahre ein allen schwedischen Landen gemeinsames Fest in Ubsola gefeiert zu werden. In Bezug auf dieses Fest findet keine Befreiung von Leistungen statt. Die Könige SCH. 136. und das Volk, alle schicken ihre Gaben nach Ubsola, und - was grausamer ist als jegliche Strafe - diejenigen, die bereits das Christenthum angenommen haben, kaufen sich von jenen Ceremonien los. Das Opfer nun ist folgender Art. Von jeder Gattung männlicher Geschöpfe werden neun dargebracht, mit deren Blut es Brauch ist, die Götter zu sühnen. Die Körper aber werden in dem Haine aufgehängt, der zunächst am Tempel liegt. Dieser Hain ist nämlich den Heiden so heilig, daß jeder einzelne Baum durch den Tod oder die Verwesung der Geopferten geheiligt erachtet wird. Dort hängen auch Hunde und Rosse neben den Menschen, und von solchen vermischt durcheinanderhängenden Körpern habe er, erzählte mir ein Christ, zweiundsiebzig gesehen. SCH. 137. Uebrigens sind die Lieder, die bei der [225] Vollziehung eines solchen Opfers gesungen zu werden pflegen, vielerlei und unehrbar, und darum besser zu verschweigen

Understruket i min översättning (obehindrat inte nödvändigtvis samma sak som felfritt )

Särskild rörande denna fest finns inget undantag från att bidraga, Kungarna och folket skickar alla sina gåvor till Uppsala.

Det finns alltså inget som antyder här att kungen leder denna kult-fest, men han förväntas bidra som alla andra.

Värt att observera, det står kungarna i plural, dom är alltså flera, och det står att dom skall skicka gåvorna till Uppsala, dom verkar alltså hålla hus någon annanstans.

[Carl Thomas]

Min tyska är näst intill obefintlig tyvärr...

"då han inte ville ta dit det brukliga national-offret" - kan tolkas på många olika sätt, det kan vara en offergåva likaväl som ett offer i form av en människa. Det var ju ett nationaloffer, alltså någonting betydelsefullt. En tolkning ör alltså att kungen (kungarna) skall ta med sig ett offer att blotas - och att kristna kungar nekade till att utföra detta?


Enligt de översättningar som jag läst beskrivs ett personligt närvarotvång vid bloten i Uppsala, kristna kunde köpa sig fria. En sådan närvaroplikt tror jag inte ett ögonblick på som du vet. Du översätter till "gåvor' . Några gåvor till Uppsala har jag inte läst någonting om tidigare i samband med blot. Är närvaroplikten ihopblandad med gåvåplikten ?

Thomas

[anganatyr]

I Emanuel Svendbergs översättning från 1984 står det följande i fjärde bokens 27 kapitel:

Ingen har lov att utebli från denna fest. Kungar och folkstammar, alla och envar sänder sina gåvor till Uppsala, och de som redan har antagit kristendomen måste köpa sig fria från deltagande i dessa ceremonier, något som är grymmare än varje annat straff.

I skolie 140 till kapitlet står det:

När nyligen sveonernas mycket gudfruktige kung Anund vägrade att fullgöra folkets offer till avgudarna, sägs han ha blivit fördriven ur sitt rike och lämnat tinget i glädje över att han hade ansetts värdig att utstå vanära för Jesu namns skull.