Den äldre Oxenstierna-ätten hade mycket starka västgöta-anknytningar, se s11-12 i krönikan http://oxenstierna.org/main_header.php?lang=sv Historia-Släktboken.Kungsune skrev: Lustigt att en Oxenstierna utgår från att vi måste betrakta Kålland som centrum. Är det en gammal anfader från Lindholmens slott som spökar?
Det är nästan hopplöst att få en överblick i ett knivigt spörsmål genom att lösa 500 inlägg i 2 olika forum... Tacksam om det finns någon artikel som sammanfattar argumenten för Jyllandshypotesen.Kungsune skrev:Nä, men du och jag är ju överens om just det. Du och jag är överens om att man inte kan exkludera gutar och Jutar i tolkningen av geats. Det är det jag menar. Här stöder vi oss på samma vetenskap och har då en konsensus kring det. Sedan när vi prövar vägen framåt tappar vi bort varann ibland. Ofta pga olika föreställningar som inte är vetenskapligt underbyggda. Det konstruktiva vore att klara av att isolera just dessa öar. Mycket av detta har redan diskuterats med källhänvisningar i andra trådar både här och på gamla arkeologiforum.vad jag förstår finns det ingen riktig konsensus om geat-gaut-jut-komplextet. Tacksam för artikel-tips.
Bo Gräslund diskuterar detta utförligt på sid 249-255 och kommer, i samarbete med Lennart Elmevik, fram till att de antagligen allihop betyder 'gjutaren', kanske som bronssköldsgjutare.
Tolkar du det så? Jag kan inte utläsa att de slagits länge. Vi kommer in i berättelsen när Egils jagar ikapp geaterna som försökte kidnappa hans hustru. I samband med detta slås Haedcyn ihjäl. Dets tår att han med hast hinner ifatt dem vid hrefnewudu och på natten hotar han dem. På morgonen ljuder Hygelacs horn och Egil fruktar dessa sjömän varför han söker skydd (i en fornborg ?). Ingen lång episod alltså, kanske två eller tre dagar. Varför borde det nämnas ett hav här?Kungsunes citat börjar på rad 2951. Om man läser krigsbeskrivningen i sin helhet, från rad 2922, har de stridit ett bra tag utan att hav nämnes överhuvudtaget.
Ett epitet används sällan slumpvis. Det verkar noga valt här när Hygelacs här dyker upp samtidigt som berättelsen tidigare talar om oroligheterna över havet ex rad 2472 som inleder de här berättelserna. Det står alltså inte att de är långt in i landet. Så det vet vi inte. Sjömänsgeater som undsätter geaterna kan vara en god indikator på att ett hamnläge är nära. Som sagt innan; slumpen att tre härar möts?saémannum på rad 2954 är ett epitet på geatas. Det står ingenstans på dessa 80 rader om båtar, hav eller hur långt in i landet de är.
Det är nästan hopplöst att få en överblick i ett knivigt spörsmål genom att lösa 500 inlägg i 2 olika forum... Tacksam om det finns någon artikel som sammanfattar argumenten för Jyllandshypotesen.
Det här är en hobby. Det är alldeles för spekulativt för att jag skulle vilja ge ut en bok. I sådana fall blir det som en turistbok. Vi utgår från fakta och sedan använder vi deduktionsmetodik. Man kommer aldrig få en säker historik på detta sätt. Men det är kul och bra hjärngympa samtidigt som man lär sig massor av nyttigt på vägen. Förhoppningsvis har någon nytta av några av våra diskussioner när de googlar runt på dessa ämnen.Daler skrev:När kommer boken? (Låter ju som om den är färdigskriven och färdigredigerad).Yngwe skrev:Såväl Kungsune som jag är fullt kapabla att föra ett sådant resonemang med en metodik som är långt ifrån "löst tyckande" och som är tillräckligt objektiv för att vi båda ska ha ändrat uppfattning i denna fråga, om än att det är en process som tagit flera år.
Språkkomplexet geatas-jut-göt-gut finns det många bra geniomgångar av, inkl. engelska wikipedia. Jag är mest intresserad av vilka de geografiska argumenten är. Är Pontus Fahlbecks artikel tillgänglig på nätet? Jag hittade i alla fall http://cornelius.tacitus.nu/beowulf/geatas.htm som tycker jag är en bra sammanfattning av de olika teorierna.Kungsune skrev:Engelska wikipedia ger en del men Pontus Fahlbecks skrifter är en bra start. De har brister men mycket av kritiken har varit rätt så obefogad ffa angående geat, göt, jut språkligt. Alla forskare skriver att de andras teorier inte håller sedan kommer nästa och visar att det håller visst. Ungefär som på arkeologiforumDet är nästan hopplöst att få en överblick i ett knivigt spörsmål genom att lösa 500 inlägg i 2 olika forum... Tacksam om det finns någon artikel som sammanfattar argumenten för Jyllandshypotesen.
Oxford University tolkar geats som Jute i sin Encyclopedia.
Utan att bli långrandig så beskriver rad 2922-2951 ett antal krigsskeenden: Haethcyns död, flykt in i Hrefnesholt, belägring av en helig lund m.m. Det kan tolkas som du skriver till några dagar men också som ett betydligt längre krigsskeende. Det enda havsanknutna jag hittar i rad 2922-3002 är rad 2954 enligt nedan.Kungsune skrev:Tolkar du det så? Jag kan inte utläsa att de slagits länge. Vi kommer in i berättelsen när Egils jagar ikapp geaterna som försökte kidnappa hans hustru. I samband med detta slås Haedcyn ihjäl. Dets tår att han med hast hinner ifatt dem vid hrefnewudu och på natten hotar han dem. På morgonen ljuder Hygelacs horn och Egil fruktar dessa sjömän varför han söker skydd (i en fornborg ?). Ingen lång episod alltså, kanske två eller tre dagar. Varför borde det nämnas ett hav här?Kungsunes citat börjar på rad 2951. Om man läser krigsbeskrivningen i sin helhet, från rad 2922, har de stridit ett bra tag utan att hav nämnes överhuvudtaget.
Rad 2472-2478 är krig 1 där Ottar och Ale angriper geatas 'över vida vatten'. Rad 2922-3002 är krig 2 där geatas angriper svearna och dödar Egil. Jag tolkar saémannum på rad 2954 som ett av otaliga muntliga minnesknep - för att minnas måste man använda så många olika epitet som möjligt. Det är uppenbart att geatas avses, Egil inser att han börjar komma i underläge. Så att det står saémannum innebär endast att geatas var vana sjömän, inte att kriget utspelades sig nära havet.Ett epitet används sällan slumpvis. Det verkar noga valt här när Hygelacs här dyker upp samtidigt som berättelsen tidigare talar om oroligheterna över havet ex rad 2472 som inleder de här berättelserna. Det står alltså inte att de är långt in i landet. Så det vet vi inte. Sjömänsgeater som undsätter geaterna kan vara en god indikator på att ett hamnläge är nära. Som sagt innan; slumpen att tre härar möts?saémannum på rad 2954 är ett epitet på geatas. Det står ingenstans på dessa 80 rader om båtar, hav eller hur långt in i landet de är.
För Svennungs artiklar, se länkar i tidigare inlägg. Jordanes skriver att "theutes, uagoth, bergio, hallin, liothida, vars bygder tillsammans är släta och bördiga". Svennung m.fl. tolkar dessa fokslag som boende ungefär från Landskrona till Falkenberg. liothida = Luggude härad. bergio = Bjäre. theutes vid Råån/Tjuteån. Och då hamnar vagoterna kanske i Skälderviken. Svennung beskriver detta ingående i sin artikel 1994.Beträffande Jordanes så omnämns Vagoth efter Hallin, ja. Det passar ju bra med Göta Älv. Om nu Jordanes går i en särskild följd? Svennung hade en intressant artikel i fornvännen som diskuterade mycket av problemen.
Belägring av Helig Lund? Var hittar du den uppgiften?Haethcyns död, flykt in i Hrefnesholt, belägring av en helig lund m.m.
Det är möjligt men det används inte annars utan just när Hygelacs män oväntat dyker upp. Då kallas de sjömän. Det är ju ett mycket bra epitet på nyanlända geatas som kommit över vida vatten. Men man kan ju inte veta säkert..Jag tolkar saémannum på rad 2954 som ett av otaliga muntliga minnesknep - för att minnas måste man använda så många olika epitet som möjligt. Det är uppenbart att geatas avses, Egil inser att han börjar komma i underläge. Så att det står saémannum innebär endast att geatas var vana sjömän, inte att kriget utspelades sig nära havet.