Kungars makt under järnåldern
Re: Kungars makt under järnåldern
Som sagt Ättelägg, exklusivt är inte exklusivt kungligt... så frågan är vad som är det.
Mig veterligen finns ingen "kunglig" arkeologi på Visingsö. Utan ett relativt gott källäge hade det som är kvar av Näs Borg aldrig tolkats som kungligt utan snarast som befäst sätesgård eller kanske som borg.
Mig veterligen finns ingen "kunglig" arkeologi på Visingsö. Utan ett relativt gott källäge hade det som är kvar av Näs Borg aldrig tolkats som kungligt utan snarast som befäst sätesgård eller kanske som borg.
-
Anders i Uppsala
- Inlägg: 776
- Blev medlem: 8 juli 2015, 20:21
- Ort: Uppsala
Re: Kungars makt under järnåldern
Visst, det behöver inte ligga kungar i kungshögarna, det skulle t ex kunna vara så att drottningar och ej vuxna kungasöner begravdes i högar, medan kungarna och andra vuxna män av hög status begravdes i båtgravar. Jag tror inte att uppdelning var så, men det är en någorlunda rimlig hypotes.
Det vi däremot vet är att det fanns kungar i de germanska områdena under järnåldern. Både samtida källor och etymologin för ordet "konung" stödjer det.
De nordiska kungarna under den här tiden verkar ha haft en religiös roll, deltagit i krigshandlingar och haft en roll i rättsskipningen. Däremot fanns (nästan) ingen statsförvaltningen så kungarna hade säkert inte mycket till administrativ roll.
Vad tyder på att någon annan än kungarna och deras familjer skulle ha initierat byggena i Gamla Uppsala? Vad har en köpman för intresse att framhäva sin ststus på ett så extremt sätt? Skulle en kung acceptera att köpmän har finare gravar än kungens anfäder?
Det vi däremot vet är att det fanns kungar i de germanska områdena under järnåldern. Både samtida källor och etymologin för ordet "konung" stödjer det.
De nordiska kungarna under den här tiden verkar ha haft en religiös roll, deltagit i krigshandlingar och haft en roll i rättsskipningen. Däremot fanns (nästan) ingen statsförvaltningen så kungarna hade säkert inte mycket till administrativ roll.
Vad tyder på att någon annan än kungarna och deras familjer skulle ha initierat byggena i Gamla Uppsala? Vad har en köpman för intresse att framhäva sin ststus på ett så extremt sätt? Skulle en kung acceptera att köpmän har finare gravar än kungens anfäder?
-
Bäckahästen
- Inlägg: 1994
- Blev medlem: 30 april 2015, 22:45
- Ort: Blekinge
Re: Kungars makt under järnåldern
Åter igen glöms de kvinnliga båtgravarna bort.Anders i Uppsala skrev:Visst, det behöver inte ligga kungar i kungshögarna, det skulle t ex kunna vara så att drottningar och ej vuxna kungasöner begravdes i högar, medan kungarna och andra vuxna män av hög status begravdes i båtgravar. Jag tror inte att uppdelning var så, men det är en någorlunda rimlig hypotes.
Det vi däremot vet är att det fanns kungar i de germanska områdena under järnåldern. Både samtida källor och etymologin för ordet "konung" stödjer det.
De nordiska kungarna under den här tiden verkar ha haft en religiös roll, deltagit i krigshandlingar och haft en roll i rättsskipningen. Däremot fanns (nästan) ingen statsförvaltningen så kungarna hade säkert inte mycket till administrativ roll.
Vad tyder på att någon annan än kungarna och deras familjer skulle ha initierat byggena i Gamla Uppsala? Vad har en köpman för intresse att framhäva sin ststus på ett så extremt sätt? Skulle en kung acceptera att köpmän har finare gravar än kungens anfäder?
Re: Kungars makt under järnåldern
Det är kanske inte helt omöjligt att det är kultledare som initierat GU. Adan av Bremen nämner visst något tempel....Anders i Uppsala skrev:Visst, det behöver inte ligga kungar i kungshögarna, det skulle t ex kunna vara så att drottningar och ej vuxna kungasöner begravdes i högar, medan kungarna och andra vuxna män av hög status begravdes i båtgravar. Jag tror inte att uppdelning var så, men det är en någorlunda rimlig hypotes.
Det vi däremot vet är att det fanns kungar i de germanska områdena under järnåldern. Både samtida källor och etymologin för ordet "konung" stödjer det.
De nordiska kungarna under den här tiden verkar ha haft en religiös roll, deltagit i krigshandlingar och haft en roll i rättsskipningen. Däremot fanns (nästan) ingen statsförvaltningen så kungarna hade säkert inte mycket till administrativ roll.
Vad tyder på att någon annan än kungarna och deras familjer skulle ha initierat byggena i Gamla Uppsala? Vad har en köpman för intresse att framhäva sin ststus på ett så extremt sätt? Skulle en kung acceptera att köpmän har finare gravar än kungens anfäder?
Och om nu kungen inte gillade att någon anlade fina gravar, vad säger att han kunde göra något åt den saken? Kalla ut ledungen? Gå till lagmannen och säga att det måste vara olagligt? Ta med sig sin hird och göra upp med de efterlevande? Tanken utgår ju återigen ifrån att det är kungen som bestämmer från toppen av samhällspyramiden, men vi har ju visat att även långt senare sk-ter folk i vad kungen säger i de ärenden han inte har befogenheter och att det i dessa frågor är någon annan som faktiskt har större makt.
-
Anders i Uppsala
- Inlägg: 776
- Blev medlem: 8 juli 2015, 20:21
- Ort: Uppsala
Re: Kungars makt under järnåldern
Jo, det var bara ett exempel på hypotes, jag tror inte heller att kön avgjorde om man begravdes i hög eller i båtgrav.Bäckahästen skrev:Åter igen glöms de kvinnliga båtgravarna bort.Anders i Uppsala skrev:Visst, det behöver inte ligga kungar i kungshögarna, det skulle t ex kunna vara så att drottningar och ej vuxna kungasöner begravdes i högar, medan kungarna och andra vuxna män av hög status begravdes i båtgravar. Jag tror inte att uppdelning var så, men det är en någorlunda rimlig hypotes.
Det vi däremot vet är att det fanns kungar i de germanska områdena under järnåldern. Både samtida källor och etymologin för ordet "konung" stödjer det.
De nordiska kungarna under den här tiden verkar ha haft en religiös roll, deltagit i krigshandlingar och haft en roll i rättsskipningen. Däremot fanns (nästan) ingen statsförvaltningen så kungarna hade säkert inte mycket till administrativ roll.
Vad tyder på att någon annan än kungarna och deras familjer skulle ha initierat byggena i Gamla Uppsala? Vad har en köpman för intresse att framhäva sin ststus på ett så extremt sätt? Skulle en kung acceptera att köpmän har finare gravar än kungens anfäder?
-
Anders i Uppsala
- Inlägg: 776
- Blev medlem: 8 juli 2015, 20:21
- Ort: Uppsala
Re: Kungars makt under järnåldern
Jo, men faktum kvarstår att kungar fanns i de germanska områdena och att de var så pass betydelsefulla att romare och andra brydde sig om att skriva om dem. Kungen var sannolikt bl a kultledare. Finns överhuvudtaget några indikationer på prästerskap i den fornnordiska religionen?Yngwe skrev:Det är kanske inte helt omöjligt att det är kultledare som initierat GU. Adan av Bremen nämner visst något tempel....Anders i Uppsala skrev:Visst, det behöver inte ligga kungar i kungshögarna, det skulle t ex kunna vara så att drottningar och ej vuxna kungasöner begravdes i högar, medan kungarna och andra vuxna män av hög status begravdes i båtgravar. Jag tror inte att uppdelning var så, men det är en någorlunda rimlig hypotes.
Det vi däremot vet är att det fanns kungar i de germanska områdena under järnåldern. Både samtida källor och etymologin för ordet "konung" stödjer det.
De nordiska kungarna under den här tiden verkar ha haft en religiös roll, deltagit i krigshandlingar och haft en roll i rättsskipningen. Däremot fanns (nästan) ingen statsförvaltningen så kungarna hade säkert inte mycket till administrativ roll.
Vad tyder på att någon annan än kungarna och deras familjer skulle ha initierat byggena i Gamla Uppsala? Vad har en köpman för intresse att framhäva sin ststus på ett så extremt sätt? Skulle en kung acceptera att köpmän har finare gravar än kungens anfäder?![]()
Och om nu kungen inte gillade att någon anlade fina gravar, vad säger att han kunde göra något åt den saken? Kalla ut ledungen? Gå till lagmannen och säga att det måste vara olagligt? Ta med sig sin hird och göra upp med de efterlevande? Tanken utgår ju återigen ifrån att det är kungen som bestämmer från toppen av samhällspyramiden, men vi har ju visat att även långt senare sk-ter folk i vad kungen säger i de ärenden han inte har befogenheter och att det i dessa frågor är någon annan som faktiskt har större makt.
-
Carl Thomas
- Inlägg: 2159
- Blev medlem: 15 april 2015, 15:05
- Ort: Jämtland
Re: Kungars makt under järnåldern
Diskussionen rör inte om kungar fanns eller inte. Naturligtvis fanns kungar, det tror jag är allas uppfattning. Frågan är vilken makt kungarna hade under järnåldern.
Alla källor vi har pekar entydigt på att tinget hade makten att både välja kungar och avsätta kungar. Det tyder på att tinget hade den totala makten över hela samhället - och att trots ideliga försök från kungarnas sida att minska tingets makt inte lyckades förrän Gusav Vasa på 1500 talet blev enväldig kung.
Om vi då försöker förstå att tinget var ungefär vår "riksdag" och Kungen vår "statsminister". Riksdagen styrdes av folket (fria män) och kungen var riksdagens ansikte utåt och den person som fullföljde riksdagens beslut. Folket av alltså makten till en person att styra riket mellan "riksdagarna". Detta innebär att folket fattade beslut och att maken kom underifrån och gick uppåt - och att folket skapade sina egna lagar.
En VD i ett företag utför vad styrelsen beslutat, om då styrelsen består av de anställda i företaget utför alltså denne VD vad de anställda beslutat.
Kanske förklarar arbetssättet att vi i Sverige har världens äldsta aktiebolag (Stora) samt att vi använt kooperativ under mycket lång tid. Jag tror även att vi var bland de första som använde delat ägande i handelsskepp - och unioner av olika slag finns det gott om i vår historia. Kanske ör detta en följd av synen på, och kontroll av, maktförhållanden som vi levde under - och som vi skapat själva.
Kungen måste ha haft vissa befogenheter att arbeta efter. Det borde betyda att det bör ha funnits en målsättning som tinget beslutat - och som Kungen arbetade efter.
Det bör även ha funnits speciella ansvarsområden som kungen ansvarade för. Några sådana ansvarsområden framträder tydligt enligt min uppfattning, han var religionens överhuvud under hednatiden, han var överbefälhavare i krig med oinskränkt makt, och han garanterade lag. Troligen hade kungen även andra ansvarsområden - samt områden där han absolut inte fick fatta beslut då dessa beslut fattades av tinget.
Kungen dömdes av tinget att garantera lag, det vet vi. Jag ser detta som att kungen var skyldig att övervaka - och tvingad att ingripa- när lagen bröts. Kungen kunde alltså inte låta orätt passera utan att ingripa. Oaktsamhet frånnhavsbotten sida nör det gällde lag var alltså ett brott - och tinget kunde då bestraffa kungen.
Jag vet ingen källa som säger att kungen dömdes att vara överbefälhavare eller dömdes att ansvara för religionen (blotkung). Det bör då bara en skillnad mellan att vara dömd att garantera lag - och kungens andra ansvarsområden. Själva "domen" måste innebära något särskilt värdefullt för tinget och folket.
Vad består då detta "särskilda" av?
Thomas
Alla källor vi har pekar entydigt på att tinget hade makten att både välja kungar och avsätta kungar. Det tyder på att tinget hade den totala makten över hela samhället - och att trots ideliga försök från kungarnas sida att minska tingets makt inte lyckades förrän Gusav Vasa på 1500 talet blev enväldig kung.
Om vi då försöker förstå att tinget var ungefär vår "riksdag" och Kungen vår "statsminister". Riksdagen styrdes av folket (fria män) och kungen var riksdagens ansikte utåt och den person som fullföljde riksdagens beslut. Folket av alltså makten till en person att styra riket mellan "riksdagarna". Detta innebär att folket fattade beslut och att maken kom underifrån och gick uppåt - och att folket skapade sina egna lagar.
En VD i ett företag utför vad styrelsen beslutat, om då styrelsen består av de anställda i företaget utför alltså denne VD vad de anställda beslutat.
Kanske förklarar arbetssättet att vi i Sverige har världens äldsta aktiebolag (Stora) samt att vi använt kooperativ under mycket lång tid. Jag tror även att vi var bland de första som använde delat ägande i handelsskepp - och unioner av olika slag finns det gott om i vår historia. Kanske ör detta en följd av synen på, och kontroll av, maktförhållanden som vi levde under - och som vi skapat själva.
Kungen måste ha haft vissa befogenheter att arbeta efter. Det borde betyda att det bör ha funnits en målsättning som tinget beslutat - och som Kungen arbetade efter.
Det bör även ha funnits speciella ansvarsområden som kungen ansvarade för. Några sådana ansvarsområden framträder tydligt enligt min uppfattning, han var religionens överhuvud under hednatiden, han var överbefälhavare i krig med oinskränkt makt, och han garanterade lag. Troligen hade kungen även andra ansvarsområden - samt områden där han absolut inte fick fatta beslut då dessa beslut fattades av tinget.
Kungen dömdes av tinget att garantera lag, det vet vi. Jag ser detta som att kungen var skyldig att övervaka - och tvingad att ingripa- när lagen bröts. Kungen kunde alltså inte låta orätt passera utan att ingripa. Oaktsamhet frånnhavsbotten sida nör det gällde lag var alltså ett brott - och tinget kunde då bestraffa kungen.
Jag vet ingen källa som säger att kungen dömdes att vara överbefälhavare eller dömdes att ansvara för religionen (blotkung). Det bör då bara en skillnad mellan att vara dömd att garantera lag - och kungens andra ansvarsområden. Själva "domen" måste innebära något särskilt värdefullt för tinget och folket.
Vad består då detta "särskilda" av?
Thomas
Historia är färskvara.
-
Carl Thomas
- Inlägg: 2159
- Blev medlem: 15 april 2015, 15:05
- Ort: Jämtland
Re: Kungars makt under järnåldern
Adam berättar om "anställda präster" vid bloten i templet Ubsola.
Thomas
Thomas
Historia är färskvara.
-
Anders i Uppsala
- Inlägg: 776
- Blev medlem: 8 juli 2015, 20:21
- Ort: Uppsala
Re: Kungars makt under järnåldern
OK, det hade jag glömt.Carl Thomas skrev:Adam berättar om "anställda präster" vid bloten i templet Ubsola.
Thomas
-
Anders i Uppsala
- Inlägg: 776
- Blev medlem: 8 juli 2015, 20:21
- Ort: Uppsala
Re: Kungars makt under järnåldern
Så tror jag också att kungens roll var. Kungen var formellt vald, i alla fall mot slutet av vikingatiden och den tidiga medeltiden, men var i praktiken ofta nära släkting till föregående kung. Under vendeltiden verkar det ännu mer ha haft karaktären av arvkungadöme.Carl Thomas skrev:Det bör även ha funnits speciella ansvarsområden som kungen ansvarade för. Några sådana ansvarsområden framträder tydligt enligt min uppfattning, han var religionens överhuvud under hednatiden, han var överbefälhavare i krig med oinskränkt makt, och han garanterade lag. Troligen hade kungen även andra ansvarsområden - samt områden där han absolut inte fick fatta beslut då dessa beslut fattades av tinget.
Jag tror att den närmaste jämförelsen är ett familjeföretag, jämför exempelvis med Wallenbergssfären. VD:arna är valda av en mindre krets men sannolikheten är större att de heter Wallenberg i efternamn än något annat.