Beowulfskvädets topografi

[AndreasOx]

Och jag ser snabbt inga spår av annat än havsseglats-beskrivningar på rad 190ff i kvädet.

Jag ser inte annat än havsseglatser i hela Beowulf. Det är därför jag inte får in Mälardalen. Kvar blir bara Jutar och Västsverige. Endagsseglatser med krigare över Kattegatt fram och tillbaka med något undantag ned till Holland.

Hade det varit Gutar och inte Jutar som emigrerade till England så hade Gotlandshypotesen blivit lite mer trovärdig.

Om du läser i Bos bok så får han fram att seglatsen tar mellan en och två dagar, eftersom dåtidens tidsangivelser är svävande.
När jag hinner lusläser jag vad som står om krigen med svearna - det beskriver inte Bo speciellt detaljerat. Uppenbart är att Hygelacs hall och Beowulfs gravhög låg nära havet. Finns det några lämpliga kandidater i Jylland? Skalunda hög kan det ju inte vara.
Däremot minns jag inte att swiones beskrivs som "havsnära" - men det måste kollas. Och jag tycker ju att seglatser i Göta älv med dragen borde beskrivas någonstans. Att swiones utgick från Ale härad tycker jag är en logistisk omöjlighet, bygden är alldeles för liten.

[Kungsune]

Nja, det är väl ganska tydligt att två dagar är en nödlösning. Beowulfkvädet gör ju nästan en grej av att det bara tar en natt och en dag att ta sig över. De avreser och anländer vid samma tid på dygnet följande dag. Jyllandskusten har en naturlig vall utom på några sträckor med fin sand. På flera ställen är dessutom stupande kalkklippor som ex norr om Grenå, söder om Fredrikshamn samt vid Hirtshals och Bulbjerg.
Vid Ålborg har du en rejäl backe både på sydsidan vid staden och nordsidan av Limfjorden där Lindholm Höje ligger. Det finns ju gott om stora gravhögar i Jylland men jag kan väl inte påstå att jag skulle våga peka ut någon. Problemet med läget; ett klippuddsnäs, är ju att dessa hela tiden eroderas i Danmark. Stora delar av det som ex var Bulbjerg på 500-talet ligger idag ute i Atlanten. Håller med om att Skalunda hög inte passar Beowulfkvädet på något sätt. Inte ens dateringen stämmer särskilt väl. Vet inte hur man tänkte där. Det ligger på mitten av vad som kan beskrivas som en halvö aldrig ett näs. Seglar man på Vänern får man vara giraff om man ska lyckas se högen.
Sviones eller Sweorice beskrivs aldrig som "havsnära" i någon källa. Det är sant. Däremot står det att de har en stor flotta i Tacitus. Som jag tolkar Tacitus, Jordanes, Beowulf och Adam av Bremen samt Rimbegla, för att nämna några, är att Sweon är en omskrivning som handlar om en "svärm av stammar" vilka alla bebor Skandza. Många av dessa stammar är såklart havsnära. Just suionesbegreppet i Tacitus är kanske det mest talande i denna eviga debatt. Han talar om suiones punkt slut. Några andra namn nämns inte. Skalar man bort arkeologin som är yngre än Tacitus från Mälardalen vad har vi då kvar från Tacitus tid? Det blir en ganska blygsam bygd som knappast är den första man kommer att tänka på. Nej det enda rimliga är ju att detta är ett övergripande namn för folket på hela den stora Halvön.

[AndreasOx]

Nja, det är väl ganska tydligt att två dagar är en nödlösning. Beowulfkvädet gör ju nästan en grej av att det bara tar en natt och en dag att ta sig över. De avreser och anländer vid samma tid på dygnet följande dag. Jyllandskusten har en naturlig vall utom på några sträckor med fin sand. På flera ställen är dessutom stupande kalkklippor som ex norr om Grenå, söder om Fredrikshamn samt vid Hirtshals och Bulbjerg.
Vid Ålborg har du en rejäl backe både på sydsidan vid staden och nordsidan av Limfjorden där Lindholm Höje ligger. Det finns ju gott om stora gravhögar i Jylland men jag kan väl inte påstå att jag skulle våga peka ut någon. Problemet med läget; ett klippuddsnäs, är ju att dessa hela tiden eroderas i Danmark. Stora delar av det som ex var Bulbjerg på 500-talet ligger idag ute i Atlanten. Håller med om att Skalunda hög inte passar Beowulfkvädet på något sätt. Inte ens dateringen stämmer särskilt väl. Vet inte hur man tänkte där.
Sviones eller Sweorice beskrivs aldrig som "havsnära" i någon källa. Det är sant. Däremot står det att de har en stor flotta i Tacitus. Som jag tolkar Tacitus, Jordanes, Beowulf och Adam av Bremen samt Rimbegla, för att nämna några, är att Sweon är en omskrivning som handlar om en "svärm av stammar" vilka alla bebor Skandza. Många av dessa stammar är såklart havsnära.

Läs sid 134-135 om tidsaspekterna. Klaeber 1950 anser att "ymb antid" snarast ska tolkas som 'i vederbörlig tid', dvs i god tid före nästa dags slut.
Den belagda handelsplatsen i Lettland(?, minns inte namnet) på 600-talet visar att både svear och gutar bevisligen tog sig över Östersjön utan problem.
På sid 78 står det om skilfing. Används enbart i östsvenska skrifter om Uppsalakungar, i Norge används yngling. Så skilfing bör betyda 'gudaboren Sveafurste'.

[Kungsune]

Den belagda handelsplatsen i Lettland(?, minns inte namnet) på 600-talet visar att både svear och gutar bevisligen tog sig över Östersjön utan problem.

På ett dygn?

Klaeber 1950 anser att "ymb antid" snarast ska tolkas som 'i vederbörlig tid', dvs i god tid före nästa dags slut.

Jag har inte fått hem boken ännu men hur menar du att det påverkar tidsaspekten. I princip alla engelska filologer har översatt det med att de avreste dag ett och kom fram dag 2 dvs ett dygn.

På sid 78 står det om skilfing. Används enbart i östsvenska skrifter om Uppsalakungar, i Norge används yngling. Så skilfing bör betyda 'gudaboren Sveafurste'.

Vilka är då dessa "östsvenska skrifter" du tänker på.

En skilf är en shelf= hylla, platt kulle eller berg. I England ofta ortnamn med just platåliknande berg och kullar men även vattenfall. Klart att man kan spekulera om att det har med upphöjd, högrest mm att göra. Inte alls omöjligt. Jag funderade på om det inte kunde ha med Egils död att göra. Han flydde upp till högre terräng innan han dödades. För Jylländare var det nog speciellt med de svenska fornborgarna uppe på berg. Något som de själva saknar.

[AndreasOx]

Den belagda handelsplatsen i Lettland(?, minns inte namnet) på 600-talet visar att både svear och gutar bevisligen tog sig över Östersjön utan problem.

På ett dygn?

Ingen aning hur lång tid det tog. Från Gotland är det dock betydligt närmare. Erik Nylén seglade med ett vikingaskepp "Krampmacken" - där finns kanske tidsangivelser.

Klaeber 1950 anser att "ymb antid" snarast ska tolkas som 'i vederbörlig tid', dvs i god tid före nästa dags slut.

Jag har inte fått hem boken ännu men hur menar du att det påverkar tidsaspekten. I princip alla engelska filologer har översatt det med att de avreste dag ett och kom fram dag 2 dvs ett dygn.

Bo antar att man startade tidigt på morgonen och kom fram dagen efter innan skymningen.

[Kungsune]

Bo antar att man startade tidigt på morgonen och kom fram dagen efter innan skymningen.

Ok! det var klara besked. Lite mer än ett dygn då så att man med nöd och näppe klarar sträckan

Alltså, jag tvivlar inte på att gutarna var det i särklass mest sjöfarande folket i Östersjön så att det tog sig vart de ville är väl självklart. Frågan är om de också gjorde egenorganiserade krigståg till Frisland och Frankland och varför just dessa Gotländska bravader förs vidare av Jutar och angler när de flyttar till England när de alldeles säkert hade egna berättelser byggda på deras eget historiska arv.

[AndreasOx]

Har inte kontrollräknat men det ser ganska knappt ut tidsmässigt, 50 mil och max 5 knop borde betyda ca 50 timmar om jag räknar rätt. Det måste kollas i Gad Rausings bok.

[Kungsune]

Oavsett hur det ligger till tycker jag att Bo har en poäng i att levandegöra arkeologin på Gotland med Beowulf som dräkt.

[Castor]

Den belagda handelsplatsen i Lettland(?, minns inte namnet) på 600-talet visar att både svear och gutar bevisligen tog sig över Östersjön utan problem.

Grobiņa (Grobin), en plats som kan vara identisk med Seeburg som Rimbert skrev om. Att man tog sig dit lätt och naturligt från Gotland är helt klart. Men Mälaren ligger allt för avsides...

På sid 78 står det om skilfing. Används enbart i östsvenska skrifter om Uppsalakungar, i Norge används yngling. Så skilfing bör betyda 'gudaboren Sveafurste'.

Vilka "östsvenska skrifter" skulle det vara?

[Yngwe]

Det som inte kan ifrågasättas är att området du nämner ligger nästan dubbelt så långt bort, och dessutom uppströms.

Vad menar du där Yngwe?
Järnugnsplatserna runt Svenljunga består av grupper av ugnar som faktiskt legat på rad vilket tyder på stor produktion. Det är naturligtvis under en begränsad tid men aktuell för tråden. Övre Ätradalen är Västergötlands tätaste kulturbygd med Falbygden. Förstår inte varför man skulle ta Nissastigen till Västergötland. Det blir ju en jäkla omväg.
Trafikstockning uppstod alldeles säkert på platser som ex Timmele där det fanns vadplats särskilt när det var slirigt och regnigt och i samband med marknader och truppförflyttning. Dessa extrema parallella hålvägslämningar är ju faktiskt väldigt begränsade till vissa vägavsnitt.
timmerbristen i Danmark har varit påtaglig så jag ser det för sannolikt att det varit en av våra viktigaste exportprodukter redan på järnåldern. Vad var kärnprodukten i Lödöse?

Jag var otydlig där. Folket från Falbyggden använder givetvis inte Nissan i huvudsak för att ta sina varor från Jönköping, utan man använde Tidan. Endast biten närmast Jönköping nyttjar man Nissan. Det är det som är min hypotes. Det intressanta är att dessa vattendrag i praktiken möts vid Bottnaryd, bara en mindre våtmark skiljer dom åt.

Vad gäller järnproduktionen kan jag mycket väl ha missat det du nämner, du får gärna länka. Det kan vara så att jag får tänka om angående tyngdpunkter och sådant.

Trafikstockningar däremot kräver en förklaring. Vad är det man i Falbygden transporterar i sådan omfattning att det det stockar sig?