Sagans riksbildning

[Västgöten]

Jag vill minnas att det finns en avhandling som visar att spåren av kristnandet i Vöstergötland är svagare längst i väst dör de borde varit starkast om kristendomen kom vösterifrån. Dessa bkeja områden stämmer nog delvus med områden där det finns få eller i fa runstenar. Kanske finbs det en inverkan utifrpn, men i så fall kanske frpn England.
Omvönt så har områdena kring Mälaren med massor av runstenar täta kontakter österut. Stenarna beröttar inte sällan om resor österut.
Kanske kan det finnas förklaringar här?

[Castor]

Spridningsbilden har jag klar för mig. Det är bara det att det inte finns någon tydlig koppling med danskt inflytande. Då skulle ju bilden ge likheter med Bohuslän och Skåne som kontrast till övriga Sverige, men så ser det ju inte alls ut.

Är det inte snarare så att de mälardalska runstenarna är skapade under danskt inflytande. De är ju i regel ristade med normalrunor (även kallade danska runor till skillnad från de norsk-svenska kortkvistrunorna) ofta i drak- eller ormslingor - ett mode som verkar ha uppkommit på danskt område?

[Valdemar]

Ättelägg
Det är med den förklaringsmodell du anger märkligt med den tudelning av VG med avseende på runstenar som kartan uppvisar. Skulle den västra halvan ha kristnats tidigare än den östra? Den danska förklaringen är bara ett uppslag. För Skåne ligger runstenarna i de tätast befolkade områdena medans detta inte stämmer för VG. Här finns en tydlig uppdelning i en västlig och östlig halva. Kortade även jag ner detta för att hålla en trevlig ton (bra va?)

[Valdemar]

Västgöten
Jag det är i alla fall ett uppslag som känns logiskt.

Castor
Det är väl den förklaringen Sawyer, Gräslund? m fl stödjer? Kanske ligger något i det även om jag tror att ett så starkt inflytande från DK i Uppland borde satt fler spår i andra källor.

[Västgöten]

Slog inte Knut mynt i Sigtuna ungeför vud tiden då runstenarna restes? Eller minns jag fel?
Men det kan förstås handla om lantmäterimarkeringar, stenar som anger olika ätters ägor. Ibkand ordnas detta med stenar, på andra håll skrivs ägorätten ned på pergament som idag försvunnit.

[AndreasE]

Att kalla den Mälardalska runtraditionen skapad under danskt "inflytande" är att dra det väldigt långt. Man reser runstenar i nästan hela det skandinaviska området från folkvandringstid och genom hela yngre järnålder. Detta gäller även Mälardalen. Troligtvis sätts den senvikingatida runstensexplosionen igång i Jelling, men den får snabbt ett eget liv. Den blomstrar vid olika tidpunkter i olika områden, och lokala uttryck både i ornamentik och ortografi utvecklas i olika regioner. Traditionen fanns ju redan, om än sporadiskt. Det finns ingen säker tolkning av hur exakt den sprids, vissa har föreslagit att den kan kopplas till den kristna missionen men det finns kronologiska problem med den tolkningen. Däremot så har det diskuterats om inte Sigtuna varit drivande i det extrema uttryck som traditionen tar i just Uppland, där hälften av alla bebyggelseenheter reser minst en runsten under loppet av ca tre generationer.

När det gäller långkvistrunor och kortkvistrunor så är det gammaldags att kalla dem för "danska runor" och "norsk-svenska runor". När den äldre futharken reduceras till den yngre, 16 tecken långa futharken, ser man ganska snart två varianter - långkvistrunor och kortkvistrunor. Under äldre vikingatid finns det en geografisk uppdelning, men mot yngre vikingatid luckras den upp. 1000-talets runstenar i Sverige uppvisar en blandning av de båda, samt nya stildrag som stungna runor, punkter som markerar mellanrum mellan ord osv.

[Västgöten]

Vad som väcker funderingar är ju att antalet runstenar varierar så kraftigt mellan olika delar av Sverige. Det måste finnas goda skäl för det låg ju en hel del jobb bakom att hugga en snygg runsten.
En förklaring till att runstenarna är relativt få i Västergötland är att vi tidigt kom under kristet inflytande och skrev på pergament istället på sten. Dessutom finns väl funderingar på om de kristna missionärerna ansåg att runstenar var hedniska. Men allt detta är förstås gissningar.

[Ättelägg]

Trä förgås men sten bestå. Tänkte lite kring vikingarnas intryck av de iriska monumenten i sten, kors bla. Kan en vurm för dessa stiliga monument nytänt ett mode i Uppland bland framför allt kristna, Andreas hänvisning till Sigtuna är intressant då vi har ett flertal runstenar där och sannolikt haft fler. Kom även att tänka på det för mig då intressanta nyheten från Andreas angående bildstenar i Mälardalen. Det verkar ha funnits bildstenar i Mälardalen som senare har "förstörts" och att man hittat rester i senare gravhögar, som del av högen. Undrar om någon satt sig ner och fört statistik över förekomst, lokalitet osv? Hur många har man missat tidigare och hur många döljer sig?? Kanske vi har en illusion av en plötslig ökning i Mälardalen av runstenar, kan de ha föregåtts av bildstenar som senare har offrats, rituellt följt den döde in i döden och i så fall varför?

[Västgöten]

Problemet är väl att man i Mälarområdet reste mer österut medan vi i väst seglade mot de brittiska öarna. Vi borde i första hand ha inspirerats av irerna, särskilt som det finns tecken som tyder på att det var därifrån vi fick kristendomen.
Det kan ju rentav handla om tillfälligheter, stormännen var inte så många om om någon som många såg upp till började resa runstenar så följde de andra efter. Men det är bara en vildsint gissning.

[Ättelägg]

Vi har runstenar om tagande av danegäld i östsverige så nog for många västerut även här, fö är sannolikt myntmästaren engelsk i Sigtuna. Vikingasamhället var tät ihopbundet som det verkar då vi även har import från öst så långt i väst som dublin. Ci kan nog glömma det enkla och raka för denna epok. Danernas stora härnadståg till England verkar ha inbegripit stora delar av Skandinavien inkl polaner som det verkar. Till skillnad mot den senare kristna eran var vikingatiden ett relativt öppet pluralistiskt samhälle.