Vilka var egentligen "svearna" under vikingatiden?

[Kungsune]

Ja, alltså man har valt att sortera bort alla tun-orter som inte slutar med -a.
Frågan är väl då varför? I fallet Västergötland kanske man inte ska göra det?
Särskilt med tanke på att det ofta rör sig om orter med påfallande lång
fornlämningskontinuitet.

[Yngwe]

Ivar Lundahl växte upp i Falköping och är en av våra mest erkända ortnamnsforskare. Åldern på denna typ av forskning är irrelevant, vi arbetar med samma material (utöver enstaka brev och runstenar) som fanns på 1800-talet. Enligt Ivars bok "Falköpings by- och gårdnamn" så uttalas bägge Tunhem med kort u, dvs det är inte alls säkert att det är samma tun som ingår i de mellansvenska tuna-namnen.

Nä den är inte irrelevant eftersom hans forskning, och tolkningar, utan tvekan påverkas av den tidens forskningsläge i närliggande ämnen. Just för tunor har man ju gjort en tydlig svea-koppling och Tuna har till och med använts som argument för svearnas expansion....

Dessutom saknade ju IL fullständigt vår möjlighet att såväl söka som sortera vårt material, än mindre jämföra det med annat material.

Så skillnaden är orättvist nog himmelsvid.

Visst är våra digitala sökmöjligheter fantastiska men vi har inte alls samma bildnings- och forskningsbakgrund. Jag argumenterar inte emot Ivar etymologiskt. När han skriver att tuna-namnen knappt finns i Västergötland jämfört med Mälarlandskapen måste det implicit innebära att tun-namnen är annorlunda.

Som sagt, djupt orättvist, och tänk vad ett sådant engagemang hade kunnat resultera i med dagens redskap-
Likväl så får vi inte bli förblindade av beundran och dom skulle knappast vara hedrade av att vi artigt höll med. Istället får vi titta på underlaget med de redskap vi har idag, och rent krasst har vi ju betydligt fler än två tunor i VG, även om vi skalar bort dom som inte kan beläggas vara gamla.

Skillnaden i antal är rätt stor om man jämför med Mälardalen över lag, och även med Östergötland. Den är markant om vi jämför med Uppland och delar av Sörmland. För några år sedan gjorde jag en djupdykning och plottade all tunor i Sverige, tyvärr är filen förlorad....apropå orättvist alltså.

[AndreasOx]

Svenskt ortnamnslexikon ägnar drygt en sida + referenser åt tun/tuna problematiken. Konsensus tycks vara att tun är ett "vanligt" namnelement medan tuna främst i Uppland fått en speciell betydelse.

[Kungsune]

Utifrån det vi diskuterat och artiklar jag läst tycker jag det hela blir lite flummigt. De Tuna orter som är helgodkända i VG är bara de båda Sätuna. Problemet som genast uppstår är att dessa bägge orter utifrån fornlämningsmiljön är minst lika gamla som de allra äldsta Tuna-orterna i Uppland. Några forskare kopplar tun- till de keltiska -don, -dun namnen. Även dessa handlar väl om inhägnade boplatser om än betydligt större? Kanske orter som halländska Grimeton då ska räknas? Även Bohuslän har ett antal tunorter.

[Soländaren]

För att gå vidare förbi Tuna lite. Jag kikade lite på de övriga namnen i Brinks modell, och tyckte det var mer tillämpliga på sex stycken tänkta bygder/småländer i Attundaland. Vattenleder och namn stämmer tämligen väl ihop, bättre än om man blandar in de talrika Tuna eller Husby (som kanske dateras lite annorlunda). Brink placerar "Husa" (inte Husby) som en slags "tullstation" (ta funktionen tullstation med en nypa salt, men lokaliserade vid vattenledernas infarter). Detta visar sig mycket tillämpligt på flera håll i Attundaland, och i vissa fall tämligen okända Husa. Det ligger
- en en bit upp i Långhundraleden (vid Vada sjökullar hel enkelt) - Infarten till Långhundraleden
- i form av Runsa och Rosersberg/Norsa - skall vara Run-Husa och Nor-Husa sägs det - infarten till Valand
- Viksjö i Järfälla som tydligen hetat Viks Husa tidigare (eller något sånt) - en udda västlig infart till Solands Bällstaån
- Husa(rviken) som ligger nära Ropsten i dagens Stockholm - infarten till Soland via Edsviken
- Nyhusa ett stycke söder om Norrtälj - en möjilg udda infart till Sjöland, eller gentligen Länna socken i Roden

För övriga områden Arland, Seminghundra och Långhundra/Ärnavi hittar jag dock inga Husa.

Kort sagt: Går det att hitta någon motsvarighet tlll detta i Östergötland eller Västergötland. Nu var väl inte järnålderns västgötar lika båtburna som mälardalingarna kanske, så just Husa kanske inte har någon sådan funktion...? Jag vet att det skrivits artiklar om Husa i bl.a. Sörmland, just i sådana infartslägen.

[Yngwe]

Svenskt ortnamnslexikon ägnar drygt en sida + referenser åt tun/tuna problematiken. Konsensus tycks vara att tun är ett "vanligt" namnelement medan tuna främst i Uppland fått en speciell betydelse.

Ja motiveringen vore ju kul att få redogjord....

[AndreasOx]

Sidan bifogas inscannad. Referenser är bl.a. Lennart Elmevik, Lars Hellberg & Per Vikstrand.

[Kungsune]

Om en stor del av tunanamnen i Mälardalen är teofora dvs som frötuna, Ulltuna, Torstuna etc så är det ju inte konstigt att de är vanligare där. Sydsvearna var ju redan kristna på vikingatiden. De gamla övergivna offerlundarna kallas då istället Frölunda, Ullunda, Torslunda osv. De Uppländska lundarna kanske var inhägnade i stor utsträckning?

[Soländaren]

Njae, det är ju tämligen vanligt med Odenslunda och Torslunda, i alla fall i Attundaland. Så vanliga, att även dessa båda namn kopplas till de olika bygderna/småländerna. Det finns en eller båda dessa i (ofta båda och vanligen bara en gång/stycket):
- Valand (Odenslunda, Torslunda, men även det mer unika Vilunda)
- Arland
- Frösunda (nedre delen av Långhundraleden)
- Ärnavi/Långhundra
- Sjöland (dock bara Odenslunda)

Dessa namn är vanligare än Torstuna eller andra teoforta tunanamn. Men detta gäller återigen främst Attundaland. Jag vet ju att det finns dylika namn annorstädes i Mälardalen.

[Kungsune]

Jo men om du hägnar in någon av dessa lundar då blir det en tuna rent språkligt och anledningen kan ju vara att man sett de kristna hänga in sina kyrkogårdar.