järnåldershus

[Leif]

Allt över 1-2 meter, eller väggarna, i långhusen är bara spekulation.

Jepp. Såg en demonstration av en 3D modell av sandby borg för några dagar sedan. En finfin modell. Men här hade det tydligen varit en del diskussion om tex takvinklar. Det var tydligt att man inte visste något över 1 m nivå.
Sedan måste man lämna sin egen kunskapssfär när man kikar på ett annat område, det blev extremt tydligt för mig när jag såg modellen (egentligen även när jag besökt tex Eketorp). Husen är fundamentalt anorlunda än de man finner i södra och västra götaland (tillägg: avser alltså götalandskapen i stort inte västra götalands län). Tätt liggande, med väggar som delas av två hus... Hur löste man avvattningen där så de inte ledde ner vatten i skalmuren? Eller lutade taken åt annat håll än vi är vana vid? Lutade de i husens längdriktning? Då hade man sluppit regnvattenproblemet, å andra sidan regnar det betydligt mindre på Öland än i de områden där jag verkar.
En annan sak med modellen var hur dåligt med ved det var. Allvaret har inte mycket träd nu och har egentligen aldrig haft det. För mig blir det uppenbart att man måste ha eldat med fler bränslen än bara trä.
Modellen valde samma rökgångslösning som i rekonstruktionerna på Eketorp.

Långa Järnålderhus på 40-50 m längd har funnits sedan 200-300 e.Kr. fram tills slutet av Vikingatiden. Principer om uppvärmning kan ha förbättrats under dessa år. Byggnadstekniken verkar ha gjort det.

40+ m husen börjar dyka upp på speciella platser redan under bronsålder. I södra Halland har vi väl ett halvdussin sådana bronsåldershus identifierade vid det här laget. Deras spridning ger vid handen att det var storgårdar med makt (eller motsvarande, kan även kallas speciell funktion om man inte gillar begreppet makt) över var sin liten trakt.
Och ja, jag håller absolut med om att uppvärmningsprincipen förändras under denna tid. Nämnde lerblock som exempel på detta tidigare i en annan tråd.

Sammanfattningsvis så har vi stora regionala skillnader i hur husen i skandinavien såg ut vid en given tidpunkt. Så någon enkel generell sanning skall vi absolut inte förvänta oss att finna.
___________________
redigerad 13/1 kl 12.50

[Yngwe]

Det rimliga när man spekulerar borde ändå vara att låta arkeologin svara mot de funktioner vi faktiskt känner till. Om ett sydsvenskt järnåldershus lämnar en arkeologi som visar väggar, stolpar och härdar som i hög grad liknar strukturen i ett nordtyskt Hallenhaus från 1800-talet, så borde det vara ett gott antagande att uppvärmning också funkat på liknande sätt. Detaljlösningar är egentligen av mindre intresse än den generella villkor som funktionen ger.

[Leif]

Alla sätt som ger bra tolkningsförslag är bra sätt när det gäller att tolka förhistorien.
Sedan kan det krävas en välmotiverad argumentationskedja för att få det trovärdigt att teknik XXX som vi hittar i australien är en sannolik tolkning av företeelse YYY som vi kan observera i nordisk förhistoria. Argumentationskedjan minskar såklart när avstånd i tid och rum minskar.

[Yngwe]

Instämmer i princip med det Leif

Om jag provar Hallenhaus relevans för Skandinaviska järnålders-långhus då

Är det skiljt åt i tid?
Hallenhäuser har kontinuitet sen järnålder, dock kan inte funktionen med "rök" för uppvärmning säkerställas så långt tillbaka om jag förstär det rätt. Så svaret blir Ja

Är det skiljt åt i rum?
Nej, området där dom finns är direkt angränsande till Skandinavien och kan kanske t.o.m. sägas tillhöra samma kultursfär.

Finns det ett möjligt tekniksprång som skiljer dom åt?
Nej. Det krävs bara insikt i att om man flyttar rökhålet från taket till gaveln slipper man få in regn och snö som faller rakt ner. När man väl flyttat det kommer man att upptäcka att varmluften inte kommer att lämna huset lika fort eftersom den inte kan stiga obehindrat. Kravet på tekniskt kunnande är alltså minimalt för att se de initiala fördelarna"