Beowulfskvädets topografi

[Yngwe]

Ingenting är 100% säkert, men Beowulf talar emot. OM stridsrämerna - Heaðo-Reamas - är invånarna i Romerike (Raumarici), så är det väl ganska tydligt att de är något annat än Sweon.

Ja ok. Men halvhyfsad ljudlikhet som enda argument står sig ju inte särskilt bra....

Ungefär som suiones (Tacitus) och suehans (Jordanes) med andra ord.

Och på vilket sätt framgår det egentligen att dom inte är sweoner?

Som sagt, ingenting är 100% säkert, men OM Heaðo-Reamas är sweoner så kanske de inte kom från Romerike. Heaðo-Reamas omtalas för övrigt också i Widsith, vilket kan vara ett indicium på att de utgjorde en egen gruppering, skild från sweon.

Ja men ok, om vi antar att det faktiskt avser Romerrike, vilket ju inte är omöjligt. På vilket sätt ger stycket i Beowulf information om att de inte tillhör sweon?

Widsith ger ju ingen sån information, som bekant räknar ju det verket upp ett otal olika folknamn utan avsikt att förklara deras inbördes förhållanden.

[Yngwe]

På vilket sätt skulle dagens dialektgränser, som inte ens nu egentligen är annat än ett försök att illustrera dialekternas likheter och skillnader, vara relevant för 500-talet då det väl förmodligen talades urnordiska?

[AndreasOx]

Dialektgränserna är ett indicium på konkreta kulturella skillnader och stämmer väl med andra indicier från järnålder och tidig medeltid. Exempelvis uppdelningen av Östergötland i Östanstång och Västanstång, Götavirke, vad Kungsune tidigare skrev om norra Hallands koppling till Västergötland mm.
Att extrapolera detta bakåt till 500-talet är givetvis vanskligt men inte mer osäkert än allt annat som diskuteras.
Man har givetvis ingen aning om när dialekterna språkligt började särskilja sig men detta är egentligen irrelevant.

[Castor]

Ja men ok, om vi antar att det faktiskt avser Romerrike, vilket ju inte är omöjligt. På vilket sätt ger stycket i Beowulf information om att de inte tillhör sweon?

Det ges inte så mycket information... På rad 519 står det bara: "Bar havet upp honom till strids-rämerna."

http://cornelius.tacitus.nu/beowulf/08.htm

Kanske efterledet -rice/-rici/-rike kan vara en ledtråd: Sweonas hade ju sitt Sweorice och Reamas hade, om man lägger ihop Beowulf och Jordanes, sitt Raumarici. Intuitivt uppfattar man "riken" som jämbördiga storheter; det ena kan inte vara en delmängd av det andra.

Ja, det är definitivt möjligt att Reamas verkligen avser inbyggarna i Romerike. Fornengelskt ea brukar ju motsvara fornnordiskt au (jfr Geat - Gaut).

[Yngwe]

Ja men ok, om vi antar att det faktiskt avser Romerrike, vilket ju inte är omöjligt. På vilket sätt ger stycket i Beowulf information om att de inte tillhör sweon?

Det ges inte så mycket information... På rad 519 står det bara: "Bar havet upp honom till strids-rämerna."

http://cornelius.tacitus.nu/beowulf/08.htm

Kanske efterledet -rice/-rici/-rike kan vara en ledtråd: Sweonas hade ju sitt Sweorice och Reamas hade, om man lägger ihop Beowulf och Jordanes, sitt Raumarici. Intuitivt uppfattar man "riken" som jämbördiga storheter; det ena kan inte vara en delmängd av det andra.

Ja, det är definitivt möjligt att Reamas verkligen avser inbyggarna i Romerike. Fornengelskt ea brukar ju motsvara fornnordiskt au (jfr Geat - Gaut).

Ja jag har läst stycket och kan inte se att det utesluter eller egentligen ens talar emot att det handla om en undergrupp till sweons.

Rike är en intressant fundering men förekommer ju på fler ställen i trakten... Om det ska vara ett argument så får man nog förklara hur dessa senare kunde ingå som undergrupper.

[AndreasOx]

Men det är absolut ingenting i texten som talar för att Heaþo-Raémes är en undergrupp till sweons.

[Yngwe]

Men det är absolut ingenting i texten som talar för att Heaþo-Raémes är en undergrupp till sweons.

Frågan var vad som talade emot att delar av dagens Norge kan ha inkluderat i sweons områden.

[AndreasOx]

Nix frågan är vad som talar för det.
Ingen omvänd bevisföring!

[Yngwe]

Dialektgränserna är ett indicium på konkreta kulturella skillnader och stämmer väl med andra indicier från järnålder och tidig medeltid. Exempelvis uppdelningen av Östergötland i Östanstång och Västanstång, Götavirke, vad Kungsune tidigare skrev om norra Hallands koppling till Västergötland mm.
Att extrapolera detta bakåt till 500-talet är givetvis vanskligt men inte mer osäkert än allt annat som diskuteras.
Man har givetvis ingen aning om när dialekterna språkligt började särskilja sig men detta är egentligen irrelevant.

Ja det är mycket vanskligt att dra sådana slutsatser utifrån ett försök att illustrera olika dialektskillnader som inte alls syftar att påvisa någon tydlig kulturgräns.

Det är ännu besvärligare om man funderar på hur respektive dialektgrupp fick sitt namn, och när dom fick det. Du/ni verkar helt förbise att dessa namn givetvis är satta efter en långt senare tydlig indelning i Götaland och Svealand och inte alls kan härledas till något faktum vare sig år 1000 eller 500. Vi har helt enkelt ingen aning om de första svearna talade urgötamål eller ursveamål.

Så dialektkartan som argument är skjuten i sank

[Yngwe]

Nix frågan är vad som talar för det.
Ingen omvänd bevisföring!

Frågorna löd så här. Hela inlägget läses med fördel igen

Vad är det som talar emot att folket runt Göta älv kan ha kallats Svear på 500-talet?

Vad är det som talar emot att folket i delar av dagens Norge också kallades Svear under 500-talet

Alltså ingen omvänd bevisföring.

Anledningen till dessa frågor är att folk inte motiverar varför de inte kan acceptera vissa slutsatser vilket gör det svårt att få till en givande diskussion. Som synes har ingen hittills kunnat ge någon vettig motivering.