Beowulfskvädets topografi
Re: Beowulfskvädets topografi
Det vapenofferplatserna signalerar tillsammans med guldfynden är ju just att det finns en närvaro av härsmakt, betydande stamorganisation. Dessutom bruket av runskrifter, brakteatrar, vapengravar. Tittar du på Skandinavien som helhet ser du några "öar" där alla dessa egenskaper finns. Uppland är inte en av dem.
Re: Beowulfskvädets topografi
Själva tanken förstår jag mycket väl. Det är bara det att jag inte tolkar Jordanes på det sättet...Kungsune skrev: ↑4 juni 2019, 08:44Ditt inlägg om att du inte hittar andra som tolkar suehans som oss visar bara att du saknar antingen kognitiv förmåga eller mycket troligare vilja, att ta in vad vi skriver. Du har inte lyckats avkoda den språkliga konstant som finns hos Jordanes och andra samtida författare trots upprepade pedagogiska exempel.
Kritiken har jag under de senaste fyra åren framfört flera gånger i andra trådar på detta forum och i det gamla Arkeologiforum, så jag tänker inte upprepa mig här, då det dessutom är off-topic.
Relevant för denna tråd är dock frågeställningen om huruvida Beowulf stöder uppfattningen att Jordanes' Suehans är en överordnande benämning på folk i nuvarande Sverige och Norge. Hur stort var egentligen Ongentheows, Otheres, Onelas och Eadgils' maktområde?
Klart att jag inte har missat det. Jag är ju själv en av de som inte tror på den gamla konventionen.
Men det behöver ju inte innebära att man inte kan begränsa Jordanes' Suehans och Suetidi (som jag uppfattar som två olika folkgrupper!) till andra delar av Skandinaviska halvön.
Senast redigerad av 1 Castor, redigerad totalt 4 gånger.
Re: Beowulfskvädets topografi
Hur stort Adils och co rike var har ju i min och Yngwes perspektiv då nödvändigtvis inget med sweons utsträckning att göra. Min känsla är att Adils var kung över det område som idag kallas Västra götaland. Sedan tror jag det i Carl Thomas anda satt sveakungar i ex Uppland och Östergötland samtidigt. Jyllands bild av Sweon var den de mötte när de interagerade med just de sweonska stammar som var närmast. Dvs Västkusten. Jordanes berättar att gauti attackerar/dominerar sina grannstammar. Kanske måste de erkänna Adils som överkung? Då är det ännu mer rimligt att han får representera begreppet Sweon. Dessutom har vi atlakvida, völuspa mfl äldre texter som omtalar svitjod med termen Godtlande osv. Oden som gaut, kungarna som Gauta drot mm.
Suethidi i Jordanes är en nöt att knäcka men filologiskt ligger det ju nära svitjod dvs swe-folket. Det innebär ju att det kan vara en gotisk form av suehans. Om nu getican först skrevs ned på gotiska så är det inte så konstigt.
Suethidi i Jordanes är en nöt att knäcka men filologiskt ligger det ju nära svitjod dvs swe-folket. Det innebär ju att det kan vara en gotisk form av suehans. Om nu getican först skrevs ned på gotiska så är det inte så konstigt.
Senast redigerad av 1 Kungsune, redigerad totalt 4 gånger.
Re: Beowulfskvädets topografi
Kungsune: Jaf håller helt med om problemet med en massa trådar & osorterade inlägg, jag föredrar samlade dokument så att man kan ha någon slags överblick över de olika graderna av (o)sannolikhet i ens teorier...
Headred dödas relativt tydligt i sitt hemland, dvs att svear angriper geatas. Att Beowulf håller sig undan teoretiserar Gräslund om. Likaså att geatas angriper svear i övermod, dvs de bör ha varit betydligt mer fåtaliga.
Visst har Illerup och andra vapenofferplatser stora likheter. Jag är ute efter någon som antingen riktar direkt kritik mot Hedeagers hypotes om Danmarks ena de och/eller definierar en egen väl underbyggd hypotes med alla de komponenter som Hedeager refererar till. Jag hittar inga sådana artiklar eller böcker.
Jag börjar tro att norra Jylland beboddes av en egen stam, inte identisk med de jutar som invaderade England.
Headred dödas relativt tydligt i sitt hemland, dvs att svear angriper geatas. Att Beowulf håller sig undan teoretiserar Gräslund om. Likaså att geatas angriper svear i övermod, dvs de bör ha varit betydligt mer fåtaliga.
Visst har Illerup och andra vapenofferplatser stora likheter. Jag är ute efter någon som antingen riktar direkt kritik mot Hedeagers hypotes om Danmarks ena de och/eller definierar en egen väl underbyggd hypotes med alla de komponenter som Hedeager refererar till. Jag hittar inga sådana artiklar eller böcker.
Jag börjar tro att norra Jylland beboddes av en egen stam, inte identisk med de jutar som invaderade England.
Re: Beowulfskvädets topografi
Jag skriver mycket ur minnet och det tar tid att hitta tillbaks till gamla danska artiklar. De flesta danska forskare idag har jag förstått daterar Jyllands uppgång i Danmark till efter år 500 och då närmast runt 700.
Vendsyssel har lite av en egenart, ja. Med ovanligt många gravtyper som är vanligare i Sverige.
Men samtidigt är bebyggelsen kontinuerlig från Kolding till Fredrikshavn. Det finns inga naturliga gränser på det vis som vi möter i ex Sverige. Mittjylland framstår som en mycket tät kulturbygd runt Gudenå-Århus och det gäller alla fyndkategorier. Detta avspeglas även senare under medeltiden i extrem kyrktäthet mm. Även där kan man samtidigt se en kontinuitet i bebyggelsen hela vägen upp till Fredrikshavn. Hedeagers extremt tidiga riksdannelse ser jag som produkt av en spretig analys som inte håller måttet för att hugga i sten. Det är för mycket som förutsätts. Centrala platser som Jelling har visat sig gå tillbaks längre än man tidigare trott. Samtidigt bör ju någon form av integration ha påbörjats under Beowulfs tidevarv vilket jag tycker mig se i relationen mellan Dani och Geats i kvädet. Anders Bögh har ex kritiserat just samma saker hos Hedeager.
Man kan konstatera av analysen att bebyggelsestrukturen på Jylland genomgår kraftiga förändringar runt 400-talet men är det pga danernas expansion eller är det som en följd av daners och jutars försvarsallians mot romare och senare franker, 200-300 år senare leder till en fusion? Liknande förändringar ses ju också på andra håll. Om nu Jellinge och Århus utvecklar sig till maffiga centralplatser runt 500 vilket det finns tecken på, så håller inte längre den "tydliga" maktförskjutningen till Själland.
Vendsyssel har lite av en egenart, ja. Med ovanligt många gravtyper som är vanligare i Sverige.
Men samtidigt är bebyggelsen kontinuerlig från Kolding till Fredrikshavn. Det finns inga naturliga gränser på det vis som vi möter i ex Sverige. Mittjylland framstår som en mycket tät kulturbygd runt Gudenå-Århus och det gäller alla fyndkategorier. Detta avspeglas även senare under medeltiden i extrem kyrktäthet mm. Även där kan man samtidigt se en kontinuitet i bebyggelsen hela vägen upp till Fredrikshavn. Hedeagers extremt tidiga riksdannelse ser jag som produkt av en spretig analys som inte håller måttet för att hugga i sten. Det är för mycket som förutsätts. Centrala platser som Jelling har visat sig gå tillbaks längre än man tidigare trott. Samtidigt bör ju någon form av integration ha påbörjats under Beowulfs tidevarv vilket jag tycker mig se i relationen mellan Dani och Geats i kvädet. Anders Bögh har ex kritiserat just samma saker hos Hedeager.
Man kan konstatera av analysen att bebyggelsestrukturen på Jylland genomgår kraftiga förändringar runt 400-talet men är det pga danernas expansion eller är det som en följd av daners och jutars försvarsallians mot romare och senare franker, 200-300 år senare leder till en fusion? Liknande förändringar ses ju också på andra håll. Om nu Jellinge och Århus utvecklar sig till maffiga centralplatser runt 500 vilket det finns tecken på, så håller inte längre den "tydliga" maktförskjutningen till Själland.
Jag tror att Adils och broder söker militärt stöd hos Heardred men när de nekas slår ihjäl honom. Geatas attack i Hrefnewudu tror jag också var illa planerad av för få soldater. Det är förmodligen därför de, i sista stund, får undsättning av mer erfarna trupper som så att säga räddar dagen. Hittar inga som helst belägg för att de skulle vara numerärt underlägsna som population. Det är ju tydligt att svearna inte klarar av att bemöta de geatiska förstärkningarna i sin egen centralbygd.Headred dödas relativt tydligt i sitt hemland, dvs att svear angriper geatas. Att Beowulf håller sig undan teoretiserar Gräslund om. Likaså att geatas angriper svear i övermod, dvs de bör ha varit betydligt mer fåtaliga.
Senast redigerad av 1 Kungsune, redigerad totalt 4 gånger.
Re: Beowulfskvädets topografi
Ska tillägga att jag att jag tycker Lotte Hedeagers "Mellem stamme og stat" är ett fantastiskt arbete som är ovärderligt. Det är bara just slutsatsen om den tidiga maktförskjutningen som jag tycker blir allt svagare med tiden. Det finns andra sätt att tolka förändringarna.
Re: Beowulfskvädets topografi
Hedeager tycks främst grunda sin hypotes på frånvaron (? - är det verkligen så) av högstatusföremål i gravarna. Borde kolla vad hon skrivit efter sin avhandling.
Finns det inga Hagerman, Lindström, Hellström mfl som någorlunda vetenskapligt teoretiserar om Danmarks enande?
Finns det inga Hagerman, Lindström, Hellström mfl som någorlunda vetenskapligt teoretiserar om Danmarks enande?
Re: Beowulfskvädets topografi
Ja, samt den förändring som sker i boplatsernas spridning. Lösfynden talar ett annat språk.
-
Starkodder
- Inlägg: 1719
- Blev medlem: 30 april 2015, 19:31
- Ort: Lund
Re: Beowulfskvädets topografi
Tja, var sa du nu att västgränsen för sweons gick?Kungsune skrev: ↑3 juni 2019, 21:36Vill minnas att det finns tidiga engelska uppsatser som placerar sweons i väst men de allra flesta brukar bara skriva Sverige utan närmre presentation. det dinns också nutida som placerar sweons i Värmland. De menar då att de har slagits mot geatas över VänernKunskapen om svenska förhållanden är mycket skral i Storbritannien vilket ju är naturligt.
Re: Beowulfskvädets topografi
Vad menar du?