Beowulfskvädets topografi

[Kungsune]

Jag föredrar att utgå från SGU framför Stålsjö, när jag tittar på uppskattning av strandnivåer för 1500 år sedan. Hygelac måste alltså runda Skåne och ta sig in via Mälaren om det ska finnas någon reson i Snavlundatesen. Det låter lite väl omständigt.

[kylarvende]

Kungsune!

Skall se om jag kan komma på ngn bättre argumentation än salig Stålsjös:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_o ... -ed.2F-eda

”-ed betyder "passage mellan eller utmed vatten"”

https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_o ... rled#-born

”Efterledet är den bestämda formen av 'bor', 'passage mellan eller utmed vatten'.”

https://en.wikipedia.org/wiki/Portage

“Portage or portaging is the practice of carrying water craft or cargo over land, either around an obstacle in a river, or between two bodies of water. A place where this carrying occurs is also called a portage.”

Yermak_Timofeyevich_and_his_band_of_adventurers_crossing_the_Ural_Mountains_at_Tagil,_entering_Asia_from_Europe.jpg (180.66 KiB) Visad 4186 gånger

[Kungsune]

Jag förstår edningsteorin och den är väl möjlig om man ska förlytta en enstaka båt med någon handelsvara men knappast en attack från Västergötland mot Mälardalen. Det skulle vara en onödig strapats som dessutom helt uteslutits i sagan. Sagan talar om snabba attacker och vedergällningar över ett vatten, inte veckolånga resor med skeppsbärarstrapatser över land. Och då menar jag inte specifikt Hygelacs båtfärd utan hela erövringståget. Även om ett skepp tog sig från Vättern fram till söder om Snavlunda så måste ju detta möte vara uppgjort med den andra hären som i sin tur på något märkligt sätt lyckats förflytta sig en sträcka som tar nära två veckor till fots med sveahären i hälarna.

[kylarvende]

Kungsune m fl!

Ja, tidsåtgången för det hela bör beaktas.

Två mer möjliga rutter än andra mot Snavlunda kan studeras. En manlig variant med frontalangrepp, och en mer lömsk ”ta rygg på fienden” enligt:

http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/s ... 6100600001

Gemensamt är Vänern, Skagern för att sedan dela upp sig:

Frontalangrepp: Borasjön, Karamossen, Västra Laxsjön, Östra Laxsjön, Bredberskolken som omges av Benteboda- och Dammängsmossarna, Åtorapån, Tärningen och Sjösjön.

Ta rygg på fienden: Unden, Vättern, Åmmelången, Aborrhällen, Linnefors, Östersjötorp, Östersjön (!), Torsbroån, Bysjön och Veden.

Spontant tycker jag nog ”Frontalangrepp” verkar rimligast. Speciellt om man har tidsbrist och är sugen. Den aktuella rutten löper över flera mossar (som kanske var farbara på den tid det begav sig). Alternativet ”Ta rygg på fienden” låter visserligen attraktivt, men man exponerar sig möjligen på Vättern och vårdkasarna el dyl kan börja tändas på ett oönskat sätt.

[Kungsune]

Om man tar dina tankar och omsätter dem i arkeologin och skyddsbehovet med försvarsanläggningar så blir det lite problematiskt. Om Geatas är Väst- och Öst- götar så borde deras fornborgar vara frekventa i en linje mot/kring Tiveden-Kolmården. Dvs man borde kunna förvänta sig en förhöjd frekvens av försvarssystem mellan Götaland och Mälardalen liksom man kan se bla i Britannien mellan Wales och England. Faktum är tvärt om att de svenska fornborgarna är som minst frekventa just där! Däremot har vi kraftiga sådana här linjer mot kusterna (se ex Vikbolandet) och längs hela Göta älv. Några fientliga exkursioner över skogen verkar inte ha varit något vanligt eller förväntat i varje fall.
Om Geatas utgår från Jylland däremot och anfaller Sweons på västkusten så kan de göra överraskningsräder tämligen lätt. Om man ska tro Jordanes beskrivning av Suehans så lär de ha haft många olika drottningar som kan ha rövats bort. Den krigiska "gautigotstammen" som det har visat sig, offrade besegrade fiender i våtmark, passar väl in i bilden av en typ av sweons som strider över havet mot likasinnade geats som också offrade fiender i våtmark.
Vi har då Göta älv som ger en snabb väg in till hjärtlandet. Lämnar man skeppen vid Lilla edet (där strömmen blir stark) tar man skogsvägen förbi Västergötlands fornborgtätaste skog vid Ranneberg som har en mosse som heter korpmossen vid foten av en fornborg:-). Några timmar på hästryggen sedan är man ute på slätten vid Halle och Hunneberg. Denna väg tog norrmännen flera ggr i kungasagor så rutten är välkänd.

[Valdemar]

Centrala Västergötland verkar ha haft ett annat sätt att organisera försvaret. Av Sveriges tre största fornborgar finns 2 i centrala Västergötland. Sveriges största finns på Hunneberg och därinne måste i princip all befolkning i omlandet fått plats vid behov. Sveriges tredje största borg finns på Mösseberg och borde kunna ha härbärgerat i princip hela Falbygdens befolkning.

Att det finns många fornborgar vid Göta Älv är helt logiskt då detta är nordens största flod som varit motorväg in i det tätbefolkade Västergötland. Motsvarande system finns i Östergötland där man skyddat inlandet från intrång från havet.

Skogarna mellan Svealand och Götaland har varit mycket omfattande och skall man se hur detta utnyttjats i försvarssammanhang så får man se förbi detta med fornborgar.

När danskarna skulle igenom Risveden vid Göta Älv så hade de en speciell skyddsbön. Hur Götarna/Svenskarna anfaller danskarna i skogen finns beskrivet både i sagor och i historiska källor.

[kylarvende]

Kungsune, Valdemar m fl!

Självklart blir rutten beroende av vilka man tror är inblandade. Jag skall inte stila mig, men jag har seglat på både Vänern och Vättern, samt gått Göta kanal (väster ifrån) fram till Motala. För att inte tala om irrfärder med bil i området. Om jag, högst spontant, försöker uppskatta Frontalangreppet enl mitt föreg inlägg så tror jag det skulle ta ca 2-3 dagar (om man ligger på ordentligt över natten, alt nätterna, och vinden blåser åt rätt håll). De omtalade mossarna förutsätts då var farbara och resurser för att eda finns tillgängliga. Min tidsuppskattning är alltså högst spontan och inbegriper utombordarens fartresurser på max 5 knop.

[Kungsune]

Visst, men tåget verkar ha varit välplanerat och inbegripa ett hamnläge ganska nära huvudmålet varför jag lutar åt en bild motsvarande Göta älv exemplet. Vet inte om det var meningen av Valdemar men jag tycker hans inlägg stärker mitt perspektiv. De vanliga normalstora västgötska fornborgarna ligger alltså främst i söder och väster mot traditionellt danskt och norskt håll. Även i dessa riktningar begränsas Västergötland av tät skog. De västgötska centralborgarna ffa Mösseberg och Halleberg ligger som impediment i milsvid öppen slätterräng och storleken på dessa handlar ju både om frånvaron av andra lämpliga terrängytor, tätare befolkning och därmed högre organisationskrav. Jag kan inte se de tämligen ovidkommande försvarsborgarna mot nordöst som något annat än ett tecken på att det var en tryggare riktning.
Likaledes kan man se i Mälardalen att fornborgarna ligger i stråk med dragning åt nordost. Ju närmre Närke och Götaland man kommer desto färre fornborgar. Havs- sjövägs-nära är den stora gemensamma nämnaren för fornborgarna även här.
Min största poäng med sådana här krigståg är logistisk. Ska man förflytta några hundra man under en vecka i terräng så ska man antingen ha med sig rejält med vatten och mat eller vara säker på att kunna skaffa det på vägen. även flyktvägen bör ju då vara planerad med förnödenheter. Detta har ju genom historien varit ett jätteproblem ända fram i modern tid. Under stormaktstiden rörde man sig i stort sett alltid utmed välkända vägar där det fanns gott om byar och kommers. Arméerna svalt annars svårt redan efter några dagars förflyttning.
Så länge man har närhet till havet så har man skeppen som kunde bära förnödenheter. Passerade man skogar var det som regel i den smalaste delen. Krigståg genom obebodd terräng som Tiveden är alltså oerhört ovanligt både pga risk för bakhåll och sämre födotillgångar. Många politiskt motiverade krigståg har genom historien urartat till rena plundringståg av överlevnadsskäl.

[Valdemar]

Här kan man se hur det ligger fornborgar längs med Tidan i stor omfattning. De upphör först nedåt Billingen. De börjar uppe vid Mariestad och följer sedan Tidan. Innanför denna linje är det mycket färre borgar.

Askeberga och andra monumentala fornlämningar i Vads Härad kan vara markörer vid inträdet i Götaland..

http://wadbring.com/historia/sidor/borgar2.htm

[Kungsune]

Kan väl tillägga att fornborgsstråket vid Tidan börjar en bra bit in i den kulturtäta slättbygden.
Det saknas alltså en gränsmanifestering åt nordost.

lite tydligare:
http://www.catshamans.se/essae/s31/0fornbkart.htm