Beowulfskvädets topografi
Re: Beowulfskvädets topografi
Starkodder: Har du set dit møn'ske anlæg på de danske relieffotos/skyggekort?
-
Starkodder
- Inlägg: 1719
- Blev medlem: 30 april 2015, 19:31
- Ort: Lund
Re: Beowulfskvädets topografi
Nej, Google earth. Kan du länka till tjänsten?Troels skrev:Starkodder: Har du set dit møn'ske anlæg på de danske relieffotos/skyggekort?
-
Starkodder
- Inlägg: 1719
- Blev medlem: 30 april 2015, 19:31
- Ort: Lund
Re: Beowulfskvädets topografi
Hittade funktionen. Klintekongens slott syns inte därStarkodder skrev:Nej, Google earth. Kan du länka till tjänsten?Troels skrev:Starkodder: Har du set dit møn'ske anlæg på de danske relieffotos/skyggekort?
Re: Beowulfskvädets topografi
Min Teori..
Jag har under en tid studerat möjliga/kända stormannamiljöer längs västkusten. Min teori (har bara en) är att Geatas är Gautar/Götar, precis som en ren översättning ger (ej Jutar, Gutar eller Jyder). Att de sedan är Havs-Götar och att deras ledare var "Älvahärens Härskare ("Alf-walda**, wk. adj. & m. noun, ruler of elves ,epithet for Beowulf ) gör att jag tror att sagornas Alver ger ledtrådar kring Beowulfs hem. Utifrån sagornas Alvhem som ett rike längs västkusten finns ett antal arkeologiskt "rika" platser. Det är slående att de alltid ligger med anslutning till havet men kan bara nås via ett biflöde och en viss landväg (som Tissö i Danmark). Hallarna/gården verkar sedan ha legat högt upp och inte alltid synlig från en eventuell hamnplats. De har alla en fornborg i närheten. På alla dessa platser finns fynd och gravformer från folkvandringstid som tillhört den yttersta eliten i det samhället (guld, import, etc).
Från söder:
- Fjärås Bräcka, Jordanes Fervir?, 2 brakteatfynd, hallbyggnad 50 meter lång mm
- Alvhem med fornborgen Örnäs och storhögen "Kung Alfs Hög, 2 guldskatter, skeppsfynd mm
- Munkedal-Svarteborg, storhögar, guldmedaljong (kejsarimitation) mm
- Lilla Jored, guldmedaljong, guldring, en av Sveriges rikaste gravar från perioden
- Blomsholm, storhög daterad till tidigt 500-tal, Sveriges näst största skeppssättning
Sen är min teori (min enda) att Älvahärens Härskare (Alvar/Alf/Beowulf) hade sin hall i Örnäs-Alvhem, nära kung Alfs Hög.
Jag har under en tid studerat möjliga/kända stormannamiljöer längs västkusten. Min teori (har bara en) är att Geatas är Gautar/Götar, precis som en ren översättning ger (ej Jutar, Gutar eller Jyder). Att de sedan är Havs-Götar och att deras ledare var "Älvahärens Härskare ("Alf-walda**, wk. adj. & m. noun, ruler of elves ,epithet for Beowulf ) gör att jag tror att sagornas Alver ger ledtrådar kring Beowulfs hem. Utifrån sagornas Alvhem som ett rike längs västkusten finns ett antal arkeologiskt "rika" platser. Det är slående att de alltid ligger med anslutning till havet men kan bara nås via ett biflöde och en viss landväg (som Tissö i Danmark). Hallarna/gården verkar sedan ha legat högt upp och inte alltid synlig från en eventuell hamnplats. De har alla en fornborg i närheten. På alla dessa platser finns fynd och gravformer från folkvandringstid som tillhört den yttersta eliten i det samhället (guld, import, etc).
Från söder:
- Fjärås Bräcka, Jordanes Fervir?, 2 brakteatfynd, hallbyggnad 50 meter lång mm
- Alvhem med fornborgen Örnäs och storhögen "Kung Alfs Hög, 2 guldskatter, skeppsfynd mm
- Munkedal-Svarteborg, storhögar, guldmedaljong (kejsarimitation) mm
- Lilla Jored, guldmedaljong, guldring, en av Sveriges rikaste gravar från perioden
- Blomsholm, storhög daterad till tidigt 500-tal, Sveriges näst största skeppssättning
Sen är min teori (min enda) att Älvahärens Härskare (Alvar/Alf/Beowulf) hade sin hall i Örnäs-Alvhem, nära kung Alfs Hög.
Re: Beowulfskvädets topografi
Låter som Marty i gamla arkeologiforum 
Re: Beowulfskvädets topografi
På internet finns en tendens att placera Hrefnewudu och Hrefnesholt i Geatas rike. Är det verkligen rimligt?
I sagan åker Geatas och rövar bort sweons drottning. Ongentheow agerar med hast, heter det, och besegrar Headcyn som flytt in i Hrefnewudu med sitt folk. Då hörs lurstötar från Hygelacs här som kommer och ska undsätta geaterna vid Hrefnesholt. Ongentheow drar sig tillbaks med sina män då han enligt berättelsen inte tror sig kunna klara dessa stridsvana sjöfarare. Dagen efter rasar striden varvid Hygelac pressar sweons att retirera upp till högre terräng bakom en vall (fornborg?). Det slutar med att Ongentheow dräps av Eofor och Hygelac blir kung över bägge rikena. För mig verkar det snarare som att allt händer i närheten av Ongentheows gods. Dels att sweons verkar känna terrängen och agerar snabbt och dels att Hygelac blir kung efter ett enda slag. Dessutom uppgiften om fienden som nykomna "sjöfarare".
Hrefne anses ju betyda korp och wudu- skog samt holt-hult (glänta-boplats i skog).
De fornnordiska sagorna använde ständigt korpen som symbol för strid och död och korpskogen blir ju
egentligen bara en kenning för "Stridsplatsen" eller snarare "Stridsskogen". Nog inget specifikt ortnamn.
I sagan åker Geatas och rövar bort sweons drottning. Ongentheow agerar med hast, heter det, och besegrar Headcyn som flytt in i Hrefnewudu med sitt folk. Då hörs lurstötar från Hygelacs här som kommer och ska undsätta geaterna vid Hrefnesholt. Ongentheow drar sig tillbaks med sina män då han enligt berättelsen inte tror sig kunna klara dessa stridsvana sjöfarare. Dagen efter rasar striden varvid Hygelac pressar sweons att retirera upp till högre terräng bakom en vall (fornborg?). Det slutar med att Ongentheow dräps av Eofor och Hygelac blir kung över bägge rikena. För mig verkar det snarare som att allt händer i närheten av Ongentheows gods. Dels att sweons verkar känna terrängen och agerar snabbt och dels att Hygelac blir kung efter ett enda slag. Dessutom uppgiften om fienden som nykomna "sjöfarare".
Hrefne anses ju betyda korp och wudu- skog samt holt-hult (glänta-boplats i skog).
De fornnordiska sagorna använde ständigt korpen som symbol för strid och död och korpskogen blir ju
egentligen bara en kenning för "Stridsplatsen" eller snarare "Stridsskogen". Nog inget specifikt ortnamn.
-
Bäckahästen
- Inlägg: 1994
- Blev medlem: 30 april 2015, 22:45
- Ort: Blekinge
Re: Beowulfskvädets topografi
Verkar rimligt tycker jag. 
-
Anders i Uppsala
- Inlägg: 776
- Blev medlem: 8 juli 2015, 20:21
- Ort: Uppsala
Re: Beowulfskvädets topografi
Förloppet skulle kunna vara följande:
1 - Götarna anfaller svearnas fäste, kanske någon fornborg eller någon "kungsgård". Kung Ongentheows hustru kidnappas.
2 - Ongentheow återvänder, dödar götarnas kung Hæðcyn, kör bort de övriga götiska inkräktarna och räddar sin hustru. Götarna har dock stulit hennes guld.
3 - Ongentheow förföljer götarna till Korpskogen (kanske trakterna av Ramshult i Snavlunda socken i Närke, men det är bara min gissning).
4 - Hygelac kommer götarna till undsättning.
5 - Strider mellan götarna och svearna, svearna tar skydd i fornborg (möjligen fornborgen i Snavlunda socken).
6 - Götarna anfaller fornborgen varvid Ongentheow dödas.
1 - Götarna anfaller svearnas fäste, kanske någon fornborg eller någon "kungsgård". Kung Ongentheows hustru kidnappas.
2 - Ongentheow återvänder, dödar götarnas kung Hæðcyn, kör bort de övriga götiska inkräktarna och räddar sin hustru. Götarna har dock stulit hennes guld.
3 - Ongentheow förföljer götarna till Korpskogen (kanske trakterna av Ramshult i Snavlunda socken i Närke, men det är bara min gissning).
4 - Hygelac kommer götarna till undsättning.
5 - Strider mellan götarna och svearna, svearna tar skydd i fornborg (möjligen fornborgen i Snavlunda socken).
6 - Götarna anfaller fornborgen varvid Ongentheow dödas.
Re: Beowulfskvädets topografi
Kronologin är rätt Anders men hur kan geatas lägga till med sina skepp i Närkeskogen?
-
kylarvende
- Inlägg: 864
- Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48
Re: Beowulfskvädets topografi
Anders i Uppsala m fl!
Mkt intressant om hur man som sjöfarare anlänt till en fornborg, möjligen Snavlunda. Tar man en titt på kartan (man kan zooma bra) i sajten närmast nedan så ser man flera sjöar mellan Vänern och Vättern, t ex Unden, Skagern och Toften.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Borgaberget
”Borgen är belägen på en 130 meter hög bergshöjd längs ett 40 meter brant stup i väster.”
Man kan betänka landhöjningens (vattuminskningens) inverkan på sjövägarna:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Landh%C3%B6jning
”Landhöjningen kring Sverige är som störst i Furuögrund vid norra Västerbottens kustland med nio mm per år, samt vid Höga kusten och Kvarken där landhöjningen är ungefär sju millimeter per år. Landhöjningen avtar åt alla håll och är vid norska nord- och sydvästkusten, Danmarks nordkust, Kurland, södra Ladoga, Onegasjön och Kaninhalvön ungefär noll”
Man ser alltså att landhöjningen inte är jämnt fördelad. Man kan även dra sig till minnes salig Dag Stålsjö, där jag drar mig till minnes ett citat som jag endast delvis kan ge källhänvisning till:
Dag Stålsjö: ”Har Vänern kantrat?”
https://sv.wikipedia.org/wiki/Dag_St%C3%A5lsj%C3%B6
”Stålsjö gjorde 1981–1982 en TV-serie, Svearikets vagga,”
Citatet jag drog mig till minnes kan möjligen komma från detta avsnitt: 1982-02-17 – "Nyckel av järn"
Mkt intressant om hur man som sjöfarare anlänt till en fornborg, möjligen Snavlunda. Tar man en titt på kartan (man kan zooma bra) i sajten närmast nedan så ser man flera sjöar mellan Vänern och Vättern, t ex Unden, Skagern och Toften.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Borgaberget
”Borgen är belägen på en 130 meter hög bergshöjd längs ett 40 meter brant stup i väster.”
Man kan betänka landhöjningens (vattuminskningens) inverkan på sjövägarna:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Landh%C3%B6jning
”Landhöjningen kring Sverige är som störst i Furuögrund vid norra Västerbottens kustland med nio mm per år, samt vid Höga kusten och Kvarken där landhöjningen är ungefär sju millimeter per år. Landhöjningen avtar åt alla håll och är vid norska nord- och sydvästkusten, Danmarks nordkust, Kurland, södra Ladoga, Onegasjön och Kaninhalvön ungefär noll”
Man ser alltså att landhöjningen inte är jämnt fördelad. Man kan även dra sig till minnes salig Dag Stålsjö, där jag drar mig till minnes ett citat som jag endast delvis kan ge källhänvisning till:
Dag Stålsjö: ”Har Vänern kantrat?”
https://sv.wikipedia.org/wiki/Dag_St%C3%A5lsj%C3%B6
”Stålsjö gjorde 1981–1982 en TV-serie, Svearikets vagga,”
Citatet jag drog mig till minnes kan möjligen komma från detta avsnitt: 1982-02-17 – "Nyckel av järn"