Vad är en hall?
Re: Vad är en hall?
Jodå, där finns bland annat Hofstadir som har spännande spår efter rituell slakt.
-
Bäckahästen
- Inlägg: 1993
- Blev medlem: 30 april 2015, 22:45
- Ort: Blekinge
Re: Vad är en hall?
Här är lite information om platsen. http://archaeology.about.com/od/hterms/qt/hofstadir.htm
Jag kan inte tolka det på annat vis än att här är en hall som inte kan kopplas till någon kunglig närvaro.
Jag kan inte tolka det på annat vis än att här är en hall som inte kan kopplas till någon kunglig närvaro.
Re: Vad är en hall?
De første udgravere af Hofstadir opfyldte i begyndelsen af 1900-tallet drømmen om et tempel på baggrund af sagaerne - men man havde ingen erfaringer i arkæologi på Island. Siden har der været en del udgravninger, men så vidt jeg kan læse, veksler det mellem at være en bygning på en stormandsgård med en sal og et tempelrum "temple farm" - eller simpelthen blot en gård, hvor der blev spist rituelle måltider - altså nogenlunde samme kult som de danske arkæologer kommer til.
Om stormanden var konge eller høvding er ligegyldigt - det afgørende er, at kulten var knyttet til en stormandsgård, hvor kultmåltiderne fandt sted i en stor sal i en almindelig halbygning, hvortil der knyttedes et rum eller en lille - måske stavkirkelignende - bygning, hvor de symbolske gudestatuer t.eks. stod til daglig.
Om stormanden var konge eller høvding er ligegyldigt - det afgørende er, at kulten var knyttet til en stormandsgård, hvor kultmåltiderne fandt sted i en stor sal i en almindelig halbygning, hvortil der knyttedes et rum eller en lille - måske stavkirkelignende - bygning, hvor de symbolske gudestatuer t.eks. stod til daglig.
Re: Vad är en hall?
Frågan är fortfarande densamma. Var finns stormannen/kungen i arkeologin i Hovstadir, Lejre, Uppsala, Aska osv...? En stor hall med funktion kan vi påvisa, men var finns stormannen i arkeologin? Har någon av dessa platser också lämningar av en bostad med särskild status som kan påvisa en storman? Eller ingår hallarna i en tydlig gårdsstruktur?
Om man läser Ljungkvists "Den förhistoriska bebyggelsen i Gamla Uppsala" från 2000 så står det klart att någon sådan arkeologi inte fanns där då. Istället resonerar han om att den gamla vanan att tolka utifrån "en-gårds-komplex" knappast kan vara riktig då ny kunskap visat att "fler-gårds-komplex" nog är mer relevant. Någon tydlig struktur på gårdar kan inte skönjas och hallbyggnaden kan inte tilldelas en "huvudgård" såvida man inte anser att hallbyggnaden själv utgör denna. Det är problematiskt eftersom halen ju inte är ett bostadshus...
Ljungkvist förespråkar ändå kunglig närvaro, men det genom att härleda medeltida ägoförhållanden ända tillbaka till 400-talet. Då inga självägande bönder syns till i det medeltida materialet som berör delen v GU där hallen finns, så tolkar han det som kunglig kontinuitet. Det är givetvis en mycket problematisk tolkning....
Den förklaras nog enklast av påståendet "Att kungar residerade i Gamla Uppsala under vikingatid kan betraktas som säkert". För det är verkligen ur vetenskaplig synvinkel inte säkert att så var fallet. Underlaget för ett sådant påstående är allt för dåligt för att man ska kunna betrakta set som säkert, och därmed faller också objektiviteten i studien.
Artikeln är alltså en klockren fallstudie i min frågeställning. Kungen finns med som en förutsättning och som ett underlag för att tolka det arkeologiska materialet, inte tvärt om som borde vara fallet i en objektiv bedömning.
Om man läser Ljungkvists "Den förhistoriska bebyggelsen i Gamla Uppsala" från 2000 så står det klart att någon sådan arkeologi inte fanns där då. Istället resonerar han om att den gamla vanan att tolka utifrån "en-gårds-komplex" knappast kan vara riktig då ny kunskap visat att "fler-gårds-komplex" nog är mer relevant. Någon tydlig struktur på gårdar kan inte skönjas och hallbyggnaden kan inte tilldelas en "huvudgård" såvida man inte anser att hallbyggnaden själv utgör denna. Det är problematiskt eftersom halen ju inte är ett bostadshus...
Ljungkvist förespråkar ändå kunglig närvaro, men det genom att härleda medeltida ägoförhållanden ända tillbaka till 400-talet. Då inga självägande bönder syns till i det medeltida materialet som berör delen v GU där hallen finns, så tolkar han det som kunglig kontinuitet. Det är givetvis en mycket problematisk tolkning....
Den förklaras nog enklast av påståendet "Att kungar residerade i Gamla Uppsala under vikingatid kan betraktas som säkert". För det är verkligen ur vetenskaplig synvinkel inte säkert att så var fallet. Underlaget för ett sådant påstående är allt för dåligt för att man ska kunna betrakta set som säkert, och därmed faller också objektiviteten i studien.
Artikeln är alltså en klockren fallstudie i min frågeställning. Kungen finns med som en förutsättning och som ett underlag för att tolka det arkeologiska materialet, inte tvärt om som borde vara fallet i en objektiv bedömning.
Re: Vad är en hall?
Jag har egentligen inget att tillföra i frågan och hallar verkligen kan associeras med kungar under järnåldern men rent generellt sätt så gör man väl klokt i att anta:
1/ att kungar har i alla tider tillhört den absoluta eliten
2/ att ju mer tidskrävande byggnation, ju dyrare/finare föremål, desto mer sannolikt att det har med en elit att göra
Om man hårddrar det så bör man för att minimera arbetsbördan främst söka efter kunglig aktivitet/närvaro i de områden där hallarna är som störst, gravhögarna som störst, där föremålen är som dyrast/finast. Rent statistiskt så borde detta stämma bra i genomsnitt men knappast i varje enskilt fall givetvis.
Förresten, har man funnit några rester av någon hallbyggnad i Kaupang/Skiringssal?
Jag tror att man har hittat en terrass men sedan vet jag inte ett smack mer.
Den stora hallen i Borg (Vestvågøy, Lofoten, Norge) förresten.
Bör man anta att området tillhörde den historiska provinsen Hålogaland?
Kanske ladejarlarnas säte?
Kan inte låta bli att dra några rader från Hervarar saga ok Heiðreks (http://www.heimskringla.no/wiki/Hervara ... k_Heiðreks):
XVI. KAPÍTULI
Steinkell hét ríkr maðr í Svíaríki ok kynstórr; móðir hans hét Ástríðr, dóttir Njáls Finnssonar ins skjálga af Hálogalandi, en faðir hans var Rögnvaldr inn gamli. Steinkell var fyrst jarl í Svíþjóð, en eptir dauða Eymundar konungs tóku Svíar hann til konungs.
Kan självaste Stenkil, allas vår "västgöte", ha haft en stor del av sina närmaste släktingar i norra Norge?
1/ att kungar har i alla tider tillhört den absoluta eliten
2/ att ju mer tidskrävande byggnation, ju dyrare/finare föremål, desto mer sannolikt att det har med en elit att göra
Om man hårddrar det så bör man för att minimera arbetsbördan främst söka efter kunglig aktivitet/närvaro i de områden där hallarna är som störst, gravhögarna som störst, där föremålen är som dyrast/finast. Rent statistiskt så borde detta stämma bra i genomsnitt men knappast i varje enskilt fall givetvis.
Förresten, har man funnit några rester av någon hallbyggnad i Kaupang/Skiringssal?
Jag tror att man har hittat en terrass men sedan vet jag inte ett smack mer.
Den stora hallen i Borg (Vestvågøy, Lofoten, Norge) förresten.
Bör man anta att området tillhörde den historiska provinsen Hålogaland?
Kanske ladejarlarnas säte?
Kan inte låta bli att dra några rader från Hervarar saga ok Heiðreks (http://www.heimskringla.no/wiki/Hervara ... k_Heiðreks):
XVI. KAPÍTULI
Steinkell hét ríkr maðr í Svíaríki ok kynstórr; móðir hans hét Ástríðr, dóttir Njáls Finnssonar ins skjálga af Hálogalandi, en faðir hans var Rögnvaldr inn gamli. Steinkell var fyrst jarl í Svíþjóð, en eptir dauða Eymundar konungs tóku Svíar hann til konungs.
Kan självaste Stenkil, allas vår "västgöte", ha haft en stor del av sina närmaste släktingar i norra Norge?
-
Carl Thomas
- Inlägg: 2159
- Blev medlem: 15 april 2015, 15:05
- Ort: Jämtland
Re: Vad är en hall
Problemet, som jag ser det, är att vi inte ens vet vilken
status Kungarna hade under Järnåldern. Vi måste vara på det klara med att vår historia skrevs under den tid Kungar var enväldiga - på order av Kungen. Sedan dess har Kungar varit toppen på elitskicktet - men var de verkligen det? Och om ja på frågan, när blev de detta?
Tingen ör gamla. tingen tillsatte, och avsatte, Kungar ända in på medeltiden. Kungen stod alltså under tingen och försörjdes av tingen.
Var lagmännen den högsta eliten? Stod Tingshuset högre i rang än kungens hall? Eller, var tingshuset och Kungens hall samma sak?
Stod tingshuset och Kungens hall högre i rang än ett Vi?
Sveaskolan fokuserade på Kungar, drottningar fanns inte ens i deras vildaste fantasier - så vi har koncentrerat oss på Kungar i flera sekler och därmed bara sett Kungar i vår historia. Det kommer att ta lång tid innan vi ens kan börja diskutera eventuella Drottningar
Nästa problem är att specificera eliten - och jämföra eliten med normalbonden och med de fattiga - och med trälarna. Alltså, hur såg samhället ut, hur var befolkningen fördelad i procent, osv. I princip allt vi hittar arkeologiskt bedöms tillhöra elitskiktet...om det veekligen tillhör detta skikt - eller om även medelklassen var rik på föremål egter åratal av plundring/handel utomlands?
Några gravar över trälar har aldrig hittats - så fanns de verkligen?
Gravar över fattiga har vi inte heller hittat.
Även medelklassens gravar är det ont om tror jag.
I vårt land jar det levt, och dött, ca 280 miljoner mönniskor under ca 12000 år. Min tomt ör 50x50 meter. Statistiskt skall jag ha 2 gravar på min tomt - och så ser det ut över hela Sverige. Hur mpnga gravar har vi hittat?
Hur begravde vi normalt våra döda? Svaret är enkelt - vi har inte en aning! Vi vet hur vi normalt INTE begravde våra döda - det var inte i dösar, gånggrifter, hällkistor och högar. Det är inte normala gravar, de är gravar som skiljer sig rejält från vårt normala gravskick - ändå beslriver vi vårt gravskick med dessa högst onormala gravar.
Det finns mycket att reda ut. Det är oerhört mycket vi inte vet eller ens förstår. Om vi kunde diskutera utan låsning till förlegade grunduppfattningar eller "skolor" kan vi komma avsevärt mycket längre och djupare in i vår historia.
Jag vill veta HUR vår historia verkligen såg ut. Jag bryr mig inte om ifall den styrdes från GU eller VG eller Värmland. Jag tillhör ingen "skola" och försöker tänka fritt och stödja mig på de få källor vi har - och jag är absolut villig att förändra den bild jag under årens lopp byggt upp.
Kan du, eller någon annan bevisa att Svear fanns enbart i Tiohundraland så köper jag det direkt. Bevisar någon att det fanns UppsalaKungar med överhöghet över alla land på 500 talet - så köper jag det. Fantasier köper jag inte. Jag kräver naturligtvis källor på allt
Eller....inga källor finns på att det bott 280 mijoner människor i vårt land under 12000 år ochbatt det skall finnas 4 gravar per hektar jämnt fördelat över landet - men några källor behövs inte heller eftersom det går att beräkna.
Om det levde 250.000 människor in landet under vikingatid som varade i 300 år blir det 10 generationer och då skall det finnas 2.500.000 gravar från vikingatid i landet. Hur många har vi hittat? Om vi har hittat 10% av dessa gravar skall vi alltså kunna redovisa 250.000 gravar från vikingatid... Kan vi det? Knappast. Klarar vi 1 % - alltså 25.000 gravar från vikingatid? Kanske...
Om så är fallet kan vi alltså redovisa hur 1% av befolkningen begravdes - och hi har inte en aning om hur 99 % av befolkningen begravdes under vikingatid... har vi hittat 50.000 gravar vet vi inte hur 98 % av befolkningen begravdes, osv.
Thomas
status Kungarna hade under Järnåldern. Vi måste vara på det klara med att vår historia skrevs under den tid Kungar var enväldiga - på order av Kungen. Sedan dess har Kungar varit toppen på elitskicktet - men var de verkligen det? Och om ja på frågan, när blev de detta?
Tingen ör gamla. tingen tillsatte, och avsatte, Kungar ända in på medeltiden. Kungen stod alltså under tingen och försörjdes av tingen.
Var lagmännen den högsta eliten? Stod Tingshuset högre i rang än kungens hall? Eller, var tingshuset och Kungens hall samma sak?
Stod tingshuset och Kungens hall högre i rang än ett Vi?
Sveaskolan fokuserade på Kungar, drottningar fanns inte ens i deras vildaste fantasier - så vi har koncentrerat oss på Kungar i flera sekler och därmed bara sett Kungar i vår historia. Det kommer att ta lång tid innan vi ens kan börja diskutera eventuella Drottningar
Nästa problem är att specificera eliten - och jämföra eliten med normalbonden och med de fattiga - och med trälarna. Alltså, hur såg samhället ut, hur var befolkningen fördelad i procent, osv. I princip allt vi hittar arkeologiskt bedöms tillhöra elitskiktet...om det veekligen tillhör detta skikt - eller om även medelklassen var rik på föremål egter åratal av plundring/handel utomlands?
Några gravar över trälar har aldrig hittats - så fanns de verkligen?
Gravar över fattiga har vi inte heller hittat.
Även medelklassens gravar är det ont om tror jag.
I vårt land jar det levt, och dött, ca 280 miljoner mönniskor under ca 12000 år. Min tomt ör 50x50 meter. Statistiskt skall jag ha 2 gravar på min tomt - och så ser det ut över hela Sverige. Hur mpnga gravar har vi hittat?
Hur begravde vi normalt våra döda? Svaret är enkelt - vi har inte en aning! Vi vet hur vi normalt INTE begravde våra döda - det var inte i dösar, gånggrifter, hällkistor och högar. Det är inte normala gravar, de är gravar som skiljer sig rejält från vårt normala gravskick - ändå beslriver vi vårt gravskick med dessa högst onormala gravar.
Det finns mycket att reda ut. Det är oerhört mycket vi inte vet eller ens förstår. Om vi kunde diskutera utan låsning till förlegade grunduppfattningar eller "skolor" kan vi komma avsevärt mycket längre och djupare in i vår historia.
Jag vill veta HUR vår historia verkligen såg ut. Jag bryr mig inte om ifall den styrdes från GU eller VG eller Värmland. Jag tillhör ingen "skola" och försöker tänka fritt och stödja mig på de få källor vi har - och jag är absolut villig att förändra den bild jag under årens lopp byggt upp.
Kan du, eller någon annan bevisa att Svear fanns enbart i Tiohundraland så köper jag det direkt. Bevisar någon att det fanns UppsalaKungar med överhöghet över alla land på 500 talet - så köper jag det. Fantasier köper jag inte. Jag kräver naturligtvis källor på allt
Eller....inga källor finns på att det bott 280 mijoner människor i vårt land under 12000 år ochbatt det skall finnas 4 gravar per hektar jämnt fördelat över landet - men några källor behövs inte heller eftersom det går att beräkna.
Om det levde 250.000 människor in landet under vikingatid som varade i 300 år blir det 10 generationer och då skall det finnas 2.500.000 gravar från vikingatid i landet. Hur många har vi hittat? Om vi har hittat 10% av dessa gravar skall vi alltså kunna redovisa 250.000 gravar från vikingatid... Kan vi det? Knappast. Klarar vi 1 % - alltså 25.000 gravar från vikingatid? Kanske...
Om så är fallet kan vi alltså redovisa hur 1% av befolkningen begravdes - och hi har inte en aning om hur 99 % av befolkningen begravdes under vikingatid... har vi hittat 50.000 gravar vet vi inte hur 98 % av befolkningen begravdes, osv.
Thomas
Historia är färskvara.
Re: Vad är en hall?
Yngwe skrev:
2013: http://uu.diva-portal.org/smash/get/div ... TEXT01.pdf
2016: http://uu.diva-portal.org/smash/get/div ... TEXT01.pdf
I de artikler, jeg har læst af John Ljungqvist, taler han om Uppsala som et kongsgårdskompleks (se bl.a. konklusionen på sidste side i 2013).
Og glem gammel svensk provinsialismes projicering tilbage fra middelalderens model, som I heller ikke kender. Der skal fra 4-500-tallet sammenlignes med aristokratiet i det øvrige germanske Europa og de arkæologiske resultater i f.eks. Danmark (Jelling, Lejre og Tissø), som åbenbart er nået længere end Sverige ved en fokusering på kult og magt - og det er Ljungqvist da også så småt begyndt at gøre, selv om midlerne først og fremmest går til nødudgravninger.
Jeg ved ikke, om det er bevidst, at du vælger en 16 år gammelt ungdomsværk af John Ljungqvist i stedet for at tage hans artikler efter udgravningerne i 2011 og 2015 t.eks.:Om man läser Ljungkvists "Den förhistoriska bebyggelsen i Gamla Uppsala" från 2000 så står det klart att någon sådan arkeologi inte fanns där då. Istället resonerar han om att den gamla vanan att tolka utifrån "en-gårds-komplex" knappast kan vara riktig då ny kunskap visat att "fler-gårds-komplex" nog är mer relevant.
2013: http://uu.diva-portal.org/smash/get/div ... TEXT01.pdf
2016: http://uu.diva-portal.org/smash/get/div ... TEXT01.pdf
I de artikler, jeg har læst af John Ljungqvist, taler han om Uppsala som et kongsgårdskompleks (se bl.a. konklusionen på sidste side i 2013).
Og glem gammel svensk provinsialismes projicering tilbage fra middelalderens model, som I heller ikke kender. Der skal fra 4-500-tallet sammenlignes med aristokratiet i det øvrige germanske Europa og de arkæologiske resultater i f.eks. Danmark (Jelling, Lejre og Tissø), som åbenbart er nået længere end Sverige ved en fokusering på kult og magt - og det er Ljungqvist da også så småt begyndt at gøre, selv om midlerne først og fremmest går til nødudgravninger.
Re: Vad är en hall?
Troels skrev:Yngwe skrev:Jeg ved ikke, om det er bevidst, at du vælger en 16 år gammelt ungdomsværk af John Ljungqvist i stedet for at tage hans artikler efter udgravningerne i 2011 og 2015 t.eks.:Om man läser Ljungkvists "Den förhistoriska bebyggelsen i Gamla Uppsala" från 2000 så står det klart att någon sådan arkeologi inte fanns där då. Istället resonerar han om att den gamla vanan att tolka utifrån "en-gårds-komplex" knappast kan vara riktig då ny kunskap visat att "fler-gårds-komplex" nog är mer relevant.
2013: http://uu.diva-portal.org/smash/get/div ... TEXT01.pdf
2016: http://uu.diva-portal.org/smash/get/div ... TEXT01.pdf
I de artikler, jeg har læst af John Ljungqvist, taler han om Uppsala som et kongsgårdskompleks (se bl.a. konklusionen på sidste side i 2013).
Og glem gammel svensk provinsialismes projicering tilbage fra middelalderens model, som I heller ikke kender. Der skal fra 4-500-tallet sammenlignes med aristokratiet i det øvrige germanske Europa og de arkæologiske resultater i f.eks. Danmark (Jelling, Lejre og Tissø), som åbenbart er nået længere end Sverige ved en fokusering på kult og magt - og det er Ljungqvist da også så småt begyndt at gøre, selv om midlerne først og fremmest går til nødudgravninger.
I den artikel jag refererade till berör ju Ljungwvist bebyggelsematerialet betydligt mer ingående. Och sm du säkert läst så är det ju inte något i det senare materialet som motsäger det jag refererade till. Tvärtom.
Så jag vet inte vad det är du vill ha sagt? Att framföra argumentet att Ljungqvist kallar det kungsgård är ju att slå in en öppen dörr med tanke på vad jag skrev i senaste inlägget. Det gör inte Ljungqvists påstående starkare.
Som var och en kan se berör ingen av skrifterna ens ytligt någon bostadsdel. IStället handlar det om en stegvis koncentrering av bygdens gårdar kring åsen, samtidigt som man har en stor hall på en platå, och ett hantverksområde på en annan.
Så frågorna behöver svar Troels. Var finns kungen i arkeologin? Vi kan väl inte helt förlita oss på uppgifter som i bästa fall är från 1200-tal?
Re: Vad är en hall?
Indicierne er stærke med en kombination af dateringen til merovingertid og senere, mange internationale fund, storhøje, bådgrave, hallens størrelse, "processionsvejen", et håndværkshus nær hallen og byen på østsiden - i udgravninger, som kun er så sporadiske, at man stadig ikke har fundet de senere haller. Jeg ser ingen grund til at tvivle på arkæologernes dømmekraft i de seneste artikler, hvor man tager kongsgården som en selvfølge ved at anvende ordet "kungsgårdskomplexet" 23 gange i 2013. Deres syfte er ikke at aflevere en specificeret rapport og vurdering til os på nuværende tidspunkt, så drop din forældede henvisning til en 16 år gammel artikel, fordi den åbenbart passer dig bedst. Så vidt jeg husker, var den baseret på en ung arkæologs analyse af andres tidligere udgravninger, mens de nye er baseret på hans egne senere udgravninger.
Og endnu en gang: Om de kaldes konger, stormænd eller høvdinge er ligegyldigt - ligesom det er ligegyldigt, om det var en enkeltgård eller flere gårde. Det er et spørgsmål om kombinationen af hierarkiets topfigur (som findes i gravene) med kulten i en ceremonihal, som det tolkes i Tissø og Lejre og antageligt også Hofstadir og Borg.
Og endnu en gang: Om de kaldes konger, stormænd eller høvdinge er ligegyldigt - ligesom det er ligegyldigt, om det var en enkeltgård eller flere gårde. Det er et spørgsmål om kombinationen af hierarkiets topfigur (som findes i gravene) med kulten i en ceremonihal, som det tolkes i Tissø og Lejre og antageligt også Hofstadir og Borg.
Re: Vad är en hall?
Fast det är väl ingen som nekat till att Uppsala varit ett betydande centra? Frågan är ju hur vi ska bekräfta det som vi kallar kungligt över en längre tidshorizont och koppla det till ett svearike. Att det kan ha funnits speciella festhallar eller liknande i centralbygder är ju inte särskilt konstigt. För att ens komma nära att dra slutsatsen som arkeologiskt bekräftar tolkningen av 1200-talssagorna behöver man ju ha ett någorlunda rimligt jämförelsematerial som rymmer hela skalan både social och geografiskt. Det finns inte en chans i världen att det underlag som skulle behövas föreligger idag.
Ur ett teoretiskt resonemang däremot förefaller det fullt rimligt att koppla samman Gamla Uppsala med Snorres kungahov etc. Frågan är bara om vi inte vill mer? Om man skulle kunna fastställa att sveakungar haft sitt "huvudsakliga" säte där kvartstår fortfarande en rad källproblem. Enda förklaringen skulle vara att vi har att göra med en liknande historiefusion som i antikens Grekland. Dvs att parallella regioners kungahistorier synkroniseras och fokuseras till det nyetablerade gemensamma rikscentrat. Yngwe var inne på hur Uppsala ärkesäte bildas 1164. Det är som tidigare nämnts, inte omöjligt att man blandade olika landskaps historia till en efter detta. Det skulle dels förklara problematiken med begreppet svear och dels varför de geografiska beskrivningarna i de äldsta källorna är så uppåt väggarna i förhållande till Uppsalakonventionen. Uppsala är ett namn som låter väldigt mycket som en funktion; Uppsamling, vilket passar väldigt fint med övriga kungsgårdsnamn, ex öd och lev. Det är fullt rimligt att en sådan plats kan ha rört sig i landskapet över tid. Lika naturligt är det att man i senare tider tror att den aktuella tidens plats är den historiska. Samma problem stöter vi på med Leijre. Det finns en hel del indikationer på att den historia man lägger på Leijre passar bättre med Uppåkra.
Ur ett teoretiskt resonemang däremot förefaller det fullt rimligt att koppla samman Gamla Uppsala med Snorres kungahov etc. Frågan är bara om vi inte vill mer? Om man skulle kunna fastställa att sveakungar haft sitt "huvudsakliga" säte där kvartstår fortfarande en rad källproblem. Enda förklaringen skulle vara att vi har att göra med en liknande historiefusion som i antikens Grekland. Dvs att parallella regioners kungahistorier synkroniseras och fokuseras till det nyetablerade gemensamma rikscentrat. Yngwe var inne på hur Uppsala ärkesäte bildas 1164. Det är som tidigare nämnts, inte omöjligt att man blandade olika landskaps historia till en efter detta. Det skulle dels förklara problematiken med begreppet svear och dels varför de geografiska beskrivningarna i de äldsta källorna är så uppåt väggarna i förhållande till Uppsalakonventionen. Uppsala är ett namn som låter väldigt mycket som en funktion; Uppsamling, vilket passar väldigt fint med övriga kungsgårdsnamn, ex öd och lev. Det är fullt rimligt att en sådan plats kan ha rört sig i landskapet över tid. Lika naturligt är det att man i senare tider tror att den aktuella tidens plats är den historiska. Samma problem stöter vi på med Leijre. Det finns en hel del indikationer på att den historia man lägger på Leijre passar bättre med Uppåkra.