Ursprungsbestämma järn/stål

[Bäckahästen]

Jag fick berättat för mig idag att det går att ta reda på var ifrån forntida järn/stål ursprungligen kommer ifrån, även om det bara är en rostklump kvar. Hur går detta till och vad kallas denna metod? Är det någon som har en bra länk?

[Leif]

Tja....
Totalkemisk analys?
Då får du den kemiska sammansättningen av 10-50 relevanta spårämnen beroende på hur mycke du är villig att betala. Denna sammansättning kan man jämföra med hur sammansättningen är i olika malmförekomster och därifrån härleda ursprunget.
Eftersom det kan vara svårt att hitta översikter där det finns "baselines" för hur malmen ser ut på olika håll är det enklast att man har en hypotes om ursprung som man kan testa.
Själv undersökte jag järnet i en 1800-talssmedja jag undersökte för några år sedan. Min slutsats var enkel. Smeden köpte inte in stångjärn. Han köpte det skrotjärn han kom över. Varje enskilt prov vi lät analyserade hade en fundamentalt annorlunda sammansättning av spårämnen.

[Bäckahästen]

Tusen tack för informationen Leif!

[Opager]

En artikel, på danska, som förklarar hur mycket intressant information det går att samla från järnknivar från järnåldern:

http://tinyurl.com/y72cns43

Om man, som i Sverige, kasserar järn vid prospekteringsgrävningar och kanske även vid vetenskapliga undersökningar, kan det bli en 'bias' där elitgravar och elitplatser hittas, men spår att det vardagliga livet slängs bort.

Opager

[Carl Thomas]

Det borde finnas databaser över ingredienser i järn från olika platser i Sverige och kanske utlandet. Frågan är kanske mer vem som har dessa databaser?

Klart är att möjligheten att kunna se vart järnet kommer ifrån ör oerhört intressant då vi kanske kan få fram transportvägar och även kanske export.

Förhoppningsvis behålls allt gammalt Järn så att det i framtiden kan hjälpa till med att då fram sådana data.

Thomas

[heimlaga]

Jag vet ingenting om urspriungsbestämning men jag har lagt märke till en annan sak.

Gammalt järn är ju som vi alla vet trådigt eller snarare skivigt i skrukturen eftersom håligheterna i stycket välldes ihop när man smidde ut det till ämnesjärn.
Det här gäller både järn som är färskat av tackjärn och äldre järnsorter som är framställda i blästerugn. Garvstål har också en liknande struktur som kom när man garvade (dubblerade och vällde) brännstålet efter uppkolningen.

Då en rostig järnbit har blivit ordentligt rengjord med elektrolys och sedan renskrubbad ser man ofta hur fibrerna eller skikten går i ytan och av det kan man se ungefär vad sorts ämne smeden gick ut från och ungefär hur han formade om det till en färdig produkt. Man ser också vällfogarna som uppstod när smeden vällde ihop olika bitar.
All den kunskapen om äldre tiders smide tycks somliga vilja kasta bort och förinta.

[Carl Thomas]

Tack!

Sådan kunskap är viktig kunskap och måste bevaras !

Thomas

[Bäckahästen]

Tack för informationen.