Skandinavisk geografi enligt Jordanes

[Yngwe]

Som sagt, jag tvivlar inte ett dugg på att man färdats längs med såväl väst som östkust

Den ger ju en beskrivning från sent 700-tal inte vidare tyngd åt ditt argument om vad Jordanes beskriver, uppgifter som är flera hundra år äldre.

[Castor]

Den ger ju en beskrivning från sent 700-tal inte vidare tyngd åt ditt argument om vad Jordanes beskriver, uppgifter som är flera hundra år äldre.

Jordanes och Prokopios ger oss information som avslöjar hur långt norrut deras beskrivningar når och från Paulus Diaconus får vi den viktiga informationen om en malström strax väster om skridfinnarna. Trakten kring Skjerstadfjorden/Saltfjorden passar utmärkt väl in på båda beskrivningarna.

Snorre ger förstås inte heller någon vidare tyngd åt allt detta, men hans berättelse om Hålogalands kristnande på 990-talet vittnar om traktens betydelse. Här berättas om den förmögne och ståndaktige hövdingen Raud på Godöarna i Salptefjorden (Saltfjorden) som hade goda förbindelser med "finnarna".

http://cornelius.tacitus.nu/heimskringl ... -80.htm#77

Det är värt att notera att "skridfinnar" inte förekommer i den norröna litteraturen. De tre latinska källorna från 500-700-talen har förvrängda former medan den enda grekiska källan (Prokopios) har "skrithiphinoi" som väl ligger ganska nära det germanska originalet. Det finns bara två germanskspråkiga källor som nämner "skridfinnar”, så vitt jag vet, och båda är fornengelska - Widsith och kung Alfreds Orosius-översättning (Ottar säger dock bara "finnas" och "terfinnas"). Adam av Bremen har "scritefin-" som torde vara en nyskapad latiniserad variant av Adams tyska.

[Yngwe]

Castor

Paulus Diaconus beskrivning av malströmmarna säger väl inget om Jordanse beskrivning. Han nämner väl inga Malströmmar? Hos Jordanes finns allt utrymme i världen för att den ska omfatta kunskaper från mer än en enskilor resa eller rutt.


I vilken norrön litteratur från motsvarande period skulle vi kunna förväntas finna ett omnämnande av skridfinnar? Svaret är ju att det finns ingen sådan litteratur och vi kan därför knappast dra några slutsatser av att där saknas något...

[Castor]

Någon alternativ väg till den nordiska midnattssol som Jordanes och Prokopios talar om finns det inga belägg för.

Skridfinnar omtalas i olika utomnordiska källor under åtminstone ett halvt årtusende, från Jordanes till Adam av Bremen. Men varken Snorre eller någon annan tidig nordisk skribent använder begreppet på sitt eget modersmål, så vitt jag känner till. Saxo (som skrev på latin) använde en egen variant - Scricfinni - SKRIKFINNAR!

[Yngwe]

Det finns inget belägg ens för att det är den vägen Jordanes beskriver, så saken är utan tvekan oavgjord.


Jag ser inget märkligt i att Saxo använder en etablerad latinsk term när han skriver på latin. Om än att han stavar på sitt eget sätt, det är inget ovanligt vid denna tid. Om jag ska beskriva tyskar på franska så får jag ju använda mig av ett "arkaiskt" begrepp...

[Castor]

Några av namnen i grupperna 5 och 6 passar ihop med namn på norska småkungariken som är kända från senare källor:

• Aeragnaricii - Ranrike
  Vinovilith - Vingulmark
  Raumarici - Raumarike
  Grannii - Grenland
  Taetel - Telemark
  Rugi - Rogaland
  Arochi - Hordaland

Och det nordliga området sammanfaller med Hålogaland.

http://en.wikipedia.org/wiki/Petty_kingdoms_of_Norway

Jag glömde:

• Augandzi - Agder

[Castor]

Visst skulle omnämnandet av en enskild stam härröra från en enskild resa, men knappast hela den omfattande beskrivning som Jordanes ger oss.

En misstänkt uppgiftslämnare är förstås ex-kung Roduulf som sannolikt berättade om sin resa från Norden till Ravenna för alla som ville höra på. Det är väl inte omöjligt att denne Roduulf också träffade Cassiodorus personligen.

Ja det är rimligt att tro att Roduulf stått för de ganska noggranna beskrivningarna. Varför skulle han annars öht nämnts?

Då gäller det bara att pricka in den folkvandringstida centralplats där Roduulf kan tänkas ha residerat...

Ranii brukar ofta tolkas som folket i Ranrike (Bohuslän), men Ranrike har ju redan nämnts som Aeragnaricii. Dessutom nämns Ranii allra sist, efter Rugi (Rogaland) och Arochi (Hordaland). Om det finns någon form av systematik och logik i Jordanes' uppräkning så borde Ranii ha bott norr om Hordaland, t.ex. i Sogn.

Evebø är en folkvandringstida centralplats i Sogn med en berömd elitgrav med gravgods som kan tolkas som att den döde hade anknytning till ostrogoterna...

https://bora.uib.no/bitstream/handle/19 ... sequence=1

Vem vet, kanske var Roduulf son till denne Evebøhövding.

[Castor]

Gruppen Theustes, Vagoth, Bergio, Hallin och Liothida kan vara värd att titta lite närmare på...

Om Theustes och Liothida har Malte Areskoug (Fornvännen 1-15, 1972) följande att säga:

Theustes är folket vid Tjute å, en biflod till Råån[...]

Liothida kan inte, såsom en del forskare har trott, beteckna något folk vid Lödde å mellan Lund och Landskrona. Andra har velat ställa namnet samman med häradsnamnet Luggude[...]
Liothida kan vara bildat av ordet liuð, motsvarande isl. ljóðr m. ”folk” jämte tillhörighetssuffixet -iða (liuðið-) och kan ha betytt ”den folkrika”[...] Folk bör kunna ha betydelsen ”krigsfolk, manskap”. Namnet kan ha syftat på den gamla borg, kring vilken senare staden Helsingborg växte upp[...]

Ett försök till omtolkning kanske kan vara på sin plats. Borde man inte ta fasta på folknamnens ordningsföljd? Liothida kommer ju sist, vilket skulle innebära att de bodde bortom Hallin (som kan kopplas till Hovs Hallar), förutsatt att namnen räknas upp strikt från söder till norr. Om Liothida kan tolkas som ”den folkrika” så kan de ju lika gärna ha bott någon annanstans än just där Helsingborg senare skulle växa fram. Liothida skulle ju t.ex. kunna syfta på den relativt folkrika slätten vid Laholmsbukten. I och med att man flyttar på Liothida får Theustes betydligt större spelrum; vi behöver inte längre begränsa dem till Tjutebäckens stränder.

Min nytolkning åskådliggörs i kartskissen nedan som visar norra Öresundskusten, Kullen, Skälderviken, Bjärehalvön och södra Laholmsbukten. Intressant nog får vi ett nytt folknamn varje gång kustlinjen kröker sig.

[Starkodder]

Gruppen Theustes, Vagoth, Bergio, Hallin och Liothida kan vara värd att titta lite närmare på...

Om Theustes och Liothida har Malte Areskoug (Fornvännen 1-15, 1972) följande att säga:

Theutes är folket vid Tjute å, en biflod till Råån[...]

Liothida kan inte, såsom en del forskare har trott, beteckna något folk vid Lödde å mellan Lund och Landskrona. Andra har velat ställa namnet samman med häradsnamnet Luggude[...]
Liothida kan vara bildat av ordet liuð, motsvarande isl. ljóðr m. ”folk” jämte tillhörighetssuffixet -iða (liuðið-) och kan ha betytt ”den folkrika”[...] Folk bör kunna ha betydelsen ”krigsfolk, manskap”. Namnet kan ha syftat på den gamla borg, kring vilken senare staden Helsingborg växte upp[...]

Ett försök till omtolkning kanske kan vara på sin plats. Borde man inte ta fasta på folknamnens ordningsföljd? Liothida kommer ju sist, vilket skulle innebära att de bodde bortom Hallin (som kan kopplas till Hovs Hallar), förutsatt att namnen räknas upp strikt från söder till norr. Om Liothida kan tolkas som ”den folkrika” så kan de ju lika gärna ha bott någon annanstans än just där Helsingborg senare skulle växa fram. Liothida skulle ju t.ex. kunna syfta på den relativt folkrika slätten vid Laholmsbukten. I och med att man flyttar på Liothida får Theustes betydligt större spelrum; vi behöver inte längre begränsa dem till Tjutebäckens stränder.

Min nytolkning åskådliggörs i kartskissen nedan som visar norra Öresundskusten, Kullen, Skälderviken, Bjärehalvön och södra Laholmsbukten. Intressant nog får vi ett nytt folknamn varje gång kustlinjen kröker sig.

Alltså, Bergio kan väl rimligen inte syfta på något annat är Bjäre? Möjligtvis Kullen som ju också betyder berg.

Hallin ska nog placeras i Halland.

Vagoth och Theustes är knepigare. Ska det uttalas Va-goth, eller Vag-oth?

[Valdemar]

Flyttar texten hit..

Här nedan kan ni se hur Jordanes mixar begreppen:

Ex hac igitur Scandia insula quasi officina gentium aut certe velut vagina nationum cum rege suo nomine Berig, Gothi quondam memorantur egressi

Now from this island of Scandia, as from a factory of races or a vagina of nations, the Goths are said to have come forth long ago under their king, Berig

Här är pluralformen av raser gentium och det är tydligt att han blandar begreppen nationum och genus friskt.

Vill man argumentera för Suehans som något mer än en enskild stam skall man nog gå vidare med att namnet är en pluralform (detta gäller även S kridfinnarna). Det är i så fall detta som skiljer ut dem från övriga nationum. Texten ger inget stöd alls i att nationerna som nämns efter Suehans ingår i detta begrepp. Man kan dock tänka sig att det finns flera grupper inom Suehans. Vilka dessa är nämns då inte. Detta blir logiskt då inte subgrupper till Danerna nämns. Jordanes brist på stammar i östsverige skulle då förklaras av att han buntat in den under Suehans. Vi saknar ju många namn runt Mälaren, Roslagen, Norrlandskusten och Närke.

I så fall är de stammar (nationum) som nämns, de som inte ingår i begreppet Suehans. Detta stämmer i så fall hyffsat in med källorna från 800-talet som beskriver ett Svearike längs östkusten