Spännande är att Skara anläggs inom en generation efter Sigtuna som en kristen stad. Här finns dock inga runstenar och rör man sig åt sydväst så "upphör" de i princip helt. Skara ligger i korsningen mellan VG´s tre huvudbyggder. Den delen av VG som har en täthet av runstenar motsvarande Mälardalen är Kålland som är en relativt perifer del. Av intresse kan vara att Levene med kopplingar till Håkon Röde och Stenkil har många runstenar och ligger längs ner i det "tätaste" området. I Levene finns Sveriges högsta runsten och en av de mest omdiskuterade (Sparlösa).
Lödöse anläggs även den under runstensperioden och här syns inte röken av några runstenar. Dess systerort Kungahälla med omland saknar även den helt runstenar. Vi vet nu efter de sista årens undersökningar i Kungahälla att den medeltida staden från ca 1080 har en föregångare intill som är minst ett par hundra år äldre.
Kan makten över Skara vara en konkurrent till de ätter som verkade kring Levene? Har ätterna kring Levene en speciell koppling till Uppland och Sigtuna? Är det en slump att Håkon Röde från Levene satte sin kungasten på Adelsö?
Sagans riksbildning
Re: Sagans riksbildning
Runskriften lever kvar ett par hundra år in i medeltiden, åtminstone till 1200-talet, i stort sett i hela Skandinavien. Att man i Västsverige skulle ha blivit kristen tidigare och därmed gått över till latinska bokstäver och pergament vilket skulle förklara den låga frekvensen av runstenar är mycket osannolikt. Det var inget problem att skriva latinska, kristna texter med runor, och de två skriftsystemen levde sida vid sida med varandra i ett par hundra år. Pergament skrev man på överallt, men de har inte bevarats. Det är föremålen i sten, ben och trä som finns kvar (och även de i få exemplar).
Det är förstås omöjligt att veta varför någonting blir populärt i ett område men inte i ett annat. I Mälardalen måste det ha utvecklats en organisation för runstensproduktionen och upplärningen av runristare. Det är denna som vissa vill knyta till Sigtuna, även om många ristare verkade lokalt i mindre områden, och många stenar har producerats av mindre skickliga ristare som kanske bara gjorde en eller några få stenar. Kanske är det en social skillnad - de som hade råd kunde anställa mycket skickliga och produktiva runmästare som Åsmund Kåreson eller Öpir, medan mer "vanliga" familjer försökte sig på att rista sin egen sten, eller anställde någon lokal förmåga. Hur det än vad organiserat kan förstås själva organisationen i sig lett till det stora antalet runstenar - medan det på andra håll troligtvis var ett stort företag att resa en runsten (man skulle hitta kunniga hantverkare som kanske befann sig långt bort osv) så var det nog i Mälardalen (och framför allt i centrala Uppland) väldigt enkelt att resa en runsten, och nog relativt billigt.
På 1000-talet är Mälardalen mest riktat mot Västeuropa om man ska tro arkeologin. Visst gick Ingvarståget öster ut, och Grekland nämns på några runstenar, men de arabiska mynten försvinner i stort sett mot slutet av 900-talet och ersätts av västeuropeiska mynt (från Tyskland, England, Frankrike). Kontakterna med Ryssland klingar också av fram mot 1100/1200-tal.
Det är förstås omöjligt att veta varför någonting blir populärt i ett område men inte i ett annat. I Mälardalen måste det ha utvecklats en organisation för runstensproduktionen och upplärningen av runristare. Det är denna som vissa vill knyta till Sigtuna, även om många ristare verkade lokalt i mindre områden, och många stenar har producerats av mindre skickliga ristare som kanske bara gjorde en eller några få stenar. Kanske är det en social skillnad - de som hade råd kunde anställa mycket skickliga och produktiva runmästare som Åsmund Kåreson eller Öpir, medan mer "vanliga" familjer försökte sig på att rista sin egen sten, eller anställde någon lokal förmåga. Hur det än vad organiserat kan förstås själva organisationen i sig lett till det stora antalet runstenar - medan det på andra håll troligtvis var ett stort företag att resa en runsten (man skulle hitta kunniga hantverkare som kanske befann sig långt bort osv) så var det nog i Mälardalen (och framför allt i centrala Uppland) väldigt enkelt att resa en runsten, och nog relativt billigt.
På 1000-talet är Mälardalen mest riktat mot Västeuropa om man ska tro arkeologin. Visst gick Ingvarståget öster ut, och Grekland nämns på några runstenar, men de arabiska mynten försvinner i stort sett mot slutet av 900-talet och ersätts av västeuropeiska mynt (från Tyskland, England, Frankrike). Kontakterna med Ryssland klingar också av fram mot 1100/1200-tal.
Re: Sagans riksbildning
Valdemar
Om Skara anlades efter Sigtuna vet vi ju inte, Skara firade tusen år redan på 1980-talet, men utan några bevis för att stan var så gammal. Och visst finns det runstenar i Skaratrakten, även om de inte är så många.
Sen är jag osäker på om vi skall låsa oss vid orter, allt talar för att de tidiga kungarna red omkring och mötte sitt folk på deras hemmaplan. Om det stämmer att Götala utanför Skara var den tingsplats där kungar togs emot i Eriksgatan så ambulerade nog Levenekungarna mellan hembygden och Skara. Särskilt som Skara vid Stenkils tid började framträda som centrum i stiftet, nog så viktigt för Stenkil som anses ha varit en övertygad kristen.
Men allt är osäkert.
Om Skara anlades efter Sigtuna vet vi ju inte, Skara firade tusen år redan på 1980-talet, men utan några bevis för att stan var så gammal. Och visst finns det runstenar i Skaratrakten, även om de inte är så många.
Sen är jag osäker på om vi skall låsa oss vid orter, allt talar för att de tidiga kungarna red omkring och mötte sitt folk på deras hemmaplan. Om det stämmer att Götala utanför Skara var den tingsplats där kungar togs emot i Eriksgatan så ambulerade nog Levenekungarna mellan hembygden och Skara. Särskilt som Skara vid Stenkils tid började framträda som centrum i stiftet, nog så viktigt för Stenkil som anses ha varit en övertygad kristen.
Men allt är osäkert.
Re: Sagans riksbildning
AndreasE
Dagens historiker lutar mot att Västsverige kristnades tidigt och med skrivkunniga munkar övergick man till dokument på pergament. Dessvärre har de inte bevarats lika bra som stenarna.
Men allt är oerhört osäkert, vi har ju få säkra fakta. Men det ligger mycket i det du skriver om att Mälarområdets låsning österut verkar upphöra vid den tid du nämner och tydligen har man även där insett att de brittiska öarna är intressanta.
Dagens historiker lutar mot att Västsverige kristnades tidigt och med skrivkunniga munkar övergick man till dokument på pergament. Dessvärre har de inte bevarats lika bra som stenarna.
Men allt är oerhört osäkert, vi har ju få säkra fakta. Men det ligger mycket i det du skriver om att Mälarområdets låsning österut verkar upphöra vid den tid du nämner och tydligen har man även där insett att de brittiska öarna är intressanta.
Re: Sagans riksbildning
Nja, handlar nog mer om förändrade förhållande i Öst med stor rörelse på stäppen, Kievrus framväxt osv. Det blev helt enkelt allt svårare och mindre lönande. Vilda östern blev civiliserad sas. Det som verkar vara ett signum för den skandinaviska perioden vi kallar vikingatid är att det mer eller mindre var ett sammanhållet nätverk av handel och folk. Föremål från väst har hittats i riklig och sällsynt hög kvalitet på Helgö tillsammans med föremål från Asien långt före vikingatid. Kontakterna före dess var riktad mot kontinenten, den merovingiska sfären, östgoterna i Italien, byzans och före dess rom. Att prata om riktningar är nog giltigt i någon sorts kvantitativt synsätt utifrån pragmatiska skäl som avstånd men inte i absoluta, dikotomt synsätt. Vi ser detta i arkeologin men även i sagorna där figurer huserar i både öst och väst, i norr och syd.
Re: Sagans riksbildning
Jag tror att du missuppfattar någonting. Bara för att man är kristen börjar man inte enbart skriva på pergament med latinska bokstäver. Runskriften lever som sagt kvar in i högmedeltid i hela Skandinavien. Fram till åtminstone 1200-talets mitt är de flesta arkeologiskt bevarade skrifterna skrivna med runor. I klostren använde man sig förstås av latinska bokstäver, men runorna var folkets skriftsystem. De två existerade parallellt i en 200 år på ett ungefär.Västgöten skrev:AndreasE
Dagens historiker lutar mot att Västsverige kristnades tidigt och med skrivkunniga munkar övergick man till dokument på pergament. Dessvärre har de inte bevarats lika bra som stenarna.
Men allt är oerhört osäkert, vi har ju få säkra fakta. Men det ligger mycket i det du skriver om att Mälarområdets låsning österut verkar upphöra vid den tid du nämner och tydligen har man även där insett att de brittiska öarna är intressanta.
Jag tvivlar på att latinska tecken var dominerande i Västsverige på 1000-talet.
Re: Sagans riksbildning
AndreasE
Jodå, runorna levde. Jag har läst en dagbok från 1800-talet som en pojke i Sävare skrev med runskrift bara för att ingen skulle kunna läsa den.
Säkert skrev s k vanligt folk länge med runor, men vad jag talar om är dokument som handlar om ägande, gårdsöverlåtelser och liknande som kan ha ersatt runstenarna. Genom att vi tidigt i Västsverige fick tillgång till relativt bildat folk, munkarna, så övergick vi snabbare till att liksom folk nere på kontinenten, som munkarna kom ifrån, bygga juridiken kring gårdarna på skriftliga dokument som ju gick att göra betydligt utförligare och överskådliga än de kryptiska stenarna.
Men detta är förstås teorier.
Jodå, runorna levde. Jag har läst en dagbok från 1800-talet som en pojke i Sävare skrev med runskrift bara för att ingen skulle kunna läsa den.
Säkert skrev s k vanligt folk länge med runor, men vad jag talar om är dokument som handlar om ägande, gårdsöverlåtelser och liknande som kan ha ersatt runstenarna. Genom att vi tidigt i Västsverige fick tillgång till relativt bildat folk, munkarna, så övergick vi snabbare till att liksom folk nere på kontinenten, som munkarna kom ifrån, bygga juridiken kring gårdarna på skriftliga dokument som ju gick att göra betydligt utförligare och överskådliga än de kryptiska stenarna.
Men detta är förstås teorier.
Re: Sagans riksbildning
Hur sena hedniska gravar finns i Mälardalen? Som jag uppfattat det finns det sådana en bit in i 1000-talet? Har pratat med flera nu aktiva arkeologer i Västsverige och de uttrycker en insikt i att landskapet var kristnat tidigare än vad man tidigare trott, även om man känt till de mycket tidiga kristna gravarna i Exempelvis Såntorp. När man under 80-talet räknade hedniska gravar per gård i VG så var det tydligt att det "fattades" gravar i VG jämfört med Mälardalen. En möjlig slutsats är att kristendomen införts någon generation tidigare i VG, vilket återspeglas i antalet synliga gravar?
Re: Sagans riksbildning
Vad jag förstod av Maria Vretemark som ledde utgrävningarna i Varnhem så hoppas man på att få mer konkreta besked angående tiden för kristna gravar.
Annars fanns det ju för en del år sedan andra som hade mycket vida ramar och menade att Västsverige i stort sett var kristet redan på 900-talet och att man hittat kristna gravar från 600-tal, tror jag att det var.
Ett antal forskare menar att Sparlösastenens bilder är klart kristna och att de är huggna kanske flera hundra år innan texten höggs in. Det skulle alltså finns kristna bilder från 600-talet. Åke Hyenstrand, arkeologprofessorn hörde till dem vill jag minnas.
Allt detta är mycket osäkert, men mycket tyder på att kristendomen kom hit tidigt. Men det betyder ju inte att alla var kristna i Tiveden, Risveden och andra isolerade områden.
Annars fanns det ju för en del år sedan andra som hade mycket vida ramar och menade att Västsverige i stort sett var kristet redan på 900-talet och att man hittat kristna gravar från 600-tal, tror jag att det var.
Ett antal forskare menar att Sparlösastenens bilder är klart kristna och att de är huggna kanske flera hundra år innan texten höggs in. Det skulle alltså finns kristna bilder från 600-talet. Åke Hyenstrand, arkeologprofessorn hörde till dem vill jag minnas.
Allt detta är mycket osäkert, men mycket tyder på att kristendomen kom hit tidigt. Men det betyder ju inte att alla var kristna i Tiveden, Risveden och andra isolerade områden.
Re: Sagans riksbildning
John Ljungqvist, ett ganska färskt alster, om övergång i gravskick,Valdemar skrev:Hur sena hedniska gravar finns i Mälardalen? Som jag uppfattat det finns det sådana en bit in i 1000-talet? Har pratat med flera nu aktiva arkeologer i Västsverige och de uttrycker en insikt i att landskapet var kristnat tidigare än vad man tidigare trott, även om man känt till de mycket tidiga kristna gravarna i Exempelvis Såntorp. När man under 80-talet räknade hedniska gravar per gård i VG så var det tydligt att det "fattades" gravar i VG jämfört med Mälardalen. En möjlig slutsats är att kristendomen införts någon generation tidigare i VG, vilket återspeglas i antalet synliga gravar?
Tydligen finns visst utrymme för att anta att hedendomen fanns kvar i Uppland, inte bara i undanskymd miljö, ända in på 1100-talet....