Kungars makt under järnåldern

[Västgöten]

Dagens historiker verkar anse att de tidiga kungarna har liten makt, bortsett från vid krig så de skall leda förenade styrkor.
Men egentligen är det nog meningslöst att generellt diskutera kungars makt. Hur stor makten är beror på kungen. En kung är handlingskraftig och har stort inflytande, hans efterträdare är kanske bara intresserad av mat, öl och trälflickor. Naturligtvis blir det stor skillnad.

[Carl Thomas]

Det värsta som kan inträffa i ett företag är att man får en ny VD som är både okunning och handlingskraftig, samma sak gäller naturligtvis en ny Kung. En sådan personlighetskombination är en katastrof - och just den kombinationen är inte ovanlig.

Jag skulle tro att man redan mycket tidigt i vår historia lärde sig en, troligen flera, sådana läxor - och skapade tingen som motvikt mot vanstyre och maktfullkomlighet. Jag kan mycket väl tänka mig att tingen skapades från början med just denna avsikt.

Thomas

[Västgöten]

Frågan är ju hur mycket tinget kunde sätta emot. Visserligen har Snorre målat upp en härlig scen dör en kung sätts på plats av tinget, men det är väl få som uppfattar texten annat än som en påhittad historia om hur Snorre vill att det skall vara.
Sedan finns det några berättelser om kristna kungar som sparkas ut av hedningarna. Men tingets makt verkar måttligt stort eftersom kungarna inte avsätts helt utan får behålla områden att styra över. Nog verkar det att be om problem, och Inge kom mycket riktigt tillbaka med en här.
Vi ser en rad exempel på att stormän blir kungar genom att döda den sittande kungen, men inget exempel jag minns på att tinget skulle ha tillgripit liknande våld. Vågade det inte, eller kunde tinget inte genomföra en sådan attack?

[Carl Thomas]

Inge hade inte med sig någon "här". Det står särskilt att han hade med sig ett litet antal män och att han brände ned huset som Blotsven fanns i. Blotsven flydde ut ur det brinnande huset och blev dräpt.

Det står tex, ingenting om att Inge brände ned templet i GU.

Tinget hade makt inom sin lagsaga (Land) och tingets beslut gällde enbart i den egna lagsagan. Ett ting kunde alltså inte avsätta en kung efter 1260, det krävdes att alla ting tillsammans avsatte kungen. Samma sak gällde efter 1260 när man valde kung.

Före 1260 kunde alltså tinget i Tiohundraland döma att kungen var avsatt i Tiohundraland, inget annat - enligt min uppfattning.

Thomas

[Yngwe]

Frågan är ju hur mycket tinget kunde sätta emot. Visserligen har Snorre målat upp en härlig scen dör en kung sätts på plats av tinget, men det är väl få som uppfattar texten annat än som en påhittad historia om hur Snorre vill att det skall vara.
Sedan finns det några berättelser om kristna kungar som sparkas ut av hedningarna. Men tingets makt verkar måttligt stort eftersom kungarna inte avsätts helt utan får behålla områden att styra över. Nog verkar det att be om problem, och Inge kom mycket riktigt tillbaka med en här.
Vi ser en rad exempel på att stormän blir kungar genom att döda den sittande kungen, men inget exempel jag minns på att tinget skulle ha tillgripit liknande våld. Vågade det inte, eller kunde tinget inte genomföra en sådan attack?

Nja... Ragnvald följde inte lagen och vad hände då? Dom slog ihjäl honom med ursäkten att han inte följde formalierna. Tydligen var han inte Västgötarnas val....


Sen hade nog tingen en hel del att sätta emot. Som visats med olika referat så har tingen tydligen en uppfattning om att de har något att säga till om. Dom ställer i allehanda sagor krav på kungen. Ofta har ju det bortförklarats med att Snorre som lagman såg det som något idealtillstånd. Samtidigt kan vi inte lasta Snorre för att ting av olika slag haft en stark position på många platser. Novgorod har vi nämnt, Snorress Island verkar också ha funkat, för att inte tala om gutarnas ö....

I sagorna blir allt lite dramatiserat, dom ska ju framställa den ena eller andra i viss dager. I praktiken har ändå kungar haft svårt att kuva folket med vapenmakt över tid. Som nämnts kunde kungen nog hota ett ting till vissa beslut..men vad hände när han var tvungen att ge sig av? Vem tydde sig folket till då, jo tinget. Varför skulle annars kungen bry sig om att få tinget att lova något? Han kunde ju ha hotat folket direkt. Men det gick tydligen inte, för så funkade inte hans makt. I själva verket bygger hela hans makt på tingens stöd. Han kan omöjligt ha haft medel att med våld upprätthålla sin vilja över större områden. Dom medlen hade först Gustav Wasa efter att ha plundrat kyrkan, och även han hade stora problem....

[Västgöten]

Carl Thomas

Hur många Inge hade med sig är ju ointressant, han slog ihjäl Blot-Sven, återtog makten och satte hedningarna på plats. Allt precis som han ville.
Nog borde tinget ha förutsett detta och avsatt Inge helt om det varit möjligt.

Nog verkar det helt klart att tibgen inte kunde göra så mycket.

[Västgöten]

Yngwe
Ragnvald kom till ett landskap som redan valt en dansk prins till kung och trängde sig på utan att ens följa reglerna. Det är inget exempel på att tinget slog ihjäl sin kung eftersom han aldrig blev kung i Västergötland

[Yngwe]

Yngwe
Ragnvald kom till ett landskap som redan valt en dansk prins till kung och trängde sig på utan att ens följa reglerna. Det är inget exempel på att tinget slog ihjäl sin kung eftersom han aldrig blev kung i Västergötland

Poängen är att Ragnvald inte kunde göra som han ville, för då fick han däng av folket.

[AndreasE]

Folket? Allt det här måste nog ses som ett spel inom den landägande eliten. Återigen, bilden av den självägande odalsbonden är en nationalromantisk konstruktion.

[Carl Thomas]

Västgöte,

Jag tycker att mängden män är intressant. Du skrev att han kommer en här - men han kom med ett fåtal män, kanske bara 10-12 män (?) vilket i sig kan vara en indikation på att det hela inte var godkänt av tinget - medan en här behövde vara godkänd eftersom en sådan inte kan samlas ihop i hemlighet - vilket ett litet antal män kan.

Hur uppnådde Inge att "hedningarna sattes på plats" ? Genom att Blotsven dödades?

Som jag ser det var Inge avsatt som Kung ca 1085 av tinget i Tiohundraland. Inge fortsatte alltså att vara kung i de andra Landen. Inga källor finns att något/några andra ting avsatte Inge.

Vilka de andra Landen var vet vi inte heller - men VG bör vara ett av dem. Något enat rike fanns inte vid denna tid enligt min uppfattning, alltså bör det ha funnits en union eller liknande - eller - inge var en annan sorts kung.

Olof Skötkonung anses ju vara den första kungen som regerade över VG och Mälardalen. Framför allt var han VG- kung som jag ser det. Utöver det kan han ha styrt Mälardelen som "skötning" (därav kanske namnet). skötning innebär inte någon äganderätt, det avser att man "sköter om" annans egendom och kan ta ut räntan från egendomen - under sin livstid - varpå skötninhen går tillbaka till sin riktiga ägare. Skötning ör ett begrepp som bara finns i Götaländerna - och funktionen jag beskriver är alltså i princip Uppsala Öd. De äldsta gårdarna vi känner till som tillhör Uppsala Öd är 8 gods i VG som ligger runt Varnhem.

Thomas