Kungars makt under järnåldern

[Yngwe]

Thomas

Det står tydligt att det rör sig om gåvor. Men sen står också tydligt att den som antagit kristendomen får köpa sig fri från de ceremonierna. Närvaroplikt står inget om uttryckligen om, det kan väl lika gärna tolkas som att man inte skickar offergåvor, utan istället löser sig fri med guld eller annat, inte avsett att offras. Eftersom det står att gåvor skickas, eller föras dit, inte att det ska tas med, och eftersom det står att det finns präster som "för dit offren" så verkar min tolkning troligare tycker jag.

Ska man gå in djupare på frågan om hur offren ser lämnar man trådens ämne, kanske värt en egen tråd. Klart är att här ser jag ingen uppgift om att kungen skulle leda något offer och därmed vara en kultledare.

[

[Yngwe]

Jag kan inte avgöra vilken översättning från latinet som är rätt, men med de tidigare erfarenheter jag har av hur svensk respektive tysk översättning ser ut, är jag benägen att tro att den tyska är mer bokstavstrogen. Svenska översättningar är ofta drabbade av ganska mycket förförståelse...

Men sen kan det också vara översättningar utifrån olika avskrifter.

[Anders i Uppsala]

Nej, kungen agerade kanske inte kultledare, men han ansågs nog gudomlig eller av gudomlig ätt, jämför etymologin för titeln kung eller konung, i alla fall om man går tillbaka längre i tiden än vikingatiden.

Det var för övrigt vanligt(?) i äldre kulturer stt härskaren sågs som gudarnas ättling (jfr inka-härskare, faraoner, etc).

Vid den tid Adam av Bremen beskriver (sent 1000-tal) måste en stor del av svearna ha varit kristna, kanske en majoritet. Frågan är vad som hände med "pengarna" som samlades in från dem som var kristna och köpte sig fria från att delta i bloten.

[Carl Thomas]

Är det inte så Yngwe att alla anser att just deras tolkning är mer rätt än andras ?

Närvaroplikt vid de stora bloten verkar alltså vara en tveksam uppgift - det handlar istället om plikt att skicka gåvor - och att kungarna (flertal) skulle föra med sig traditionella offer? Vi bör undersöka olika översättningar - vem har översatt till vad ?

Översättningen från 1984 ser jag som mer neutral än de tidigare översättningarna. Där skrivs att ingen får utebli från festen (offerfesten). Det innebär närvaroplikt om man inte får utebli. Där skrivs också att kristna kan köpa sig fria.

Att folk från alla Land skulle resa till Uppsala och där närvara under minst 9 dygn och sedan resa hem igen, under vintern, ser jag som en logistisk omöjlighet som du vet. Men här talas om kungar i flertal vilket kanske förklarar att det handlar om ett närområde. Detta närområde kan då vara ett eller flera härad/Hundare - eller ett Land (landskap). Det kan jag med viss tveksamhet köpa.

Nu skriver ju Adam om sitt tempel Ubsola. Han skriver att det ligger inte långt från Zitun och Birka, jag vill minnas att han skriver en dagsritt - men jag kan minnas fel. En normal dagsritt är 2,5-3 mil.
Templet kan alltså ha legat i Uppsala - men Adam skriver inte ATT det låg i Uppsala. Adam nämner Uppsala i sin skrift, alltså kände han till Uppsala.

Nu tror ju jag att det finns ett Hov (tempel) någonstans i trakten runt Uppsala, gissningsvis inom 1 timmes fotvandring - vilket innebär inom ca 4 km radie. Det kan t.ex. ha legat i Valsgärde på norra sidan mellan bergknallarna - eftersom det "omgavs av berg så som en amfiteater".

Gissningsvis skriver då Adam om Tiohundraland - och beskriver det han hört om denna trakt?
Men, han skrivet också kungar i flertal. Innebär detta Häradskungar - eller Landkungar?

Det är ju viktigt att vi förstår vilka kungar som avses eftersom tråden rör den makt som kungar hade. Jag förmodar att en Landkung hade mer makt än en Häradskung - men lika förbaskat stod kungen under tinget.

Thomas

[karlfredrik]

Schol. 136. Nuper autem rex Sueonum christianissimus Anunder, cum sacrificium gentis statutum nollet demonibus offerre, depulsus a regno, dicitur a conspectu concilii gaudens abisse, quoniam dignus habebatur pro nomine Iesu Christi contumeliam pati.

Är det denna text som diskuteras?

[karlfredrik]

Och denna:
[quote][/
Capitulum 26.

Nunc de supersticione Sueonum pauca dicemus. Nobilissimum illa gens Schol.134 templum habet, quod Ubsola dicitur, non longe positum ab Sictona civitate. In hoc templo, Schol.135 quod totum ex auro paratum est, statuas trium deorum veneratur populus, ita ut potentissimus eorum Thor in medio solium habeat triclinio; hinc et inde locum possident Wodan et Fricco. Quorum significationes eiusmodi sunt: 'Thor', inquiunt, 'praesidet in aere, qui tonitrus et fulmina, ventos ymbresque, serena et fruges gubernat. Alter Wodan, id est furor, bella gerit, hominique ministrat virtutem contra inimicos. Tertius est Fricco, pacem voluptatemque largiens mortalibus'. Cuius etiam simulacrum fingunt cum ingenti priapo. Wodanem vero sculpunt armatum, sicut nostri Martem solent; Thor autem cum sceptro Iovem simulare videtur. Schol.136 Colunt et deos ex hominibus factos, quos pro ingentibus factis immortalitate donant, sicut in Vita sancti Anscarii leguntur Hericum regem fecisse.


Capitulum 27.

Omnibus itaque diis suis attributos habent sacerdotes, qui sacrificia populi offerant. Si pestis et famis imminet, Thorydolo lybatur, si bellum, Wodani, si nuptiae celebrandae sunt, Fricconi. Solet quoque post novem annos communis omnium Sueoniae provintiarum sollempnitas in Ubsola celebrari. Ad quam videlicet sollempnitatem nulli praestatur immunitas. Reges et populi, omnes et singuli sua dona transmittunt ad Ubsolam, et quod omni poena crudelius est, illi qui iam induerunt christianitatem, ab illis se redimunt cerimoniis. Sacrificium itaque tale est. Ex omni animante, quod masculinum est, novem capita offeruntur, quorum sanguine deos placari mos est. Corpora autem suspenduntur in lucum, qui proximus est templo. Is enim lucus tam sacer est gentilibus, ut singulae arbores eius ex morte vel tabo immolatorum divinae credantur. Ibi etiam canes et equi pendent cum hominibus, quorum corpora mixtim suspensa narravit mihi aliquis christianorum 72 vidisse. Ceterum neniae, quae in eiusmodi ritu libationis fieri solent, multiplices et inhonestae ideoque melius reticendae. Schol.137
quote]

[Carl Thomas]

Ja, det är dessa vi diskuterar+ Scoli 141. Tänker du översätta dem för oss ?

Thomas

[Yngwe]

Karlfredrik, en kall öl för din tanke om översättningen!

[Yngwe]

Är det inte så Yngwe att alla anser att just deras tolkning är mer rätt än andras ?

.....

Thomas

Jo, så är det nog. Men min obehindrade tyska ger mig en fördel, jag har aldrig gett nån tid att påpeka vad som skulle vara fel med min tyska!


En närvaroplikt eller inte är egentligen inte det avgörande, även om det skulle ge vissa signaler. Poängen i denna fråga är att kungen ska bidra till offrandet, han leder det inte. Det gör prästerna. Det kan man tolka som att prästerna står närmare gudarna än kungen, och alltså är de som leder kulten. Finns det några andra källor som ger upplysningar i fråga om kultledare? Påståendet som ni framförde är ju vanligt, men skulle kanske kunna vara ytterligare en faktoid. Det är av högsta intresse vare sig vi kan styrka påståendet eller avskriva det som spekulation!

[karlfredrik]

Schol. 141. Paulus ergo in Historia Longobardorum affirmat, in ultimis partibus septentrionis inter Scritefingos in quadam spelunca oceani iacere septem viros quasi dormientes, de quibus est opinio diversa, et quod praedicaturi sint illis gentibus circa finem mundi. Dicunt alii ex undecim milibus virginibus illuc pervenisse aliquas, quarum cetus et naves monte obrutae sunt; ibique fieri miracula. Ubi et ecclesiam construxit Olaph. Olaph itaque rex iustissimus Nordmannos primus christianitati attraxit. Magnus, filius eius, Danos subiugavit. Haraldus, frater Olaph nequissimus, Orchadas suo adduxit imperio, regnumque suum dilatavit usque ad Ripheos montes et Island.

Ja, översättning kommer senare.