Skandinavisk geografi enligt Jordanes

[Yngwe]

Så nummer tre blir då ett upprepande om varför ingen av dessa fraser har en geografisk innebörd. Jo, för om de vore sådana vore de helt obegripliga för läsaren. Det går inte att utifrån texten få någon slags klarhet i vad det betyder.,det finns ingen startpunkt, det finns ingen riktning, det finns inga geografiska referenser som läsaren kan förstå.

Man kan då som Svennung ursäkta sig med att Jordanes är vårdslös som inte skriver som man önskar, eller så kan man anta att ett beställningsverk som INTE slängdes i arkiv 13 har en i sin samtid acceptabel standard. Jordanes har ingen ambition att beskriva var de olika stammarna fanns, i så fall hade han gjort det med samma noggrannhet som han beskriver andra platser med, då han finner det viktigt. Att läsa dessa fraser som geografiska referenser är bara ett utslag av viljan att placera stammarna och oviljan att acceptera att Getica inte ger några sådana uppgifter.

Man kan som Moneta referera till Svennungs hypotes om dubbla källor, eller tre källor eller ännu fler. Men till syvende och sist är det bara gissningar som syftar till att motivera antaganden man gjort, precis som gissningen att stammarna skulle följa en viss handelsrätt eller motsvarande. De är alla mer eller mindre kvalificerade gissningar, men fortfarande inget annat än gissningar.

[Moneta Nova]

Yngwe skrev: - "Jordanes har ingen ambition att beskriva var de olika stammarna fanns" och "det finns ingen startpunkt, det finns ingen riktning, det finns inga geografiska referenser som läsaren kan förstå".

Vet inte riktigt hur diverse översättningsvarianter av "de små fraser som binder samman" uppräkningen av Suehans många stammar skulle påverka förståelsen av Jordanes "reseberättelse" (från Öresund till Trondheimsfjorden?). Många forntida självklarheter, exv. hällristningar, verkar för oss nutidsmänniskor väldigt svårtolkade, men var med all sannolikhet högst självklara för dåtidens folk. Skulle det inte kunna vara på liknande sätt med Jordanes? Det som var självklart 551 e.Kr. behöver inte nödvändigtvis vara lika självklart 1475 år senare.

Tycker att hypotesen om att Theutes fanns vid Öresund och att dessa tillsammans med Vagoth, Bergio, Hallin och Liothida hade sina boplatser på skåneslätten ("vilkas bosättningar alla ligger på ett och samma bördiga slättland"), är mycket stark. Likaså att Finnaithae, Fervir och Gauthigoth (vid Göta älvs mynning?), i tur och ordning, fanns norr om dessa - ända upp till Raumarici vid Oslofjorden. Finns det egentligen något alternativ till att lokalisera startpunkten, "de fem stammarna på slättlandet", till Skandinaviens bördigaste slättland - Skåne och Lundaslätten/Söderslätt? Särskilt efter klimatkatastrofen 536-547 e.Kr. var det sydliga läget helt avgörande.

Som jag skrev tidigare: - "Om Jordanes är systematisk/logisk i sin uppräkning är Theutes/Theustes placering vid Öresund fullkomligt klockren. Att starta resan där, på synavstånd från Själland, är ju genialt. Och om slutmålet Ranii sedan skulle råka vara Trondheims-fjorden med sina förbindelser österut till Högom och Östersjön, är ju även detta lysande och med arkeologin överensstämmande."

https://skandinavisktarkeologiforum.org ... 927#p35927

Castor skrev: - "Suetidi är rimligen detsamma som Svitjod, medan Suehans är något helt annat."
https://skandinavisktarkeologiforum.org ... 491#p25491

Castor skrev: - "Att det andra ledet i 'Sue-hans' eventuellt kan härledas till 'hansa' berördes i ett tidigare inlägg."
https://skandinavisktarkeologiforum.org ... 811#p35811

Så Sue-tidi = Svi-tjod ... d.v.s. Sue-/Svi-folket … men Sue-hans (Suaet-hans, Suaet-hohansos, Swaþō-hansōz) har ingenting med detta Sue-folk att göra? Varför skulle inte Sue-hans (gens) kunna vara ett stamförbund (-"hansa" på gotiska, "-hansō" på urgermanska) bestående av "talrika stammar" (natio)? Särskilt med vetskapen om inskottet om invånarna i Skandinavien (de Scandzae cultoribus) som därmed också sammanlänkar stamberättelsen till en obruten kedja.

*

[Castor]

[...] Men till syvende och sist är det bara gissningar som syftar till att motivera antaganden man gjort, precis som gissningen att stammarna skulle följa en viss handelsrätt eller motsvarande. De är alla mer eller mindre kvalificerade gissningar, men fortfarande inget annat än gissningar.

Javisst är det gissningar – ibland väldigt kvalificerade sådana. I några fall kan de rentav betraktas som nästintill oantastliga.

Som exempel kan vi ta namnserien:

Theut- (Tjute-) ... Berg- (Bjäre), Hall- (Hallandsås) ... Finnaith- (Finn[v]eden) ... Raumarici- (Romerike)

Är det då inte helt uppenbart att Finnveden i förhållande till de föregående kan sägas vara belägen ”bakom dessa” (post hos) och att Romerike ligger ”längre bort” (exterior)?