Skandinavisk geografi enligt Jordanes

[Castor]

De ursprungliga folknamnen kan medvetet ha ändrats genom latinisering, trunkering eller kontraktion. Vid latinisering får namnet en latinsk pluraländelse, t.ex. -ae, -es, -i eller -ii. Trunkering innebär att en bit av originalnamnet, oftast en ändelse, har kapats. Och kontraktion innebär att första och sista bokstaven och vissa bokstäver däremellan har behållits. Namn kan också ha ändrats oavsiktligt genom felkopiering.

Suehans är det enda av namnen som kan misstänkas ha uppkommit genom kontraktion, medan (Sc)rerefennae i samma grupp har latiniserats. I den andra gruppen är det Theu(s)tes som kan misstänkas vara latiniserat, i den tredje är det Finnaithae och i den fjärde Otingis. I den femte gruppen är troligen samtliga namn utom Vinoviloth latiniserade och i den sjätte alla utom Taetel. Flera av de icke-latiniserade namnen kan misstänkas vara trunkerade.

Starkt avvikande former i de olika handskrifterna kan ofta pekas ut som rena avskrivningsfel. Ibland går det inte att avgöra vilken form som är mest riktig, som fallet är med t.ex. Ahelmil.

Två namnkluster Mixi-Evagre-Otingis och Augandzi-Eunixi-Taetel-Rugi är särskilt problematiska då de i olika handskrifter (och i olika tolkningar av desamma) har delats upp på olika sätt.

Namnvarianter.png (21.52 KiB) Visad 533 gånger

Förekommande stavningsvarianter enligt fotnoterna i Theodor Mommsens edition av Jordanes’ Getica.
Namn i fet stil kan misstänkas ligga närmast originalet och de i rött är sannolikt rena felskrivningar. Namn med gul markering saknar alternativa skrivsätt och får väl därför betraktas som särskilt stabila.

[Castor]

I klass II-handskriften ”O” (för Ottobonianus) är ”ae” i ”suaethans” skrivet med e caudata:

suaethans.png (24.97 KiB) Visad 617 gånger

Ott.lat.1346 | DigiVatLib (3r)

I samma handskrift har ”augandzi” blivit ”aganziae” (också med e caudata)...

aganziae.png (27.64 KiB) Visad 617 gånger

... följt av:

unixet ethelrugi.png (53.89 KiB) Visad 617 gånger

Ott.lat.1346 | DigiVatLib (4v)

Här har et-ligaturen (&) använts, både i slutet av ”unixet” och i början av ”ethelrugi”.

I den andra klass II-handskriften -”B” (för Breslaviensis) - står det ”unixae” i stället för ”unixet”.

Förlagan hade kanske formen ”unixtae”?

Detta unika(?) ord kan möjligen vara en förening eller blandning av unitus och mixtus?

unitae + mixtae = *unixtae (?)

Det måste vara femininum plural då det föregående folknamnet har ändelsen -ae.

”Aganziae unixtae” skulle väl då kunna uttydas som ”de förenade aganzierna”.

I så fall försvinner ”eunixi”. Och ”taetel” behöver inte heller vara ett folknamn...

[...] Mommsens uppdelning i texten Eunixi Taetel Rugi är felaktig [...]

... då t:et kan höra till det föregående ordet och ”aetel” kan fogas till ”rugi”...

26. aetelrugi 'ädelrygerna','de äkta rygerna'

S. Bugge — alternativt redan Munch — föreslog här tolkningen 'fastlandsrygerna', 'huvudrygerna', i motsats till utflyttade ryger (nr 25). Ett sådant förhållande uttryckte germanerna med ordet aþal: Adalgoz, Adalswab, Ealdseaxan (motsats: Half-dan). Jfr norska ortnamn som Adalby (1389), Aðal-Eiðangr, isl. aðalbyr 'huvudbygd', aðalból 'sätesgård' etc. Vidare isl. óðal 'arvjord', fomeng. æðel 'hemland'.

De nordiska folknamnen hos Jordanes

[Yngwe]

Men nu hävdar du företräde för klass-2 avslrifterna, medans Mommsen helt klart förespråkade klass-1 som mer ursprunglig. Med det som är bevarat av klass-1 , som Pal 920, så är det helt klart ett Suehans, och överstrykningen är inte en förkortning då sådana bara gjordes efter strikta regler på väl kända latinska ord. Det är med all tydlighet ett diakritiskt talstreck, så det finns all anledning att anta att just suehans är det ursprungliga namnet, och därmed med all tydlighet fullt jämförbart för alla andra termer för svear. Med det finns det ingen anledning att försöka koppla det till en enstaka toponym i Tröndelag, som dessutom kan finna sin motsvarighet i stort sett var man än letar.

[Castor]

Mommsen var uppenbarligen inte helt konsekvent då han gjorde sitt urval. Exempelvis finns ju ”Screrefennae” endast i tredje klassens handskrifter. Och det är bara i klasserna 2 och 3 som ”Theustes” är skrivet med ett s i mitten. Klass 1 har ju ”Theutes”.

Har du något källa på hur ”diakritiskt talstreck” används?

Toponymer som innehåller sve- och sva- är förvisso vanliga i Tröndelag, men av större betydelse är den arkeologiska bilden samt direktkontakten med den samiska fångstkulturen och kustleden mellan Nordsjön och Midnattssolens land. Allt tyder på att området kring Trondheimsfjorden utgjorde ett nav för pälshandeln under romersk järnålder och folkvandringstid (och även senare).

Att Suehans skulle motsvara Svearna (The Svear) är ingenting annat än en ren gissning,
Beowulfs Sweon (Swēoþēod) har snarare sin motsvarighet i Jordanes’ Suethidi.

[Yngwe]

Svarar först på det diakritiskt strecket då där inträffat något man kan lära av. Jag tog hjälp av AI och som vanligt svarar den helt olika beroende på hur man ställer frågan, men fick snabbt fram en källa. Tyvärr sparade jag aldrig den. Nu när jag söker igen drabbas vi av något lustigt. En av de flitigast lästa källorna till detta ämne är numera vårt eget forum, och som många nog erfarit fuskar AI å det grövsta. Så även om jag nu ber den utesluta svar från vårt forum så hamnar den likväl där i sitt resonemang hellre än att leta på samma källa som förut.

Med andra ord behöver jag komma hem och gå igenom historiken på min platta där innan jag kan ange källa

Ändå väldigt lärorikt att se hur opålitligt AI är. Dess enda ambition är att svara, den bryr sig inte om vad som är rätt eller fel oavsett hur tydligt man uppmanar den.

[Castor]

Jag har också utnyttjat AI och fick svaret att det inte alls var ovanligt med kontraktion av namn på främmande språk i handskrifter på latin.

[Moneta Nova]

Det var längesedan jag skrev något, men jag läser med stort intresse era olika funderingar. Tack för att ni delar med er!

Jordanes uppräkning av Suehans-stammar (medlemmar i handelsförbundet?) börjar ju med Theutes/Theustes (castors grupp II), som jag skulle vilja placera vid Öresund, och avslutas med Grannii, Augandzi, Eunixis, Taetel, Rugi, Arochi och Ranii (Castors grupp VI).

Castor skrev: - "Toponymer som innehåller sve- och sva- är förvisso vanliga i Tröndelag, men av större betydelse är den arkeologiska bilden samt direktkontakten med den samiska fångstkulturen och kustleden mellan Nordsjön och Midnattssolens land. Allt tyder på att området kring Trondheimsfjorden utgjorde ett nav för pälshandeln under romersk järnålder och folkvandringstid (och även senare)."

Håller med om att Trondheimsfjorden (söder om Adogit - Hålogaland i Nordnorge?) bör ha varit mycket viktig för handeln. Vilka fanns där?

Vad tror vi om Ranii = Ranheim ...? Kan det ha varit här Jordanes "sista" (nordligaste) Suehans-stam höll till?

https://en.wikipedia.org/wiki/Ranheim

Sunt quamquam et horum positura Grannii, Augandzi, Eunixi, Taetel, Rugi, Arochi, Ranii, quibus non ante multos annos Roduulf rex fuit, qui contempto proprio regno ad Theodorici Gothorum regis gremio convolavit et, ut desiderabat, invenit. Hae itaque gentes, Germanis corpore et animo grandiores, pugnabant beluina saevitia.

Även om det också finns sådana som dessa Grannii, Augandzi, Eunixis, Taetel, Rugi, Arochi, Ranii, över vilka Roduulf för inte många år sedan var kung, som, efter att ha föraktat sitt eget kungarike, flög till Theodoriks, goternas kungs, famn och fann, som han önskade. Och så stred dessa nationer, större till kropp och själ än germanerna, med bestisk vildskap.

https://en.wikipedia.org/wiki/Rodulf,_Herule_king

*

[Yngwe]

Jag har också utnyttjat AI och fick svaret att det inte alls var ovanligt med kontraktion av namn på främmande språk i handskrifter på latin.

Man får.som sagt olika svar beroende på hur och när man frågar. Kända ord och namn från grekiska och hebreiskan förkortas regelbundet då de är ofta förekommande. Rent logiskt så förkortar man inte vilt främmande ord godtyckligt, det blir ju oläsbart. Men ska som sagt återkomma med källa om en vecka då jag är hemma igen.

När det gäller Trondheim.

Det som ofta glöms bort är den norska kustens farlighet. Längs med Atlantkusten finns ett stort antal platser där man dragit båten över land. Ibland ganska långa sträckor. Det här har man gjort in i modern tid. Anledningen är att det är för osäkert att segla.

För Trondheim området innebär det här två saker

Det tar väldigt lång tid att segla sträckan. Jämför med Ottars beskrivning om att det tar minst en månad för honom om han har bra väder. Det är alltså effektiv tid vi talar om.

Dessutom är Trondheimsborna beroende av andras välvilja för att över huvud taget kunna nyttja eden, och givetvis kommer det att innebära att andra skor sig på deras handel med minskad vinst.


För mig blir det osannolikt att trondheimsområdet skulle ha dominerat pälshandeln på ett sådant vis att den var utmärkande just för dom.

[Castor]

Rent logiskt så förkortar man inte vilt främmande ord godtyckligt, det blir ju oläsbart.

I Florenslistan har ju Attundaland blivit ”Atanht” och Nerike ”Nerh”, för att ta två exempel.

Dessutom är Trondheimsborna beroende av andras välvilja för att över huvud taget kunna nyttja eden, och givetvis kommer det att innebära att andra skor sig på deras handel med minskad vinst.

Fjärrhandeln lär väl ha skett via en lång kedja av mellanhänder, vilket också omtalas av Jordanes.

[Yngwe]

Men i Florenslistan handlar det ju inte om förkortningar utan namn i latiniserad rotform. Tilläggen -land och -rike saknas ju på de flesta namn där de normalt återfinns (inte alla). Varför skulle man förkorta det i särklass kortaste namnet på Närke men inte de övriga som är betydligt längre? Det finns inte heller något streck som visar förkortning i skriften.

Screenshot_20260530-130530.png (330.85 KiB) Visad 427 gånger

Ja handeln har passerat otaliga mellanhänder, men varför skulle just Trönderna då blir kända för pälshandel? Vi har ju all anledning att anta att pälshandel var viktigt för hela norra Skandinavien, så det går inte ihop alls. Det stämmer betydligt bättre om vi antar att det gäller för hela folket.

I mina ögon försöker du fortfarande skapa en historia som är helt annan än den vi kan läsa i Getican. Det är ju bra att pröva alternativ, men någonstans måste man ju ändå läsa vad som står skrivet och jämföra med de grundfakta vi faktiskt har.