Nej, begravningsritualerna skiljer sig åt beroende på vart man befinner sig i Skandinavien. Även tidigare runt Mälaren fanns båtgravar och gravar som inte var brända. Se tex Tuna i Badelunda.
Om Beowulf, Gräslund och kritik som följt.
Re: Om Beowulf, Gräslund och kritik som följt.
Re: Om Beowulf, Gräslund och kritik som följt.
Ett par Gräslundska östindicier till:
* Det är ju mycket tal om skilfingar i Beowulf, som sveakungar. Håller ni med om att detta är en östlig benämning? De få gånger Snorre talar om skilfingar lär de också vara förlagda österöver? I västnordiska källor talar man väl om ynglingar? Gräslund vill härleda ordet till att det byggdes hallar på platåer i Uppsalatrakten, och till associationer till Frej, Freja och Odin.
* När gräslund diskuterar det frekventa omnämnandet av swin, eofer, swinlic, eoforlic osv i Beowulf (bl.a. verserna 303, 1111, 1112, 1286, 1328, 1453) påpekar han också att det finns ett dussin runstenar i Uppland med namnet jofur, medan det inte alls finns i övriga Norden. Stämmer det?
* Det är ju mycket tal om skilfingar i Beowulf, som sveakungar. Håller ni med om att detta är en östlig benämning? De få gånger Snorre talar om skilfingar lär de också vara förlagda österöver? I västnordiska källor talar man väl om ynglingar? Gräslund vill härleda ordet till att det byggdes hallar på platåer i Uppsalatrakten, och till associationer till Frej, Freja och Odin.
* När gräslund diskuterar det frekventa omnämnandet av swin, eofer, swinlic, eoforlic osv i Beowulf (bl.a. verserna 303, 1111, 1112, 1286, 1328, 1453) påpekar han också att det finns ett dussin runstenar i Uppland med namnet jofur, medan det inte alls finns i övriga Norden. Stämmer det?
Re: Om Beowulf, Gräslund och kritik som följt.
"Nej, begravningsritualerna skiljer sig åt beroende på vart man befinner sig i Skandinavien. Även tidigare runt Mälaren fanns båtgravar och gravar som inte var brända. Se tex Tuna i Badelunda"
ok Angantyr, ja, jag är medveten om att det skiftat mellan tider och platser. Bortsett från att brandgravar inte var accepterade efter kristnandet. Har du själv någon åsikt om varför Beowulf vill bli kremerad, och än mer varför han ville ha en hög, medan det inte var på modet på södra Jylland? Bland jutar då, förmodar jag?.
ok Angantyr, ja, jag är medveten om att det skiftat mellan tider och platser. Bortsett från att brandgravar inte var accepterade efter kristnandet. Har du själv någon åsikt om varför Beowulf vill bli kremerad, och än mer varför han ville ha en hög, medan det inte var på modet på södra Jylland? Bland jutar då, förmodar jag?.
Re: Om Beowulf, Gräslund och kritik som följt.
Runstenarna i Uppland är väl sånär som tre enbart kristna medeltida. Ser inte hur man ska knopa in dem på ett relevant sätt.
Re: Om Beowulf, Gräslund och kritik som följt.
I Hyndlas sång (Hyndluljóð) förekommer båda benämningarna; Skilfingar två gånger och Ynglingar en gång.
Fornnordiska:
https://www.heimskringla.no/wiki/Hyndlulj%C3%B3%C3%B0
Svenska:
https://www.heimskringla.no/wiki/Hyndlas_s%C3%A5ng
Re: Om Beowulf, Gräslund och kritik som följt.
Jag är inte säker på att man kan kalla Skilfingar en entydigt ”östlig” benämning om man utgår från hur de faktiskt fungerar i källorna.
I Beowulf identifieras Skilfingar visserligen med sveakungarna (Ongentheow, Onela, Eadgils), men deras berättelse utspelar sig i en konsekvent maritim konfliktzon mot geatas/jutar. Krigen definieras av sjöförflyttningar och kustnära maktspel. Texten placerar alltså Skilfingarnas politiska arena i ett västskandinaviskt sjörum snarare än i ett isolerat östligt inland.
Hos Snorre är Skilfingar mer ett dynastiskt heiti än en exakt geografisk etikett. När han anknyter dem till sveakungarna sker det inom en redan systematiserad 1200-talsgeografi där ”öst” och ”väst” är tydligare ideologiserade än i de äldre traditionerna. Det är därför riskabelt att läsa tillbaka Snorres karta rakt in i Beowulf.
Ser man istället till parallellen med Ynglingatal sammanfaller de centrala gestalterna: Ottar ↔ Ongentheow och Adils ↔ Eadgils. I båda traditionerna definieras deras historia av återkommande krig över vatten mot västliga motparter. Skilfingarna framträder alltså främst som en dynasti i ett gemensamt maritimt nätverk, inte som en etikett för en strikt östlig region.
I Beowulf identifieras Skilfingar visserligen med sveakungarna (Ongentheow, Onela, Eadgils), men deras berättelse utspelar sig i en konsekvent maritim konfliktzon mot geatas/jutar. Krigen definieras av sjöförflyttningar och kustnära maktspel. Texten placerar alltså Skilfingarnas politiska arena i ett västskandinaviskt sjörum snarare än i ett isolerat östligt inland.
Hos Snorre är Skilfingar mer ett dynastiskt heiti än en exakt geografisk etikett. När han anknyter dem till sveakungarna sker det inom en redan systematiserad 1200-talsgeografi där ”öst” och ”väst” är tydligare ideologiserade än i de äldre traditionerna. Det är därför riskabelt att läsa tillbaka Snorres karta rakt in i Beowulf.
Ser man istället till parallellen med Ynglingatal sammanfaller de centrala gestalterna: Ottar ↔ Ongentheow och Adils ↔ Eadgils. I båda traditionerna definieras deras historia av återkommande krig över vatten mot västliga motparter. Skilfingarna framträder alltså främst som en dynasti i ett gemensamt maritimt nätverk, inte som en etikett för en strikt östlig region.
Re: Om Beowulf, Gräslund och kritik som följt.
Går det att säga ngt mer bestämt om vad skilda begravningsritualer betyder? En snabb sökning tyder på att under 500-900 talet kremering var mycket dominant i Skandinavien, Baltikum och slaviska områden medan icke bränt gravskick var det som gällde i England, Flandern/Frisiska öarna och Rhenlandet. Och så tydligen i Folklanden.
Re: Om Beowulf, Gräslund och kritik som följt.
Jag har förvisso inte läst Gräslunds bok. Och jag delar Henrics frustration över hur intensivt vissa tongivande deltagare här på forumet argumenterar mot böcker de (han) inte läst.
När det gäller Beowulf tillhör jag Team Tolkien. För mig är det ett stort anglosaxiskt diktverk skrivet hundra eller flera hundra år efter den tid den utspelas under (och absolut inte en historieskrivning utan underhållning). Därmed förefaller Gräslunds argument att verket är skrivet i Skandinavien eftersom det inte fanns en ring- och hallkultur i England under 500-600 talen som svagt. Det spelar ingen som helst roll hur folk levde i England under den tiden eftersom verket skrevs under en tid då det de facto fanns hallar i England med stormän som gillade ringar.
När det gäller Beowulf tillhör jag Team Tolkien. För mig är det ett stort anglosaxiskt diktverk skrivet hundra eller flera hundra år efter den tid den utspelas under (och absolut inte en historieskrivning utan underhållning). Därmed förefaller Gräslunds argument att verket är skrivet i Skandinavien eftersom det inte fanns en ring- och hallkultur i England under 500-600 talen som svagt. Det spelar ingen som helst roll hur folk levde i England under den tiden eftersom verket skrevs under en tid då det de facto fanns hallar i England med stormän som gillade ringar.
Re: Om Beowulf, Gräslund och kritik som följt.
Artesien skrev: ↑9 februari 2026, 21:47Jag har förvisso inte läst Gräslunds bok. Och jag delar Henrics frustration över hur intensivt vissa tongivande deltagare här på forumet argumenterar mot böcker de (han) inte läst.
När det gäller Beowulf tillhör jag Team Tolkien. För mig är det ett stort anglosaxiskt diktverk skrivet hundra eller flera hundra år efter den tid den utspelas under (och absolut inte en historieskrivning utan underhållning). Därmed förefaller Gräslunds argument att verket är skrivet i Skandinavien eftersom det inte fanns en ring- och hallkultur i England under 500-600 talen som svagt. Det spelar ingen som helst roll hur folk levde i England under den tiden eftersom verket skrevs under en tid då det de facto fanns hallar i England med stormän som gillade ringar.
Tror du Artesien är väl medveten om att man kan diskutera stycken och enskilda påståenden utan att för den skull läsa hela boken. Det verkar ibland åberopas någon slags summa som är större än alla delar tillsammans som framträder först när man läser sista raden, att det är då allt uppenbarats och görs förståligt... Inte ens Bibeln funkar ju så
Precis som du gör här i Team Tolkien resonerar jag om enskilda resonemang och dess riktighet och logiska utfall, fast med tillägget att du gör ett antagande om ålder.
För övrigt tror jag som du att verket är anglosaxiskt, men med rötter i en äldre legendflora, men det är kanske en helt annan historia.
Re: Om Beowulf, Gräslund och kritik som följt.
Jag har Gräslunds bok och jag lovar att påtala om Yngwe börjar attackera punkter som Gräslund faktiskt har svar på. Än så länge har jag inte kunnat se det. Jag tycker fortfarande att Grädlunds poänger ligger i sättet han vill knyta sagan till verklighet. Det finns starka avsnitt där 500-talets Nordiska arkeologi passas in i narrativet. Problemet uppstår i isoleringen till just Gotland för det är generella träffar som funkar i hela Nordsjö-Östersjösfären.