Tegnabyar
Re: Tegnabyar
Det intressanta är inte att kartlägga far-son-son. Det intressanta är att det är samma elit som är ingifta i varandra som tar över när svärdssidan dör och som gärna räknar dem till sin ätt.
Re: Tegnabyar
Algotssönerna tre generationer? Nja, inte om det är Karle av Edsväras ättlingar. Om de är det, då har de varit på topp väldigt länge och deras fall är episkt. Jag vill gärna tro på Edsvära länken för det kan förklara deras rikedom och prestige. De skulle faktiskt kunnat vara tegnar. Vi lär emellertid aldrig säkert få veta.
Re: Tegnabyar
Jag sitter tyvärr bara med anteckningar. Får återkomma med källor. Annars finns ju fler ätter. Min poäng handlar ändå inte om det utan om systemets fortlevnad under medeltiden. Mycket av riksarkivets handlingar är inte digitaliserade och det var länge sedan jag höll på med det här.
Re: Tegnabyar
Ja men klart att rikedomen stannar hos eliten, arvsrätten gäller ju i många led. Men just Algotssönerna är nog rätt typiska, några generationer på toppen sen försvinner svärdslinjen och någon annan ätt tar över. Många är ju oroväckande mycket släkt med varandra.
Om vi behåller dom som utgångspunkt så är ju dom lagmän, biskopar och gud vet vad alla höga titlar dom innehar. Jag vill nog mena att innehaven av dessa ämbeten är deras stora inkomstkälla och främsta anledningen till deras status. Och jag tror nog Karl av Edsvära, släkt eller inte, som lagman hade högre rang än tegn.
Om vi behåller dom som utgångspunkt så är ju dom lagmän, biskopar och gud vet vad alla höga titlar dom innehar. Jag vill nog mena att innehaven av dessa ämbeten är deras stora inkomstkälla och främsta anledningen till deras status. Och jag tror nog Karl av Edsvära, släkt eller inte, som lagman hade högre rang än tegn.
Re: Tegnabyar
Ja, lagman var säkert överordnad tegn. Tegn ser jag mer som motsvarande senare knapadel.
Ja, tre generationer är ju vanligt men det är för att man stirrar sig blind på efternamn och missar ätte-arvets sidspår. Flera av dessa ätter lever kvar efter 700 år om än i betydligt blygsammare skala. Relevansen är just den inbyggda dynamiken i de folkrika jordbruksbygderna som jag fortsatt påstår utgör själva relevansen för ett geografiskt definerat kungadöme. Dvs själva idén om att skapa ett definerat landområde som rike förutsätter den typen av världsbild som växer fram i odallandskapet. Annars hade vi väl haft ett gäng med Lübeck i Sverige?
Ja, tre generationer är ju vanligt men det är för att man stirrar sig blind på efternamn och missar ätte-arvets sidspår. Flera av dessa ätter lever kvar efter 700 år om än i betydligt blygsammare skala. Relevansen är just den inbyggda dynamiken i de folkrika jordbruksbygderna som jag fortsatt påstår utgör själva relevansen för ett geografiskt definerat kungadöme. Dvs själva idén om att skapa ett definerat landområde som rike förutsätter den typen av världsbild som växer fram i odallandskapet. Annars hade vi väl haft ett gäng med Lübeck i Sverige?
Re: Tegnabyar
Jag håller med Kungsune. Far-son-sonson dynamiken är ett sidospår.
Om källoläget är knapert i Sverige är det bättre i Danmark? Kan man inte se där? Om tegnar alltså.
Om källoläget är knapert i Sverige är det bättre i Danmark? Kan man inte se där? Om tegnar alltså.
Re: Tegnabyar
England har bäst källor om det.
Är theow ändelsen tegn så finns det väldigt lång tradition.
Algotssönerna blir inte rika därför att de råkar bli lagmän och biskopar.
De blir lagmän och biskopar därför att de redan kontrollerar en ovanligt stor jordbas i en fullåkersbygd.
Ämbetet är monetiserings- och legitimeringsfasen i en ackumulation som redan har skett i jord.
Det är därför exakt samma familjer återkommer i:
– lagmansämbeten
– biskopsstolar
– kungliga råd
– förläningar
– och som kärnägare av sätesgårdar.
Ämbetena skapar inte jordbasen.
De förutsätter den.
Och att svärdslinjen ofta dör ut efter tre–fyra generationer är inte ett motargument mot modellen –
det är modellen.
Det är därför man inte ska stirra sig blind på efternamn.
Jord, rättigheter och makt går vidare via:
– döttrar
– systersöner
– giftermål
– kyrkliga konstruktioner
– institutionella lösningar
Samma jordkomplex lever kvar även när ättnamnet byts.
Det är därför flera av “nya” ätter i praktiken bara är ometiketterade grenar av äldre hus.
att jord, människor, rätt och ämbeten ofrånkomligen koncentreras till allt färre noder över generationer.
Det är den dynamiken som skapar:
– territorietänkande
– beskattningslogik
– administrativ kontinuitet
– och idén om ett geografiskt definierat rike.
Är theow ändelsen tegn så finns det väldigt lång tradition.
Algotssönerna blir inte rika därför att de råkar bli lagmän och biskopar.
De blir lagmän och biskopar därför att de redan kontrollerar en ovanligt stor jordbas i en fullåkersbygd.
Ämbetet är monetiserings- och legitimeringsfasen i en ackumulation som redan har skett i jord.
Det är därför exakt samma familjer återkommer i:
– lagmansämbeten
– biskopsstolar
– kungliga råd
– förläningar
– och som kärnägare av sätesgårdar.
Ämbetena skapar inte jordbasen.
De förutsätter den.
Och att svärdslinjen ofta dör ut efter tre–fyra generationer är inte ett motargument mot modellen –
det är modellen.
Det är därför man inte ska stirra sig blind på efternamn.
Jord, rättigheter och makt går vidare via:
– döttrar
– systersöner
– giftermål
– kyrkliga konstruktioner
– institutionella lösningar
Samma jordkomplex lever kvar även när ättnamnet byts.
Det är därför flera av “nya” ätter i praktiken bara är ometiketterade grenar av äldre hus.
att jord, människor, rätt och ämbeten ofrånkomligen koncentreras till allt färre noder över generationer.
Det är den dynamiken som skapar:
– territorietänkande
– beskattningslogik
– administrativ kontinuitet
– och idén om ett geografiskt definierat rike.
Re: Tegnabyar
Men nu upprepar du ju bara ett mantra. Vi har ju redan kommit fram till att vissa av ätterna som är nog så framstående inte kommer från fullåkersbygd och vi har konstaterat att det ackumulerade jordinnehavet hela tiden omfördelas och kan se att bara för att många är släkt biologiskt så innebär inte det att de agerar som en sammanhållen enhet, eller samma ätt med nytt namn om man vill utrycka sig med sådana termer.
Re: Tegnabyar
Bielke till exempel. Det finns ju betydligt fler som du vet, vi har ju många gånger haft uppe den småländska uradeln. Menar du att varje stycke odlingsmark utgör fullåkersbygd?