Fint inlägg fileoscar !
Uppgiften om påven ger ändock en värdefull upplysning. Händelsen kan ej ha skett före år 1003.
Om Avico finns i en nekrolog som avslutas före 1000-talet kan han ej känt till detta. Och Dietmar skriver att han blev en andlig broder. På ålders höst ? Men det fanns fler påvar med samma namn ?
Man kan fundera på när Avico tjänstgjorde hos Mistivoi. Dels innan han kom med brudföljet ? till danska kungahovet, dels kanske åter efter Harald Blåtands död ?
En nyupptäckt handskrift, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”
Re: En nyupptäckt handskrift, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”
Tack, Jancro. Jag skrev igår att det var långsökt men möjligt att Avico eventuellt endast skulle ha åsyftat datumet som sådant, den 12 maj. Men vid närmare eftertanke är det helt ologiskt.
Ponera att det sker en viss händelse den 28 juli år 1920. Vid tidpunkten för händelsen vore det inte så märkligt om man memorerade datumet eftersom det råkade vara det samma som när första världskriget bröt ut. Men om händelsen ifråga istället sker den 1 september så skulle man definitivt då inte koppla det till dagen för när andra världskriget bröt ut. M a o att hänga upp minnet till en speciell dag i förfluten tid må vara hänt - men aldrig till en som ligger framåt i tiden. När andra världskriget bryter ut den 1 september år 1939 har du sedan länge glömt bort exakta tidpunkten för den där "händelsen".
När det gäller nekrologen för Avico så vet jag att den frågan var het i den här tråden för några år sedan. Jag får erkänna att jag dock aldrig fördjupade mig i den och därför i nuläget inte har någon bestämd uppfattning om Avicos gärning tidsmässigt. Men vi kan väl konstatera att OM han trots allt verkade en bit in på 1000-talet så försvagas samtidigt uppgifterna under exempelvis Gorms tid. Avico kan rimligen inte ha varit ögonvittne i hur många decennier som helst.
Utöver GW så är ju Avico endast känd via Thietmar. Med ledning av vad denne skrev i sin krönika så var Avico Mistivojs kaplan vid tidpunkten för härjningen av Hamburg, år 983/984 eller 1003 - om den nu över huvud taget ägt rum (kan ifrågasättas). Vidare att Avico längre fram i tiden blev Thietmars andlige broder. Notera att Thietmar ska ha skrivit sin krönika under åren 1012-1018.
Ja det fanns alltså andra påvar med samma namn, Sylvester. Men bara en som är tänkbar i sammanhanget. Jag har tidigare fått kritik för att länka till Wikipedia, men tror att det är riskfritt att göra det just denna gång. Listan över påvarna verkar gedigen.
https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_popes
Ponera att det sker en viss händelse den 28 juli år 1920. Vid tidpunkten för händelsen vore det inte så märkligt om man memorerade datumet eftersom det råkade vara det samma som när första världskriget bröt ut. Men om händelsen ifråga istället sker den 1 september så skulle man definitivt då inte koppla det till dagen för när andra världskriget bröt ut. M a o att hänga upp minnet till en speciell dag i förfluten tid må vara hänt - men aldrig till en som ligger framåt i tiden. När andra världskriget bryter ut den 1 september år 1939 har du sedan länge glömt bort exakta tidpunkten för den där "händelsen".
När det gäller nekrologen för Avico så vet jag att den frågan var het i den här tråden för några år sedan. Jag får erkänna att jag dock aldrig fördjupade mig i den och därför i nuläget inte har någon bestämd uppfattning om Avicos gärning tidsmässigt. Men vi kan väl konstatera att OM han trots allt verkade en bit in på 1000-talet så försvagas samtidigt uppgifterna under exempelvis Gorms tid. Avico kan rimligen inte ha varit ögonvittne i hur många decennier som helst.
Utöver GW så är ju Avico endast känd via Thietmar. Med ledning av vad denne skrev i sin krönika så var Avico Mistivojs kaplan vid tidpunkten för härjningen av Hamburg, år 983/984 eller 1003 - om den nu över huvud taget ägt rum (kan ifrågasättas). Vidare att Avico längre fram i tiden blev Thietmars andlige broder. Notera att Thietmar ska ha skrivit sin krönika under åren 1012-1018.
Ja det fanns alltså andra påvar med samma namn, Sylvester. Men bara en som är tänkbar i sammanhanget. Jag har tidigare fått kritik för att länka till Wikipedia, men tror att det är riskfritt att göra det just denna gång. Listan över påvarna verkar gedigen.
https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_popes
Re: En nyupptäckt handskrift, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”
fileoscar, jag förstår inte ditt första och andra stycke i senaste inlägget.
Om en påve dör, hur lång tid kunde budskapet ta till kristenhetens yttersta utpost, Avico ? Två kanske tre veckor ?
Avico skulle räknat dagar bakåt, när han skrev ?
Vad gäller händelser i Danmark före Avicos tid refererar han till en namngiven äldre broder i tron.
Om en påve dör, hur lång tid kunde budskapet ta till kristenhetens yttersta utpost, Avico ? Två kanske tre veckor ?
Avico skulle räknat dagar bakåt, när han skrev ?
Vad gäller händelser i Danmark före Avicos tid refererar han till en namngiven äldre broder i tron.
Re: En nyupptäckt handskrift, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”
PS Jag vill alls inte utesluta att Avico levde även på 1000-talet.
Kanske kan någon finna ut dödsåren på personer som noterats i dödsannalen för Avicos dödsdag strax före och efter noteringen om Avico för ev inringning av Avico.
Kanske kan någon finna ut dödsåren på personer som noterats i dödsannalen för Avicos dödsdag strax före och efter noteringen om Avico för ev inringning av Avico.
Re: En nyupptäckt handskrift, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”
Bara en liten iakttagelse. Jag hittade om Annales Colbazenses följande beskrivningstext (googleöversatt från tyska):
"Annaler från Kristi födelse till 1586. Den äldre delen, fram till 1150, skrevs i ett svep på ärkebiskopssätet i Lund (nuvarande Sverige, dåvarande Danmark). Den äldre delen är baserad på anglosaxiska förebilder och erbjuder från och med 1130 information om dansk historia. Den utgör den viktigaste grunden för senare danska annalistik fram till 1200-talet. Manuskriptet kom till Kolbatz kloster (Kołbacz, O.Cist., Voiw. Västpommern, Kammins stift) år 1173 (eller kort därefter) som ett dotterbolag till ett danskt kloster. Här fortsatte annalerna och erbjuder nu information om detta klosters och Pommerns historia. Förutom annalerna innehåller kodexen även en dödsannons och en kalender. Inc.: 17. Obiit Octavianus succedente Tiberio."
GW, dvs den tredje del som handlar on Wolinbiskoparnas historia går fram till 1173 och om jag förstår texten i citatet ovan fortsätter annalerna i Annales Colbazenses från 1173. Nu har vi ju ännu inte annaltexten i GW för perioden innan 1173, men även GW ska ju ha funnits på klostret i Koblatz innan det hamnade på grevens slott. Således borde Annales Colbazenses vara de fortsatta annalerna efter GW.
I citatet står också om att den äldre delen går fram till 1150. GW börjar år 1140 enligt troligen prästens bedömning i sin dagbok. Hur exakta dessa årtal är eller hur överlappningen mellan textern ser ut kan vi inte bedöma ännu, men visst ser det ut som en tanke att den del av dokumentat som handlar om Wolinbiskoparnas historia är just den tidsperiod som fattas i Annales Colbazenses?
Intressant är också att den äldre delen fram till 1150 av något skäl anses vara skriven i Lund. Kan det ha några implikationer även för den andra delen av GW som prästen tydligen bedömt har skrivits av någon annan än Avico?
"Annaler från Kristi födelse till 1586. Den äldre delen, fram till 1150, skrevs i ett svep på ärkebiskopssätet i Lund (nuvarande Sverige, dåvarande Danmark). Den äldre delen är baserad på anglosaxiska förebilder och erbjuder från och med 1130 information om dansk historia. Den utgör den viktigaste grunden för senare danska annalistik fram till 1200-talet. Manuskriptet kom till Kolbatz kloster (Kołbacz, O.Cist., Voiw. Västpommern, Kammins stift) år 1173 (eller kort därefter) som ett dotterbolag till ett danskt kloster. Här fortsatte annalerna och erbjuder nu information om detta klosters och Pommerns historia. Förutom annalerna innehåller kodexen även en dödsannons och en kalender. Inc.: 17. Obiit Octavianus succedente Tiberio."
GW, dvs den tredje del som handlar on Wolinbiskoparnas historia går fram till 1173 och om jag förstår texten i citatet ovan fortsätter annalerna i Annales Colbazenses från 1173. Nu har vi ju ännu inte annaltexten i GW för perioden innan 1173, men även GW ska ju ha funnits på klostret i Koblatz innan det hamnade på grevens slott. Således borde Annales Colbazenses vara de fortsatta annalerna efter GW.
I citatet står också om att den äldre delen går fram till 1150. GW börjar år 1140 enligt troligen prästens bedömning i sin dagbok. Hur exakta dessa årtal är eller hur överlappningen mellan textern ser ut kan vi inte bedöma ännu, men visst ser det ut som en tanke att den del av dokumentat som handlar om Wolinbiskoparnas historia är just den tidsperiod som fattas i Annales Colbazenses?
Intressant är också att den äldre delen fram till 1150 av något skäl anses vara skriven i Lund. Kan det ha några implikationer även för den andra delen av GW som prästen tydligen bedömt har skrivits av någon annan än Avico?
Re: En nyupptäckt handskrift, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”
Får ursäkta om jag var otydlig eller kanske t o m gjorde en tankevurpa. Med risk för att grumla till det ytterligare så försöker jag igen.jancro skrev: ↑19 augusti 2025, 20:07fileoscar, jag förstår inte ditt första och andra stycke i senaste inlägget.
Om en påve dör, hur lång tid kunde budskapet ta till kristenhetens yttersta utpost, Avico ? Två kanske tre veckor ?
Avico skulle räknat dagar bakåt, när han skrev ?
Vad gäller händelser i Danmark före Avicos tid refererar han till en namngiven äldre broder i tron.
Vi kan väl vara överens om att krönikan enbart kan beskriva förfluten tid och därmed var nedtecknad i sin slutliga form senare än de händelser som behandlas. Skrivningen om påve Silvesters död kan därmed ha gjorts absolut tidigast samma dag han dog, den 12 maj 1003, men troligen senare än så.
Låt oss leka med tanken att Avico satt och skrev sin krönika hösten 1003. Då finns två alternativ - att han a) knackade ner den från en minnesbild i huvudet eller b) att han byggde den på förd dagbok eller andra någorlunda löpande förda anteckningar. Vi testar utifrån att händelsen ifråga (Mistivojs och Svens härjning av Hamburg) skulle ha skett år 983 som den framstår i den s.k. handskriftsbilagan.
A-alt: Avico kan kanske då erinra sig att härjningen skedde för 20 år sedan. Att han ska sätta exakt datum är bara möjligt om han i samband med händelsen hängde upp den på en annan minnesvärd dag. Men den senare kan då enbart ha legat bakåt i tiden. Vid det tillfället (år 983) kan han omöjligt ha kopplat till den 12 maj 1003 (det var det jag menade i förra inlägget med exemplet från världskrigen).
B-alt: Troligare är att krönikan bygger på anteckningar av Avico och/eller andra. I dessa skulle det förvisso kunna ha noterats “den 12 maj 983” för Hamburgbränningen. När Avico sedan sitter på sin kammare 20 år senare och studerar dessa tänker han “Aha, det var ju samma datum som när Silvester dog i år”. Men därifrån till att koppla på Sylvesters dödsdag i en text avseende år 983 känns ändå helt malplacerat.
Jag kan inte komma fram till annat än att den beskrivna härjningen av Hamburg avser år 1003. Och då var Sven T fullt upptagen med anfallet mot England som skedde “försommaren 1003” (jag har ingen exaktare uppgift än så). Antingen rustade han eller så hade han redan farit västerut.
Re: En nyupptäckt handskrift, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”
12 maj 1003 är en stark kandidat enligt ovan. Men om den dörren verkar stängd, finns kanske andra vårar, t ex åren efter.
Tack för dina ansträngningar på min fråga.
Tack för dina ansträngningar på min fråga.
Re: En nyupptäckt handskrift, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”
fileoscar:
I bogen ‘Vikingekongens guldskat’ af Sven Rosborn 2021, nævnes kapellan Avico et antal gange i forbindelse med forskellige begivenheder:
*
år 964 side 121, år 975 side 140, år 983 side 159, år 984 side 167, år 984 side 169/171 & år 985 side 172.
*
I bogen hævdes videre at Harald Blåtands hofpræst - kapellan Avico - er forfatter af en krønike i 990-erne, hvori han var øjenvidne - som nævnt - til forskellige ’danske’ begivenheder i tiden fra år 964 og frem til årene 983, 984, 985.
**
Thietmar - født år 975 - var under uddannelse i perioden 987-990 - og blev ordineret til præst i 1004. Så kapellan Avicos såkaldte ’danske’ begivenheder foregik i et tidsrum, hvor Thietmar kun var op til 10 år gammel.
***
Kapellan Avico hævdes st være forfatter af en krønike i 990-erne ???
Hvor gammel er kapellan Avico år 1003 - hvis han estimeret bliver præst som ca. 30’årig?
I bogen ‘Vikingekongens guldskat’ af Sven Rosborn 2021, nævnes kapellan Avico et antal gange i forbindelse med forskellige begivenheder:
*
år 964 side 121, år 975 side 140, år 983 side 159, år 984 side 167, år 984 side 169/171 & år 985 side 172.
*
I bogen hævdes videre at Harald Blåtands hofpræst - kapellan Avico - er forfatter af en krønike i 990-erne, hvori han var øjenvidne - som nævnt - til forskellige ’danske’ begivenheder i tiden fra år 964 og frem til årene 983, 984, 985.
**
Thietmar - født år 975 - var under uddannelse i perioden 987-990 - og blev ordineret til præst i 1004. Så kapellan Avicos såkaldte ’danske’ begivenheder foregik i et tidsrum, hvor Thietmar kun var op til 10 år gammel.
***
Kapellan Avico hævdes st være forfatter af en krønike i 990-erne ???
Hvor gammel er kapellan Avico år 1003 - hvis han estimeret bliver præst som ca. 30’årig?
Re: En nyupptäckt handskrift, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”
Det har nu gått närmare 6 år sen upptäckten av översättningen av handskriften...fortfarande utan att den tillgängliggjorts.....
Hur ska man förhålla sig till en "källa" som ingen har tillgång till och vars innehåll förmedlas selektivt under ett ytterst fåtal personers kontroll?
Personligen ser jag fortfarande en källhänvisning till GW som likställd med hörsägen, och det är lite av en besvikelse efter så lång tid. Många fler med mig antar jag med tanke på intresset, då det fortfarande diskuteras detaljer i innehållet trots att det på sin höjd redovisats som en faksemil av en polsk översättning....
Är det inte dags att rädda lite anseende och släppa materialet fritt?
Hur ska man förhålla sig till en "källa" som ingen har tillgång till och vars innehåll förmedlas selektivt under ett ytterst fåtal personers kontroll?
Personligen ser jag fortfarande en källhänvisning till GW som likställd med hörsägen, och det är lite av en besvikelse efter så lång tid. Många fler med mig antar jag med tanke på intresset, då det fortfarande diskuteras detaljer i innehållet trots att det på sin höjd redovisats som en faksemil av en polsk översättning....
Är det inte dags att rädda lite anseende och släppa materialet fritt?