Kom Kristendomen in via Orust? Danmarks dåtida huvudstad?

[AndreasOx]

Lutnings/skuggbilderna är i princip samma sak, enbart olika parametrar som använts för överförhöjning, solvinkel mm. Not att de är skapade med en fast vinkel, dvs förtydligar strukturer åt ena hållet och döljer dem åt andra hållet.
De använder enbart vad Lantmäteriet har klassat som markpunkter med en av dem vald algoritm, därför syns inte hus, stenar, bilar, älgar och andra föremål som är mlm lodräta över marknivån på minst 2 sidor. Objekthöjdsbilden använder alla laserpunkter, den ska finnas i Skogsstyrelsens webbkarta. Däremot brukar man aldrig luta den, utan objekthöjdsbilden visar diffen i höjd mellan första retur och markklassade punkter.
Det vore intressant om du väljer ut vad du tycker är den mest tydliga "misstänkta" strukturen och lägger ut en bild samt var dess koordinatier. Kolla först med historiska ortofoton - oftast är det odlingsmödor (nutida och/eller historiska) som man ser.

[john]

Tack!
Jag ska undersöka saken!

Hur kontaktar jag dig ytterligare för kommunikation?
Skriv till Johann.Lindqvist@gmail.com

Ska försöka ta mig ut snart på holmen. Hur ser jag koordinater eller vad skrev du?

Vilken plats jag väljer. Hmm. Ja, jag vet inte. Kanske de två tornen i nordöst. Nordost om byggnaden, 60 ggr 80 m eller vad är den? V formad också, som bilden jag la in.

Eller ett hörn på byggnaden som aldrig raserades på samma sätt.


Det är ju det som är det fina med Apostelkyrkan vid rörbäck
Tydliga tydliga spår efter de största pelarna och själva grundstommen vid ingången till kyrkan är kvar.

[AndreasOx]

Koordinater tas enklast från minkarta.lantmateriet.se som även har flygbilder från ca 1960 och 1975.
Det äldre odlingslandskapet analyseras med lämpliga skifteskartor m.m. från historiskakartor.lantmateriet.se
kartbild.com har häradsekonomkartor och äldre ekonomiska kartor (ojämn täckning i Sverige så man måste testa de olika datalagrena för vad som finns på ett specifikt ställe) som även måste studeras.

[Yngwe]

Terränglutningsbilden visar för mig enbart att det finns en någorlunda plan yta där. Jag ser inga strukturer av äldre murar m.m. som tyder på det du beskriver. Det finns säkerligen tusentals sådana ytor enbart i Bohuslän. Jämför med hur kända fornlämningar syns i terränglutningsbilden.

...

Alla får givetvis hjälpa till. Och i detta läget försöka verifiera teorin.


...

Här visar du ju att du inte behärskar den vetenskapliga metodiken som krävs. Det du behöver göra är inte att verifiera utan att försöka falsifiera din hypotes. Först när du visat att det inte går har du något att bygga på och så småningom utveckla till en teori.

[john]

Okej, jag ska kolla lite Andreas. Får se om jag lyckas förstå där. Går in på Skogsstyrelsens karta där o kollar.

Yngwe: ja precis - falsifiera och verifiera. Vad jag menade var att samla in lite mer konkreta fynd, inte bara använda karta o information. Empirisk data - kan man kalla det det?

[john]

https://minkarta.lantmateriet.se/plats/ ... t%22%5D%5D


Kunde inte ta kopia på kartan (Bild) från lantmästeriets karta.
Men en länk ovan ist. Där kan du se koordinater och äldre flygbilder. Det skulle kunna vara rester av en starkare del av kyrkan man ser. Pelare vid ingången. Dessa lite starkare indikationer på skuggbilden ligger bredvid, lite norr om en gärdsgård.

SWEREF 99 TM
N 6463300, E 298597
WGS84
58°15'52.4"N 11°33'59.1"E
https://kartor.skogsstyrelsen.se/kartor ... 9&bg=KARTA
(sedan trycker man på verktyg nere till vänster och ändra genomskinlighet - denna Lidar verkar komplettera den från Fornsök, ja)


https://minkarta.lantmateriet.se/plats/ ... 8%22%5D%5D

En för Stegelholmen också

Det finns en rund ring där det inte växer några träd och där det växer träd runtom så är det lövträd.
Där det växer lövträd är det en annan struktur under? (lövskog får bättre fäste än granskog pga att det finns stenar under?) På andra lager med flygbilder från förr ser man strukturerna ganska tydligt genom just lövskog över ..
https://minkarta.lantmateriet.se/plats/ ... 2%22%5D%5D

[AndreasOx]

Nu har jag ögnat igenom tråden. John, du övertolkar lutning/skuggningsbilder. De är allt annat än något facit för markstrukturer. De strukturer du tror dig ser är säkerligen i de flesta fall mlm slumpmässiga studsar i vegetationen, som enbuskar, och/eller smärre bergsknölar. Läs dokumentationen under https://www.lantmateriet.se/sv/geodata/ ... /#anchor-4 för att förstå hur laserscanningen är gjord (1-2 laserpulser per kvadratmeter) och dess noggrannhet (2-5 dm i öppen plan terräng, flera meter i skog och kuperad terräng pga alla studsar).
Principiellt så ser man gropar och linjära markstrukturer (diken, låga murar) bra. Den enda strukturen jag tycker är nog intressant att titta på i verkligheten är den linjära strukturen (som ett liggande L) på södra Stegelholmen där du tror dig se en cirkulär öppning. Jag gissar det är ett torvtag eller vattenhål - Stegelholmen var betesmark enligt 1700-talets storskifteshandlingar.

[john]

Tack för information och synpunkter iaf! Jag säger att givetvis är ingenting är hugget i sten. Det vore pinsamt om det inte fanns något av värde på dessa platser.

Men det tror jag inte, iom att det är en sådan central plats och att en annan klosterruin redan ligger här (som inte självt är med i källorna - utan verkar vara en efterhandskonstruktion) Ditt resonemang skulle kunna hålla om området (vars platser som verkar bekräfta varandra) skulle ligga i en avlägsen avkrok.

Även om lidar lasern mäter någorlunda fel är den ändå tydlig. Det kan inte vara en slump. Skugglagret är bara ett hjälpmedel. Tolkningen om platserna kommer främst ur andra parametrar. Din omtolkning låter på tok för byråkratisk och ensidig, och att inte vilja se skogen för alla träden.

Men bra med den vassa medvetenheten om skugglagrets svagheter. Det tackar vi för.

Likheterna är dock så stora tydliga för att inte kunna tas på allvar, samt de stenfynd som gjorts på plats. Se bilden på benediktin grundplanen från inslaget ”Nidaros” (st gallenplanen) den stämmer på metern när. Även detaljer som att tornets radie är 7 m.

Men, fler fynd att följa. (Jag har ännu inte lagt ut allt jag redan har) Nu kommer våren och mer skattjakt kommer.
Också bilder från det Bildtska museet.

To be continued

[dersa]

Stegelholmen är väl arkeologiskt undersökt,ett stenkast och en stensättning är det som finns där. Arkeologi innebär att man kartlägger olika fynd och därefter försöker hitta samband osv. Man bygger upp teser utifrån de fynd som finns. Att först hitta på en otrolig historia och sedan leta fynd som stöder den har vare sig med arkeologi eller historia att göra. Vad det gäller dina historier då har vi väldigt bra fynd och dokumentation som klart och tydligt visar att du har helt fel.

Den är inte undersökt nej. Man hade inte denna funktion som finns på Fornsök då. Det är lite det som är förutsättningen för att kunna komma fram till vad jag har kommit fram till. Dels är det Fornsöks funktion där som ser höjdskillnader - och dessa höjdskillnader måste ju bero på något och dels är det att så många källor är digitaliserade idag. Det är först nu man skulle kunna se allt det vi kan se.

Det du säger där om att bygga upp teser utifrån vad man hittat - och tvärtom först skapa teorier och sedan bekräfta det med saker man hittar - ja det kallas ju deduktiv och induktiv metod. Men vi har ju pratat om det här innan.

Vad man gjort med Sveaskolan är ju just sådan - och man har använt begränsad vetenskap egentligen eftersom man använt naturvetenskapliga metoder på samhällsvetenskapliga fenomen. Arkeologi är begränsad på det sättet. Man måste ha en mer tvärvetenskaplig approach för se en helhet och kontext. Sveaskolan bekräftade man med det som man behövde för att bevisa vad man ville.

En trend har varit länge - en Västgötaskola - som ingen ifrågasätter längre. Det jag har hittat här är ju en förlängning på det egentligen. Och det är logiskt. Bohuslän ligger Väster om Västergötland. Här finns de strukturer som alltid legat här i tusentals år.. fram till Beowulf och in till 15-1600 talen. Ja även idag såklart.

Nä, så man måste ju ha en både induktiv och deduktiv metod och även för den delen vara öppen för att förändra sin teori hela tiden,. man kör ju inte svart vita mallar liksom.. som i den gamla naturvetenskapliga stela och statiska upplägg. utan man resonerar sig fram. 3d istället för 2d.

Sveaskolan är 2d - etymologi i princip det enda för att bevisa något. Ingen geografisk aspekt eller historisk egentligen. Ingen genealogi heller. I Bohuslän finns tusentals ättlingar till de föreståndare som fanns för de olika institutionerna - eller kusiner till dem. Ingen annanstans i Norden kan du hitta det. Det beror naturligtvis också på att dessa platser låg i Viken..

Så att du får nog ge dig på den punkten Dersa. Du säger att Vi har väldigt bra fynd och dokumentation som visar att jag har fel - vilka är vi? jobbar du med Arkeologi eller liknande? Och den dokumentation som du menar - vilken är den? Du menar avsaknaden av den?

Som jag skrivit tidigare så var det brist på träd på Orust och stora delar av Bohuslän under 1800-talet och början av 1900-talet och därmed så är de allra flesta synliga fornlämningar kända och dokumenterade. Medeltiden och framåt är relativt väldokumenterad och ger inget stöd för dina teorier. Läser du lite om arkeologiska undersökningar på Orust och Bohuslän så ser du att vi har väldigt hög kunskap om historien i området. Vi i sammanhanget är vi alla som är intresserade av arkeologi och historia. Om du tog dig lite tid att läsa på om de arkeologiska undersökningarna som skett i området så kommer du att lära dig en hel del.
Leta gärna på, efter arkeologiska fynd som stöder dina teorier, jag tror inte du kommer att hitta något, men lycka till!

[john]

Tack så mycket!


För att svara på kommentaren ovan så kommer det mer om fynd som finns kvar i området. På Orust finns en hel del gärdsgårdar med den typiska danska stenen som bryts nära havet, Frådsten. Läs gärna tidigare inslag. Hela gärdsgårdar med enbart den stenen. Används vid finbyggen. Tegelverk har hittats i närheten av Torebo och cementgjuteri finns vid det nuvarande Dragsmarks klosterruin, troligtvis en rest från den tiden. Det Bildtska museet vid Torebo har en mängd sten och fönster o pelare/kolonner etc från något slags kloster eller liknande och det behöver inte alls enbart vara ifrån dagens Dragsmarks klosterruin.

Vid den stora domkyrkan mittemot Stegelholmen finns stenar kvar som inte har kunnat flyttats på grund av storleken. De har även murbruk kvar på dem som man skulle kunna lämna in för test av när de kom från i tid. Det ligger även i gärdsgårdar överallt stora grejer och små. Också i form av sandsten (Täljsten) och liknande, som man kan forma, men som även behåller värmen bra.

Sedan fick de ju betalt för att frakta bort Apostelkyrkan till exempel, Esge Bille. De återanvände den. Men även att Svenskarna eventuellt ville göra rent hus när Bohuslän blev svenskt. Intressen fanns förmodligen av att utrota spåren vid det nya nationalstatsbygget. För nationalstaterna kom efter det 30 åriga kriget - Som Sverige dessutom vann!. (De vann mot Påven och det heliga romerska riket och Habsburgska riket och hela katolska ligan. Sverige fick världens första centralbank och kolonier i Usa med slavhandel) Så Sverige tar över denna Union och monopol skulle man kunna säga.

Efter 30 åriga kriget gällde det att skapa en ny historia om sig. Men även vid förhandlingarna med Danmark se till så att institutionerna i Bohuslän fortsatte någonstans i det nya Danmark. En evakueringsprocess tog vid.
Ascheberg hade själv kunnat ha haft hand om Lindholmen. (Oslo) För han var innehavare av det ett tag. Idag ägs Lindholmen av ett 20 tal personer från olika länder med olika andelar. Lite mystiskt.

Men det finns spår kvar oavsett. Det är ju därför lidar -scannern ger utslag på Fornsök.

Gå in o titta på google maps roadview eller vad heter det. Gå förbi på vägen utanför det eventuella Kalundborg och zooma in stenar från gärdsgårdar. Det är då och då rätt bastant utformade stenar man ser som har fallit mellan raderna och blivit kvar.


Nedan: Bilder från det Bildtska museet. (Jag får tacka det Bildtska museet)

En dopfunt från Orust. Kan ju ha kommit från Dragsmark. Men den ser tung ut. Kanske är den väldigt lokal sten.

En cylinderformad sten. Är det Frådsten tro?



Jag bifogar dem i detta inslag. De är intressanta på sitt sätt men det är väl vad man redan vet.. Det vore ju intressant om stenar man hittar var av olika slag, så att man kan utesluta att det är just från dagens klosteruin (som kanske hade enbart en typ av sten - och ett annat bygge en annan slags sten)

Framöver kommer fler bilder på stenar och dylikt från olika platser. Man kan dock inte bifoga fler än tre bilder per inslag.