Vilka bebodde Mälardalen?

[Aksel Villráðe]

Nu går vi vidare mer Ynglingatal. Textsnuttarna är hämtade från Skaldic.org och jag hoppas ni finner det tillräckligt tillförlitligt. I syfte att inte fastna i diskussioner om en svensk översättares eventuella motiv lägger jag bara in de engelska översättningarna från samma plats.

https://skaldic.org/db.php?id=4401&if=d ... ble=verses

Det blir lite oländigt att posta hela dikten så jag väljer ut de som tycks ge någon sorts geografisk eller etnisk hänvisning och kör tre åt gången.
Den som tycker jag missar någon relevant vers kan väl stoppa in den.

Ynglingatal - ÞioðulfR ór Hvini:

5.
Hitt vas fyrr,
at fold ruðu
sverðberendr
sínum dróttni.
Ok landherr
af lífsvǫnum
dreyrug vôpn
Dómalda bar,
þás árgjǫrn
Jóta dolgi
Svía kind
of sóa skyldi.

”It happened earlier that the sword-bearers [WARRIORS] reddened the ground with [the blood of] their leader. And the army of the land bore bloody weapons away from the lifeless Dómaldi when the race of the Swedes, eager for good harvests, had to sacrifice the enemy of the Jótar [= Dómaldi].”

6.
Ok þess opt
of yngva hreyr
fróða menn
of fregit hafðak,
hvar Dómarr
á dynjanda
bana Hôalfs
of borinn væri.
Núk þat veit,
at verkbitinn
Fjǫlnis niðr
við Fýri brann.

”And I had often asked learned men about the burial place of the prince, where Dómarr was carried onto the resounding slayer of Hálfr <legendary king> [FIRE]. Now I know that the pain-bitten descendant of Fjǫlnir <ancestor of the Ynglingar> [= Dómarr] burned near Fyrisån.”

13.
Knátti endr
at Uppsǫlum
ánasótt
Aun of standa.
Ok þrálífr
þiggja skyldi
jóðs alað
ǫðru sinni.
Ok sveiðurs
at sér hverfði
mækis hlut
inn mjávara,
es okhreins
ôttunga rjóðr
lǫgðis odd
liggjandi drakk.
Máttit hárr
hjarðar mæki
austrkonungr
upp of halda.

”Decrepitude long ago overtook Aunn at Uppsala. And the one tenacious of life had to receive the food of an infant a second time. And he turned the narrower part of the sword of the bull [HORN] toward himself when the reddener of kinsmen [= Aunn] drank lying down [from] the tip of the sword of the yoke-reindeer [BULL > HORN]. The grey-haired eastern king could not hold up the sword of the bull [HORN].”

[Aksel Villráðe]

Vers 5 beskriver Ynglingakungen Domalde som varande av ”Svía kind”, vilket i den engelska texten översätts med något i stil med ”av Svea-etnicitet”. Versen nämner inte Mälardalen explicit.

Vers 6 placerar dock nästkommande Ynglings gravbål ”við Fyri”, vilket översättaren kallar ”nära Fyrisån”. Här får vi plötsligen ett väldigt specifikt läge åtminstone för likbränningen. Fyrisån och tillika Fyrisvallarna är omstridda framförallt pga. den moderna omdöpningen av Salaån i Uppsala till just Fyrisån. Värt att nämna är dock att ”Söder om Uppsala finns två sjöliknande utvidgningar av Fyrisån, nämligen Övre och Nedre Föret. (Lars Gahrn). Denna uppgift såväl som belagda ”Förisäng” hämtar han från arkeologen Mats G. Larsson och ortnamns­forskaren professor Staffan Fridell. Köper man detta pekas här Mälardalen ut.

Vers 13 berättar att Aun dog av ålder ”at Uppsǫlum”. Tror man att Uppsala finns i Mälardalen så nämns den även här.

[AndreasOx]

Enligt Wikipedia: Under medeltiden kallades en del av Kungsängarna söder om Uppsala Förisäng ('Førisæng' 1243, 'Førisheng' 1291), och de små sjöarna Övre Föret och Nedre Föret antyder att namnet Fyris tidigare omfattat ett större område utefter Fyrisåns nedre lopp.

Utan att kolla tror jag brevet 1243 är från när kungen Erik läste och halte gifte sig.

[Yngwe]

Det blev ju ett långt hopp i både tid och stil, saga från 1200 tal. Vid det laget har vi ju många uppgifter om Mälardalen.

[Aksel Villráðe]

Det blev ju ett långt hopp i både tid och stil, saga från 1200 tal. Vid det laget har vi ju många uppgifter om Mälardalen.

Det står dig naturligtvis fritt att ansluta dig till Claus Krags datering av Ynglingatal, men det känns inte juste att uttrycka det som om det vore ett faktum.

Är det gängse bland delmängdsteoretiker att förklara Mälardalsfokuset i Ynglingatal med att den är en sen 1200-talsfiktion?

Är Snorres uppgift om att den skulle skrivits av þioðulfR felaktig? Har han skrivit den själv?

Är den i så fall del av en politiskt motiverad historierevisionism?

[Yngwe]

Det blev ju ett långt hopp i både tid och stil, saga från 1200 tal. Vid det laget har vi ju många uppgifter om Mälardalen.

Det står dig naturligtvis fritt att ansluta dig till Claus Krags datering av Ynglingatal, men det känns inte juste att uttrycka det som om det vore ett faktum.

Är det gängse bland delmängdsteoretiker att förklara Mälardalsfokuset i Ynglingatal med att den är en sen 1200-talsfiktion?

Är Snorres uppgift om att den skulle skrivits av þioðulfR felaktig? Har han skrivit den själv?

Är den i så fall del av en politiskt motiverad historierevisionism?

Låt oss för enkelhet skull säga så här, att Snorres återgivande exakt motsvarar 900-talets förmodade ursprung är inte på något sätt påvisat, även om så hävdats.

Och viktigare ändå, det är inte en omvärldsbeskrivning, utan en genealogi kopplad till en saga.

[Aksel Villráðe]

Det blev ju ett långt hopp i både tid och stil, saga från 1200 tal. Vid det laget har vi ju många uppgifter om Mälardalen.

Det står dig naturligtvis fritt att ansluta dig till Claus Krags datering av Ynglingatal, men det känns inte juste att uttrycka det som om det vore ett faktum.

Är det gängse bland delmängdsteoretiker att förklara Mälardalsfokuset i Ynglingatal med att den är en sen 1200-talsfiktion?

Är Snorres uppgift om att den skulle skrivits av þioðulfR felaktig? Har han skrivit den själv?

Är den i så fall del av en politiskt motiverad historierevisionism?

Låt oss för enkelhet skull säga så här, att Snorres återgivande exakt motsvarar 900-talets förmodade ursprung är inte på något sätt påvisat, även om så hävdats.

Och viktigare ändå, det är inte en omvärldsbeskrivning, utan en genealogi kopplad till en saga.

Din åsikt är noterad ang. datering. 900-talsdateringen förekommer alltjämt i forskningen som accepterad utgångspunkt, men den som följer tråden får väl själv bilda sig en uppfattning.

Saga eller ej, det är enligt min mening i källhänseende inte helt givet att en romares, som aldrig ens besökt området han beskriver, uppgift om skandinavien skulle var pålitlig, medan Ynglingatal kan avfärdas som saga. Jag tänker att du visserligen kan dikta ihop personer och händelsebeskrivningar som skedde för hundratals år sedan, men att annan information är mindre opålitlig. Ett exempel på sådana uppgifter är geografiska uppgifter, särskilt som man kan finna stöd för platsernas existens i arkeologi ellen genom att helt enkelt åka dit och se den.
Både Heimskringla och Ynglingatal är skrivna av skandinaver för en skandinavisk publik.

Vi behöver kanske inte behöver gå vidare med Ynglingatal men kan konstatera att den fortsätter placera Ynglingar och händelser i Mälardalen och beskriver Uppsala som ort med kunglig anknytning.

Är det din hållning Yngve att efter Ottar och Wulfstan så finns, förutom Adam, inga relevanta källtexter?

[Yngwe]

Vi kan visst ha med Ynglingatal och Ynglingasagan, tyckte bara det var ett stort hopp. Men om vi begränsar oss till Ynglingatal då
som ju kan vara från tiden runt 900, så har vi Uppsala med. Inte helt oproblematiskt det heller, men ok, det är ju högst möjligt att det avser just Gamla Uppsala.

I övrigt , Föret, det är ju en terrängtyp som kan avse en hel drös med platser

[Aksel Villráðe]

Vi kan visst ha med Ynglingatal och Ynglingasagan, tyckte bara det var ett stort hopp. Men om vi begränsar oss till Ynglingatal då
som ju kan vara från tiden runt 900, så har vi Uppsala med. Inte helt oproblematiskt det heller, men ok, det är ju högst möjligt att det avser just Gamla Uppsala.

I övrigt , Föret, det är ju en terrängtyp som kan avse en hel drös med platser

Absolut. Har du ett alternativt förslag där du har både Uppsala och Fyrisvellir/føresäng, Fyrisån/Föret i direkt anslutning?

[Yngwe]

Det är ju egentligen utförligt diskuterat att Uppsala skulle kunna vara ett funktionsnamn som ursprungligen inte var platsknutet, men det är en lång och hypotetisk diskussion, jag tycker för enkelhetens skull vi lämnar det därhän.


Föret däremot är lika träffsäkert Oset eller Motet, det går inte att knyta till Mälardalen. Det är rent banalt som exempel tycker jag, ett tydligt utslag av Confirmation Bias