Vilka bebodde Mälardalen?

[Yngwe]

För det tredje, i tex Jordsnes Getica så finns det ju flera stammar som skulle kunna vara mälardalska, inte minst en av dom har diskuterats med tankar om att det nog är lite för ljudlikt för att man ska ha skiljt dom åt med tiden....

Kan du inte säga vilken av hans nämnda stammar som du menar skulle kunna vara kandidat för mälardalingarna?

Den traditionella uppfattningen är ju att de ryms bakom en eller båda av ”Suetidi” och ”Suehans”, men enligt delmängdsteorin så är ju det struket.

Vi har diskuterat just Suetidi vilka har en framstående position enligt Jordanes, vilket skulle kunna vara de samma som Tacitus Sitones, och kanske så småningom mixar ihop med svear pga ljudlikhet. Resterna av det skulle då synas i mynten Rex Situn, och i det medeltida Svitjod. Det är min personliga tro, men det kan jag förstås inte styrka på något vis mer än att det tidigare på forumet diskuterats med språkhistoriker vilken sagt att det kan röra sig om helt olika namn som snäll ihop.

Klart är iallafall att både Tacitus och Jordanes framför det som två olika namn.

[Yngwe]

Lite allmän respons på inlägg.

Ölands tidsdjup ifråga om centralplatser överträffar vida GU's. Skedemosse offerplats nyttjas i runt 1000 år. Flera fornborgar har nyttjats under såväl folkvandringstid, vendeltid, vikingatid och medeltid. Någon kan dateras redan till romersk järnålder.

Vättern som centralplats i 1000 år...För det första, glöm singulariteten och "huvudstaden", den kommer med nationsbyggets skapande av staten, något som påbörjas under kyrkans lednin i tidig medeltid, men som är ett faktum långt senare. För det andra, området är en centralplats betydligt tidigare. Jönköpings lämningar från bronsålder har bara sin like i Kiviksområdet och möjligen nån plats till.

Birka som huvudstad...igen, glöm singulariteten, och glöm huvudstadsiden... det är en handelsplats som givetvis är viktig men under en relativt kort period. Den är tydligt kopplad till den östliga handeln som börjar bli betydande under sent 700-tal.
Inte desto mindre, det är förmodligen Birka, eller iallafall handeln knuten dit, som lyfter områdets status under sen vikingatid, vilket lever kvar in i medeltid.

[Yngwe]

Och, GU som hedniska religiöst centrum var givetvis viktigt, inte minst då det är den sista bastionen vilket tilldragande sig Adams uppmärksamhet. Det säger mycket lite om hur situationen var när hela Sverige var hedniska...

[Aksel Villráðe]

För det tredje, i tex Jordsnes Getica så finns det ju flera stammar som skulle kunna vara mälardalska, inte minst en av dom har diskuterats med tankar om att det nog är lite för ljudlikt för att man ska ha skiljt dom åt med tiden....

Kan du inte säga vilken av hans nämnda stammar som du menar skulle kunna vara kandidat för mälardalingarna?

Den traditionella uppfattningen är ju att de ryms bakom en eller båda av ”Suetidi” och ”Suehans”, men enligt delmängdsteorin så är ju det struket.

Vi har diskuterat just Suetidi vilka har en framstående position enligt Jordanes, vilket skulle kunna vara de samma som Tacitus Sitones, och kanske så småningom mixar ihop med svear pga ljudlikhet. Resterna av det skulle då synas i mynten Rex Situn, och i det medeltida Svitjod. Det är min personliga tro, men det kan jag förstås inte styrka på något vis mer än att det tidigare på forumet diskuterats med språkhistoriker vilken sagt att det kan röra sig om helt olika namn som snäll ihop.

Klart är iallafall att både Tacitus och Jordanes framför det som två olika namn.

Här delar du alltså inte den vanligast förekommande tolkningen att ”Situn” är ”Sigtuna”?

Hur kan just svitjod (förövrigt även i sverige belagt på runstenar daterade till 1000-tal bla. SÖ140) vara en rest och ha annan etymologi än ”sviar”, som ju i sig bedöms komma från urgermanskans ”swihaniz” (därav Jordanes ”Suehans”?

Kanske kan du hjälpa mig till den tråd du menar?

[Yngwe]

Urgermanskans swihaniz kan vi nog bortse ifrån, det är ju återskapat med föresatser just att det rör sig om ett namn, inte två...


Rent krasst har både Tacitus och Jordanes två olika men ljudlika namn. Det måste vi ta hänsyn till

Varför skulle inte svitjod kunna komma från et svit- tjod?

Om vi hela tiden ska motivera med gamla tolkningar kommer vi ingen vart, vi måste inse att den vetenskapliga grunden inte alls är så gedigen som man kan önska...

[Artesien]

Du säger att vi skall hålla oss till det som är grävt. Ok, gärna det - låt oss då tex se på Falbygden med sina ca 260 gånggrifter, hällkistor, guldkragar, Dimbogravfältet, stenkyrkor från 1000-talet (!), kloster som Gudhem osv. Det är 5000 år på topp (låt gå att bygden förlorat en del de sista 5-6 hundra åren).

[Aksel Villráðe]

Urgermanskans swihaniz kan vi nog bortse ifrån, det är ju återskapat med föresatser just att det rör sig om ett namn, inte två...


Rent krasst har både Tacitus och Jordanes två olika men ljudlika namn. Det måste vi ta hänsyn till

Varför skulle inte svitjod kunna komma från et svit- tjod?

Om vi hela tiden ska motivera med gamla tolkningar kommer vi ingen vart, vi måste inse att den vetenskapliga grunden inte alls är så gedigen som man kan önska...

Den etymologiska forskningen är knappast en svensk företeelse och borde väl inte lika enkelt kunna beslås med någon sorts Uppsala-nationalistisk tendens.

Angående svit-tjod så är det inte rimligt eftersom ordet inte innehåller ett ”t” utan både i runmaterial och källtexter (på germanska språk) skrivs med sviþioð. Att det nu innehåller ett t beror på att svenskan inte längre har þ-ljudet (eller bokstaven) och det därmed måste translittereras med ”th”. För den samtida uttalaren och läsaren kan inte þ associerats med t. Ljudförändringarna i de indoeuropeiska språken följer ett förvånansvärt regelbundet mönster.

Vad skulle ”tjod” betyda? Ordet þioð ”folk” är genomgående förekommande i alla germanska språk. Och i ”Sweoðeode” i Beowulf.

Det gör inte att hela tanken på tidigare två namn som sedan sammanfaller/sammanblandas faller. Men just Svitjod är inte ett fungerande exempel.

[Yngwe]

Nej , men översättare och språkforskare tar stöd i en grundkunskaper som är korrupta, tex att suehans och suithidi måste avser samma grupp. Vilket inte alls är självklart.

Samma orsak som när Adam felöversattes alltså.

Vi har som sagt haft uppe det språkliga. Latinet kan inte hantera ett th-ljud. Och ett Svit-tjod skulle utan tvekan assimtilera t i th som fallet i isländska, ett t-th uttal är allt för besvärligt för att överleva.

[Bäckahästen]

Lite allmän respons på inlägg.

Ölands tidsdjup ifråga om centralplatser överträffar vida GU's. Skedemosse offerplats nyttjas i runt 1000 år. Flera fornborgar har nyttjats under såväl folkvandringstid, vendeltid, vikingatid och medeltid. Någon kan dateras redan till romersk järnålder.

Vättern som centralplats i 1000 år...För det första, glöm singulariteten och "huvudstaden", den kommer med nationsbyggets skapande av staten, något som påbörjas under kyrkans lednin i tidig medeltid, men som är ett faktum långt senare. För det andra, området är en centralplats betydligt tidigare. Jönköpings lämningar från bronsålder har bara sin like i Kiviksområdet och möjligen nån plats till.

Birka som huvudstad...igen, glöm singulariteten, och glöm huvudstadsiden... det är en handelsplats som givetvis är viktig men under en relativt kort period. Den är tydligt kopplad till den östliga handeln som börjar bli betydande under sent 700-tal.
Inte desto mindre, det är förmodligen Birka, eller iallafall handeln knuten dit, som lyfter områdets status under sen vikingatid, vilket lever kvar in i medeltid.

Glöm inte att Adam av Bremen beskriver Birka som götarnas stad.

[Bäckahästen]

• Om svearna aldrig betecknat mälardalingarna, vilka bodde där och vad kallades de?

• Hur kommer det sig att de inte gjort avtryck i källorna med eget namn i likhet med götarna?

• Vad gör att götarna bedömts så centrala att de behövts särnämnas på ett sätt som överskuggar alla andra sveafolk?

1) Svear eller uppsvear eller ngt annat som inte finns dokumenterat. Det är väl rimligt att de kallade sig för ngt själva - sörlänningar? Fjärdhundrenågonting? Roger?

2) För att Mälardalen ligger långt från kontinenten. Götalanden ligger närmre, civiliserades tidigare än resten av landet och namnet göt är väldigt likt got vilket alldeles säkert fascinerade folk både i Sverige och annorstädes (och om vi skall vara ärliga måste erkänna att varumärket ”goter” slår det mesta germanska under både senantiken och den tidiga medeltiden).

3) För att trakten runt Vättern då var Sveriges centralbygd.

Ett par vidare kommentarer:

- Var verkligen Birka ett maktcentrum? Varför antar du och många andra att det var så? För att det var ett stadsliknande samhälle? Kan det vara så att vi är låsta i ett nutida paradigm tänk att bara för att det är en stad (ganska lusig liten håla dock) tror vi att det är där makten finns för att det är så i modern tid? Dåtidens magnater ägde jord överallt och var ständigt på resande fot. Det fanns inga ’huvudstäder’. Makten låg magnatens person och hans förmåga att projicera makt i diverse bygder. Jag har ägnat en del av julledigheten med Karl den store. Hans huvudgård var Aachen. Det var inte en stor stad ens med dåtida mått mätt. Men ingen ifrågasätte kejsarens makt oavsett han befann sig rent fysiskt.

- GU är speciellt men inte unikt varken storleksmässigt eller monumentalt. Se på Öland tex som Yngwe nämnt. För övrigt vet vi inte vad som döljer sig under Falbygden, Kinnekulle eller trakten kring Tåkern.

Ett riktigt bra inlägg Artesien.