Eld, ved och vedåtgång

[Jerrark]

Verkar som om man redan för 170 000 år sedan förstod sig på att elda på det mest optimala sättet.

Early humans placed the hearth at the optimal location in their cave -- for maximum benefit and minimum smoke exposure
A groundbreaking study in prehistoric archaeology at Tel Aviv University provides evidence for high cognitive abilities in early humans who lived 170,000 years ago. In a first-of-its kind study, the researchers developed a software-based smoke dispersal simulation model and applied it to a known prehistoric site. They discovered that the early humans who occupied the cave had placed their hearth at the optimal location -- enabling maximum utilization of the fire for their activities and needs while exposing them to a minimal amount of smoke.

https://www.sciencedaily.com/releases/2 ... 074539.htm

The influence of smoke density on hearth location and activity areas at Lower Paleolithic Lazaret Cave, France
https://www.nature.com/articles/s41598-022-05517-z

[Soar]

I Gene långhus beräknade man över 200 kubikmeter per år. Andra försök ligger mellan 150 och 200 kubikmeter årsved.

Läser i en inventarieförteckning från 1544 för Höjentorps gård i centrala Västergötland att 75 lass ved fanns disponibla. Har inte hittat någon utredning om hur stor vikt eller volym ett lass ved utgjorde, men gissar att det kanske rör sig om samma volym som för ett hölass. I så fall torde Höjentorps vedlager kunna utgöra uppåt 150 kubikmeter, men det är ju förstås inte givet att de 75 lassen motsvarar en årsförbrukning.

[Carl Thomas]

1 vedlass = 1,5 kubikmeter travad ved. 75 vedlass = 112,5 kubikmeter travad ved = ca 225 kubikmeter stjälpt ved = normal årsförbrukning på en stor gård eller litet gods.
Thomas

[Bäckahästen]

Eldade dåtidens befolkning bara med ved eller använde de även andra bränslen?

[Carl Thomas]

Man eldade det material som fanns i området man bodde i samt det som gav mest värme.

På Island eldade man ved men skogen försvann snabbt och därefter eldade man torv och drivved.

Jag hittade en karta över Sverige över Sveriges träd bestånd. Den var oerhört intressant - och detaljerad. Den visar med all tydlighet hur det var stor brist på lövträd = veduttaget hade varit mycket dort under lång tid.
Kartan var mycket stor och enormt zoombar och bör vara till stor nytta i många ämnen vi diskuterar på SAF.

Jag skall försöka hitta denna karta igen och lägga upp den på SAF samt i denna tråd.

[Bäckahästen]

Tack Carl Thomas!

[heimlaga]

En sak som vi skall komma ihåg är att förr kapade man inte veden med såg. Fram till någon gång på 1800-talet var sågblad alldeles för dyrbara för att man skulle nöta dem på vedkapning. Åtminstone i skogrika trakter.

Det innebär i sin tur att för att få ett rimligt utbyte av veden ville man gärna ha litet längre klabbar. Annars gick det åt för mycket i kapning,
Det innebar också att man klöv veden liggande så som man än i dag klyver metersved. Inte stående på änd som man klyver sågkapad kortved.

På den här grunden skulle jag gissa att forntidens avlånga åre helt enkelt var tilltagen enligt vedalängden.


Det är mycket vi inte vet om de gamla långhusen. Så mycket kan jag säga som restaureringstimmerman. Det är någonting som saknas i dem för det där kan inte fungera. Visserligen var det normalt långt in på 1900-talet att ha is på vattenhinken på mornarna men när det är -30 ute måste man ändå hålla innetemperaturen på plus större delen av dygnet om inte småbarn och gamlingar skall frysa ihjäl.
I Norge har folk bott i årestuer långt in på 1800-talet så kanske folk där skulle veta någonting?
I England finns en del medeltida hallhouses bevarade även om de alla har blivit moderniserade med skorsten. Kanske någon vet någonting där?

Jag skulle gissa att det som saknas är åtminstone någon form av luftkanal.