Här finns ju inga bevis utan det är bara vidlyftiga spekulationer, ja faktiskt bara fantasier...
Hör detta bättre hemma i en blogg.... jag vet faktiskt inte om det hör hemma i ett diskussionsforum...det är liksom omöjligt att diskutera...
Kom Kristendomen in via Orust? Danmarks dåtida huvudstad?
Re: Kom Kristendomen in via Orust? Danmarks dåtida huvudstad?
Visst, jag kan köpa det. Abstraktionen är ganska hög. Vidlyftigt tänkande. Där flera ideer möjligtvis inte stämmer, såsom att en Synod skulle ligga exakt där bland bergen öster om Lund gård vid Morlanda. Den skulle kunna ligga väster om i så fall också.
Vi kanske ska gå ner på detaljnivå igen. Såsom Tegelverket som ligger på Torebo, dess stenar, murbruk osv.
(Det finns en liknande plats vid Dragsmarks klosterruin bara en bit bort - där finns idag ett cementgjuteri kvar, det kanske också är ett spår från den tiden)
Jag får kontakta Torebo själva också, se om de har stenar etc som är speciella. Det finns även ett museum alldeles vid Torebo, eller har funnits. Det Bildtska hembygdsmuseet, som man skulle kunna försöka kontakta. Detta museum har förvarat en del utformad sten från Klostret - ja, man har antagit att det är sten från Dragsmarks kloster...men frågan är om det är det, från början.
Sedan även försöka gräva fram ena sidan på kyrktornet uppe vid den förmodade klosterplatsen, det norra, där ett dike går in från ett annat dike som går norr om i öst-västlig riktning. Där verkar det vara en bit kvar av någon slags byggnad, hörnet på kyrktornet. Det ser ju ut som om det är en kyrka på Fornsöks lager. Ligger exakt som Roche Abbey några grader ifrån norr. Måtten stämmer också, ungefär lika stort som Roche abbey - och andra liknande kloster.
Men även detta är svårt att diskutera med tanke på hur "Dersa" hävdar att den stenen som ligger på Torebo är helt vanlig sten!? Jag har ju lagt in bilder på stenen. Är det någon här som är insatt i hur sådan ser ut? Någon som kan Kalksten/Frådsten?
Apropå denna mjukare sten och hårdare vanlig Gnejs eller Granit så finns det en liten anekdot från Wikipedia om St Canutes cathedral. Här kan man se att om de nu bygger en ny Domkyrka någonstans så hade de i alla fall insikt o kunskap om just dessa byggmaterial när man byggt innan/före.
"Canute reigned at a difficult time in Danish history. The idea of a strengthened monarchy did not sit well with the powerful feudal landowners, but it was just what Canute had in mind. After the death of his older brother, the national assembly (Ting) met on Zealand to proclaim Canute king of Denmark. Once the assembly had shouted their approval, Canute stood up and spoke to those assembled, both peasant and nobles: "You called my brother Harald the Whet-, but you will learn that I will be hard as granite!" (kampesten). .... "At the assembly he required men and supplies to build the new Lund Cathedral."
Granit finns det ju inte jättemycket runt dagens Skåne o Själland, men annan sten finns ju.
https://en.wikipedia.org/wiki/St._Canute%27s_Cathedral
https://da.wikipedia.org/wiki/Kampesten
Här kan ju Dersa ha rätt.. denna sten skulle kunna vara relativt vanlig på denna del av Orust eftersom flera liknande byggnader här skulle kunna ha uppförts. Men, jag kollar vidare. Svårare nu när det är snö överallt.
I det Bildtska hembygdsmusset ska det finnas:
"A v stenfragmenten märks främst två
Fig. 17. Dragsmarks klosters abbotsigill 1430-1492. Efter Berg,
Dragsmark Il.
The sea/ ofrhe abbor ofDragsmark monasrery, 1430-1492 .
skulpterade människahuvuden med anmärkningsvärt livfu lla ansiktsdrag, det ena med lockig hårkrans runt huvudet (fig. 14), det andra med helskägg och en hätta på huvudet (fig. 15). Dessa båda samt ytterligare två fragment
var utställda på Jubileumsutställningen 1923 i Göteborg.
Två hålkälade fragment med skulpterade bladomament
finns i Dragsmarks kyrka respektive Bildtska hembygdsmuseet. Bland övriga finhuggna och profilerade
stenfragment återfinns ett antal med djupa kannelyrer, delar av helt släta kolonner (i Bildtska museet), två spetsbågiga fönsterfragment, ett bladornerat kapitälfragment
(i Klosters trädgård), några bågfragment samt ytterligare
ett antal odefinierbara stenar. A v valvribborna återstår ett
tiotal tegelstenar med trepassformad genomskärning."
https://www.diva-portal.org/smash/get/d ... TEXT01.pdf
Av dessa olika stenar så kan de ha använts i både ett tidigare kloster samt i Dragsmarks - Kan man tidsbestämma stenen ?
Toreboklostret är ca 60 gånger 60 meter, men med byggnader bredvid och bortanför denna mer kärna som är som en kvadrat så är det nog upp mot 90 ggr 90 meter.. en ganska stor anläggning.
Nu har jag även hittat en ännu större anläggning på den "Norska sidan" dvs på Bokenäset / Ranrikesidan. (150 meter gånger 150 meter ca) Den ligger på en logisk och strategisk plats - men är ännu större än den på Orust. Dock har ju Orust flera stycken kloster nästan inpå varandra (vad det verkar)
Jämför med London och Knut den Store som skapade en stad med kloster och kyrkor med särskilda skyddshelgon till sitt Nordsjövälde (England, Danmark, Norge, Skottland, samt delar av ett "Sverige"). Dessa verkar kunna återfinnas just runt Orust, precis som om det var här Knut den store beordrade att ett likadant London skulle byggas.
- Ett kloster kommer sällan ensamt, särskilt vid en knutpunkt som denna - mellan tre länder. Man byggde kloster i samhällen.. Klostersamhällen. Men där de kunde äga egen juridiskt rätt osv - så kallade Boroughs. Likadant gjorde man i Norden. Platsen heter Katrineberg - kanske kommer namnet från St Kathrine/St Katarina? Bredvid Towern i London fanns ett större sjukhus vid namn St Kathrine - Royal Foundation of St Katharine - som också var en egen Borough / administrativ o juridiciell enhet.
Westminster Abbey, en stor kyrka och katedral i London var från början fram till 1000 ca mer som ett Benediktinkloster till utseendet, men byggdes om efter hand. På bilden nedan från Katrineberg ser vi spåren av en klosteranläggning som liknar St. Gallenplanen från 820 talet ganska mkt, som också var ett benediktinkloster. Exempelvis rundtorn på bakre sidan (men bara på ena sidan vad jag kan se på fornsök)
Franciskanerkonventet Sankta Katarina, var ett franciskanerkonvent i "Lund" (Var originaldiocesen/stiftet nu låg), som grundades 1238. Men såklart - precis som nästan alla andra i nuvarande Danmark - så återfinns aldrig originalkyrkorna/klosterna. Kan detta vara den ursprungliga platsen? Det här är iof nära Orust - men skulle också kunna ha ansetts som Norskt. Även om hela området ingick i till exempel Knut den stores land/rike. (Det har ju skiftat fram och tillbaka mellan Norska lokala ägare samt Danska)
Skulle ett möjligt gråbrödrakloster grundat 1238 (Franciskanerkonventet Sankta Katarina) kunnat haft en föregångare - nämligen den grundat 997 av Olav Tryggvasson - Nidaros helt enkelt? - innan man slutligen flyttade på Nidaros - (som var en Stiftsstad) (episcopal see) (Borough) samt införde Franciskanerkonventet Sankta Katarina där istället? (Om Katrineberg nu är en rest av St Katarina - på Danska - Katrine) (Olof Tryggvassons far är ju förövrigt enligt legenden begravd vig Smögen ungefär, Tryggö)
Dragsmarks kloster - Monastérium de Silva Sanctae Maria, samt Vår Frue kyrka som ligger bredvid dagens Nidaros, är båda tillägnade jungfru Maria. Och vid London låg på södra stranden av Themsen St Mary Overey´s Priory samt St Olave - en kyrka tillägnad Olav den helige. Nidaros hade Sankt Olav som skyddshelgon. Om det är Nidaros vid Dragsmark, så låg de på samma sätt som i London, fast på andra sidan fjorden. (Från Orust) (Några ideer om samband) Överhuvudtaget så är det som att namn på kyrkor o kloster o skyddshelgon runt dagens Trondheim är tagna från Dragsmark/Orust, samtidigt som att de är tagna från ett tidigt London. Likaså gifter Bohuslänska och Trondheimska släkter in sig med varandra under 10 - 11 och 1200-talen men även 15 - 16oo talen. (När klostren läggs ner under reformationen)
Området som spåren efter en möjlig domkyrka ligger på, samt Stegelholmen bredvid (Som också verkar ha större byggnadsstrukturer) ägs inte av någon, vilken är väldigt ovanligt enligt Hitta.se och tomter (Kommunens mark). Kanske har det alltid varit så, ända sedan Stiftstadens Nidaros tid. Under tiden för Katrinarkirkju och Katrinarspitali så verkar området också gått under namnet Kommunen/Allmänningen. Även om så är fallet, vilka var Biskoparna, vilka kloster skötte de - finns det samband här också? Kanske ligger även originalplatsen för Helgeseter och Nidarholm kloster någonstans här bredvid också?
Æbelholt Kloster fick vid reformationen "1544 forlenet til Christoffer Trundsen" Han var av adel från Trondheimstrakten och stöttade den sista katolska biskopen där. Samt mördade Vincent Lunge - Daniel Bildts svärfar (Som ju hade Torebo och Morlanda på Orust) Men varför skulle Æbelholt Kloster, långt söderut på Själland förlänas av en från Trondheim? - Kopplingar finns - Æbelholt låg ju under "synes hava lytt direkt under ärkebiskopen i Trondheim" (se tidigare kommentarer i tråden ovan)
https://dbpedia.org/page/Kristoffer_Throndsen
Kastala kloster i ett "Konungahella" - var det nu låg. Förmodligen vid Kungsviken vid Kase-platserna (Torebos mark). Man tog munkar dit från Æbelholt kloster. Æbelholt kloster skulle kunna ha legat vid Ebildslätt vid Morlanda. Från början var det Danskt, precis som Kastala kloster, (som grundades av tidigare Nidarosbiskopen Øystein Erlendsson som tidigare varit kyrkoherde i Kongahälla)(förmodligen då Kongahälla vid dagens Kungsviken) men efter Norska inbördeskriget - som nog egentligen mer var ett Danskt-Norskt-Vendiskt krig så blev hela Bohuslän senare Norskt - vissa kloster föll mellan stolarna - Vem ägde vad. Det var nog därför Christoffer Trundsen (en Norrman) fick Æbelholt i förläning. Det hela blir lite snurrigt, detta skulle behöva utredas mer grundligt - Men, återigen - geografiskt - om dessa kloster och ibland stora kloster som Nidaros med eget Diocese - om dessa från början låg runt Orust och Strömmarna - Ja, då stämmer det bättre.
"Kastala kloster stängdes 1533 och dess egendomar drogs in till kronan. Klosterbyggnaderna revs efterhand för att användas till bygget av Bohus fästning. Idag återstår enbart grundstenar till klostret." - Om Kastelle kloster på Wikipedia. Men detsamma gällde Dragsmarks kloster. Där tog man också sten till Bohus fästning. Gjorde man det även med det möjliga Nidaros/Katrineberg? Många frågor finns ännu.
En viss Christoffer Alfsen (troligtvis en släkting till en Nidarosbiskop) gifte in sig med Anne Pedersdotter Rytter på Stångenäset, typ det högsta ståndet i trakten på 1500 talet, de bosatte sig på frälsegården Torseröd på Bokenäs. Han skall också ha varit "av adel från Trondheim" - Här har vi ytterligare en person som haft hög bakgrund och som flyttat till trakten, såsom Daniel Bildt på Orust. Daniel Bildt fick förvalta gammal Stift - mark - Danska och Norska stift och grundområdena för dessa Stift (Som låg i skärningen mellan Norge och Danmark vid Strömmarna).. Detta är runt reformationen - mycket av klostren kan ha funnits kvar. Vilka samband finns här? Hade de ett uppdrag från staten och Kungen att se över gamla strukturer? Niels Hammer hade hand om Dragsmarks Klosterlän i förvaltningssyfte, han fick tillsammans med Månesköld uppdraget att inventera Dragsmarks kloster o dess ägor. Kanske hade de inte hand om Katrineberg, den delen ingår inte i dagens Klostergård, men möjligtvis i länet.
Men Christoffer Alfsen är inte den enda från ett "Tröndelag" och den nuvarande trakten att gifta in sig med Bohuslänska släkter. Även Skanke/Skanche-släkten som har flera kända förgreningar gifter in sig med släkter i området runt eller i Bohuslän. Denna släkt påstås vara ättlingar till de som styrde Söderöarna, dvs det Norska vasallriket på Hebriderna med utgångspunkt från Isle of Man. Nidaros skulle ju vara själva ärkebiskopsdömet för även detta område tillsammans med andra delar av norra Atlanten, såsom Orkneyöarna och Island och Grönland. Att Nidaros står idag vid det man nu kallar Trondheim - det är ju klart. Men att dessa släkter "hamnade" i Bohuslän kanske visar på äldre dolda strukturer.
När flyttade man upp Nidaros och Trondheim till dagens Tröndelag? Vi får väl se. Men det verkar som att Katrine kyrka och sjukhus tog över Nidaros plats och att det var under Håkon Håkonssons tid, samt där hans son Magnus Lagaböter färdigställde det hela.
Sidan 64
https://www.diva-portal.org/smash/get/d ... TEXT02.pdf
Sidan 549
https://archive.org/stream/Scriptahisto ... g_djvu.txt
https://baekur.is/bok/6bb93034-ae10-488 ... 5/mode/2up
Länkarna ovan är från Scripta historica Islandorum. Namnen runt ett Nidaros stämmer ypperligt med ett Dragsmark. (You cant make this up) Stegelholmen skulle kunna vara Brattöra - I biskop Jens Nilssons visitationsresor i Bohuslän så heter Stegelholmen Brattholmen. Skipakrok bör vara Hundpallen (Högpallen eller Tvärpallen i Olof Kyrres saga?) med omnejd. Skipakrok gav bra skydd för förtöjning av fartyg, och det gör onekligen just detta område. Kalvskinnet ligger också i närheten - vid Skår/Bokenäs enligt ortnamn i Bohuslän. (Slaget vid Kalvskinnet)
Stegelholmen är intressant. Här ligger regelbundna markstrukturer från en klosterbyggnad eller liknande kvar - som måste undersökas. Förmodligen är det då Nidarholm kloster - som ännu tidigare verkade som ett slott/fängelse och avrättningsplats - varav ju namnet Stegelholmen kommer från. Här är det intressant med Matthew Paris som var med och invigde det nya Dragsmarks kloster (Premonstrater) som har rötter i Augustinerorderns kaniker. (Tänk Helgeseter)
"I inskränkt mening åsyftas med augustiner Augustinkorherrarna och Augustinereremiterna". - Vid Dragsmarks nuvarande klosterruin så finns det en gammal sägen om en eremit som bodde vid Skåleberget.
"The English monk and chronicler Matthew of Paris was asked in 1248, while on a diplomatic mission to King Haakon IV, to supervise a reform of Nidarholm" - Var Paris med och reformerade Nidaros och Nidarholm så att det kunde etableras i dagens Tröndelag? En så kallad institutionalisering och detta med ny territoriell annektering/konsolidering mot nordost. Precis som med Uppsala. En tanke är att han inte ens var i dagens Tröndelag utan det räckte att han var närvarande när Dragsmarks nya kloster invigdes samt skötte Nidaros och Nidarholms reformer därifrån. Det är svårt att veta hur den nuvarande Domkyrkan fasas ut geografiskt och byggs. Kanske börjar den nya platsen runt dagens Trondheim få mer inflytande efter att man på 1150 talet gör Nidaros till ett episcopal see för att finansiera en ny storkyrka. Spåren man ser på dagens karta - Skuggningsversionen på fornsök - så ser det mer ut som att området är rivet när det fortfarande var av Benediktinstil / tidig Cluny pga bla rundtornet. Det är också intressant att området - tillsammans med Stegelholmen är ägt av kommunen, inte privat mark så som det brukar vara till 99.9 procent annars. En gammal rest från "the Episcopal see"/Stift ? Vem ägde marken innan Bohuslän blev Svenskt 1658? Kan det ha varit Nidaros?
Sid 549.
https://archive.org/stream/Scriptahisto ... g_djvu.txt
https://runeberg.org/hgsl/7/0714.html
https://www.nidarosdomen.no/en/historie ... k-katedral
https://en.wikipedia.org/wiki/Nidaros#
Ytterligare tecken är att både Scripta historica Islandorum (De flesta namn verkar härröra från Mellersta Bohuslän faktiskt) och Ortnamn i Bohuslän beskriver ett Tönsberg eller Tunsberg vid trakten av Skredsvik. Där har jag hittat ett "Hus" liknande Dynge hus vid Hede en bit mot Rotviksbro från Skredsvik, tack vare skugglagret på Fornsök. Dessutom stora gravfält med en jättelik Grav (Haugatings område) - inte utsatt av Fornsök såklart (Ja man börjar verkligen undra vad de sysslade med förr på Riksantikvarieämbetet, letade de bara efter flintor!?) En liten bit söder därom vid Baggetorp och Finnsland, finns namn som antyder att där legat ett kloster. Ortnamn i Bohuslän tror givetvis att där aldrig funnits något kloster under Dragsmarks kloster. - Men där skulle ju Håkon Håkonsens Gråbrödrakloster, (som ju flyttades från ett Tunsberg till dagens kyrkoruin) vid Dragsmark, kunna ha legat - och skulle då helt enkelt kunnat ha legat under Nidaros eller Helgeseter eller Nidarholm, men även ett Lund (Se mer nedan).
Håkon Håkonsson låg vid tillfällen med sin flotta vid Dyngia ruin vid Skredsvik. Enligt Scripta historica Islandorum kan man dessutom tro att hans släkt var från trakten.
Hursomhelst så är storleken på kyrkobyggnaden vid Katrineberg väldigt stor för att vara i Norden och på den tiden. Ca 100 meter lång och 30 meter bred nästan. Gallenplanen var - "It measures c.91.44 meters from apse to apse, the nave is c.12 meters in width and each aisle is c.6 meters in width" Man ser tydligt dessa aisles på fornsöks filter. Det var alltså en treskeppig kyrka - en Basilika. Endast ett eget stift kan ha en sådan kyrka? En Domkyrka av stora mått Varnhems klosterkyrka är nästan hälften så stor.
Dragsmarks kloster (Marieskogs) har enligt historiesynen hittills ansetts som ett litet kloster. Dock inte oviktigt. Här fanns många högt uppsatta personer ofta på besök. Nu kanske det kommer nytt skimmer till platsen och skapar ny förståelse. Angående dagens Dragsmarks kloster så har man ju länge historiskt velat knyta en akademi för "unga ädlingar" dit. Nu skiner som sagt nytt ljus och förståelse över området.
Nu skulle man kunna förstå att personalunionen Sverige/Norges ädlingar hade anledning till att förlägga utbildning hit. Till trakten skulle det mesta kunna knytas - Det var vid denna trakt Skandinaviens kungasläkter hade sitt kärnområde. Från det gamla klostersamhället (som i London, tänk Knut den Store) så fortsatte de att koordinera i hög grad från detta område - åtminstone ända fram till 1400 talet. Tönsberg låg från början på Bokenäset/Skredsvik - inte Västfold. Nidaros/Trondheim vid Dragsmarks socken - inte dagens Tröndelag och Biorgvin som låg vid samma vik mittemot Nidaros - Inte dagens Bergen. Ättlingar till dessa kungahus bildade "Bjälboätten" och fasade successivt ut de olika stiften och fästningarna geografiskt. Det var också de som var föregångstrukturen till Kalmarunionen.
Även "Folkungarna" eller "Bjälboättens" "Svenska" kungar måste i och med detta börja ifrågasättas var de kom ifrån, var de hade sin originalplats.
Men mer info kommer - på detalj och mikronivå gällande både Torebos möjliga kloster samt det nya vid Katrineberg
https://no.wikipedia.org/wiki/Helgeseter_kloster
https://en.wikipedia.org/wiki/Royal_Fou ... _Katharine
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sankt_Gallenplanen
https://sv.wikipedia.org/wiki/Gr%C3%A5b ... ret_i_Lund
https://sv.wikipedia.org/wiki/Nidaros_stift
https://sv.wikipedia.org/wiki/Nidarosdomen
Vi kanske ska gå ner på detaljnivå igen. Såsom Tegelverket som ligger på Torebo, dess stenar, murbruk osv.
(Det finns en liknande plats vid Dragsmarks klosterruin bara en bit bort - där finns idag ett cementgjuteri kvar, det kanske också är ett spår från den tiden)
Jag får kontakta Torebo själva också, se om de har stenar etc som är speciella. Det finns även ett museum alldeles vid Torebo, eller har funnits. Det Bildtska hembygdsmuseet, som man skulle kunna försöka kontakta. Detta museum har förvarat en del utformad sten från Klostret - ja, man har antagit att det är sten från Dragsmarks kloster...men frågan är om det är det, från början.
Sedan även försöka gräva fram ena sidan på kyrktornet uppe vid den förmodade klosterplatsen, det norra, där ett dike går in från ett annat dike som går norr om i öst-västlig riktning. Där verkar det vara en bit kvar av någon slags byggnad, hörnet på kyrktornet. Det ser ju ut som om det är en kyrka på Fornsöks lager. Ligger exakt som Roche Abbey några grader ifrån norr. Måtten stämmer också, ungefär lika stort som Roche abbey - och andra liknande kloster.
Men även detta är svårt att diskutera med tanke på hur "Dersa" hävdar att den stenen som ligger på Torebo är helt vanlig sten!? Jag har ju lagt in bilder på stenen. Är det någon här som är insatt i hur sådan ser ut? Någon som kan Kalksten/Frådsten?
Apropå denna mjukare sten och hårdare vanlig Gnejs eller Granit så finns det en liten anekdot från Wikipedia om St Canutes cathedral. Här kan man se att om de nu bygger en ny Domkyrka någonstans så hade de i alla fall insikt o kunskap om just dessa byggmaterial när man byggt innan/före.
"Canute reigned at a difficult time in Danish history. The idea of a strengthened monarchy did not sit well with the powerful feudal landowners, but it was just what Canute had in mind. After the death of his older brother, the national assembly (Ting) met on Zealand to proclaim Canute king of Denmark. Once the assembly had shouted their approval, Canute stood up and spoke to those assembled, both peasant and nobles: "You called my brother Harald the Whet-, but you will learn that I will be hard as granite!" (kampesten). .... "At the assembly he required men and supplies to build the new Lund Cathedral."
Granit finns det ju inte jättemycket runt dagens Skåne o Själland, men annan sten finns ju.
https://en.wikipedia.org/wiki/St._Canute%27s_Cathedral
https://da.wikipedia.org/wiki/Kampesten
Här kan ju Dersa ha rätt.. denna sten skulle kunna vara relativt vanlig på denna del av Orust eftersom flera liknande byggnader här skulle kunna ha uppförts. Men, jag kollar vidare. Svårare nu när det är snö överallt.
I det Bildtska hembygdsmusset ska det finnas:
"A v stenfragmenten märks främst två
Fig. 17. Dragsmarks klosters abbotsigill 1430-1492. Efter Berg,
Dragsmark Il.
The sea/ ofrhe abbor ofDragsmark monasrery, 1430-1492 .
skulpterade människahuvuden med anmärkningsvärt livfu lla ansiktsdrag, det ena med lockig hårkrans runt huvudet (fig. 14), det andra med helskägg och en hätta på huvudet (fig. 15). Dessa båda samt ytterligare två fragment
var utställda på Jubileumsutställningen 1923 i Göteborg.
Två hålkälade fragment med skulpterade bladomament
finns i Dragsmarks kyrka respektive Bildtska hembygdsmuseet. Bland övriga finhuggna och profilerade
stenfragment återfinns ett antal med djupa kannelyrer, delar av helt släta kolonner (i Bildtska museet), två spetsbågiga fönsterfragment, ett bladornerat kapitälfragment
(i Klosters trädgård), några bågfragment samt ytterligare
ett antal odefinierbara stenar. A v valvribborna återstår ett
tiotal tegelstenar med trepassformad genomskärning."
https://www.diva-portal.org/smash/get/d ... TEXT01.pdf
Av dessa olika stenar så kan de ha använts i både ett tidigare kloster samt i Dragsmarks - Kan man tidsbestämma stenen ?
Toreboklostret är ca 60 gånger 60 meter, men med byggnader bredvid och bortanför denna mer kärna som är som en kvadrat så är det nog upp mot 90 ggr 90 meter.. en ganska stor anläggning.
Nu har jag även hittat en ännu större anläggning på den "Norska sidan" dvs på Bokenäset / Ranrikesidan. (150 meter gånger 150 meter ca) Den ligger på en logisk och strategisk plats - men är ännu större än den på Orust. Dock har ju Orust flera stycken kloster nästan inpå varandra (vad det verkar)
Jämför med London och Knut den Store som skapade en stad med kloster och kyrkor med särskilda skyddshelgon till sitt Nordsjövälde (England, Danmark, Norge, Skottland, samt delar av ett "Sverige"). Dessa verkar kunna återfinnas just runt Orust, precis som om det var här Knut den store beordrade att ett likadant London skulle byggas.
- Ett kloster kommer sällan ensamt, särskilt vid en knutpunkt som denna - mellan tre länder. Man byggde kloster i samhällen.. Klostersamhällen. Men där de kunde äga egen juridiskt rätt osv - så kallade Boroughs. Likadant gjorde man i Norden. Platsen heter Katrineberg - kanske kommer namnet från St Kathrine/St Katarina? Bredvid Towern i London fanns ett större sjukhus vid namn St Kathrine - Royal Foundation of St Katharine - som också var en egen Borough / administrativ o juridiciell enhet.
Westminster Abbey, en stor kyrka och katedral i London var från början fram till 1000 ca mer som ett Benediktinkloster till utseendet, men byggdes om efter hand. På bilden nedan från Katrineberg ser vi spåren av en klosteranläggning som liknar St. Gallenplanen från 820 talet ganska mkt, som också var ett benediktinkloster. Exempelvis rundtorn på bakre sidan (men bara på ena sidan vad jag kan se på fornsök)
Franciskanerkonventet Sankta Katarina, var ett franciskanerkonvent i "Lund" (Var originaldiocesen/stiftet nu låg), som grundades 1238. Men såklart - precis som nästan alla andra i nuvarande Danmark - så återfinns aldrig originalkyrkorna/klosterna. Kan detta vara den ursprungliga platsen? Det här är iof nära Orust - men skulle också kunna ha ansetts som Norskt. Även om hela området ingick i till exempel Knut den stores land/rike. (Det har ju skiftat fram och tillbaka mellan Norska lokala ägare samt Danska)
Skulle ett möjligt gråbrödrakloster grundat 1238 (Franciskanerkonventet Sankta Katarina) kunnat haft en föregångare - nämligen den grundat 997 av Olav Tryggvasson - Nidaros helt enkelt? - innan man slutligen flyttade på Nidaros - (som var en Stiftsstad) (episcopal see) (Borough) samt införde Franciskanerkonventet Sankta Katarina där istället? (Om Katrineberg nu är en rest av St Katarina - på Danska - Katrine) (Olof Tryggvassons far är ju förövrigt enligt legenden begravd vig Smögen ungefär, Tryggö)
Dragsmarks kloster - Monastérium de Silva Sanctae Maria, samt Vår Frue kyrka som ligger bredvid dagens Nidaros, är båda tillägnade jungfru Maria. Och vid London låg på södra stranden av Themsen St Mary Overey´s Priory samt St Olave - en kyrka tillägnad Olav den helige. Nidaros hade Sankt Olav som skyddshelgon. Om det är Nidaros vid Dragsmark, så låg de på samma sätt som i London, fast på andra sidan fjorden. (Från Orust) (Några ideer om samband) Överhuvudtaget så är det som att namn på kyrkor o kloster o skyddshelgon runt dagens Trondheim är tagna från Dragsmark/Orust, samtidigt som att de är tagna från ett tidigt London. Likaså gifter Bohuslänska och Trondheimska släkter in sig med varandra under 10 - 11 och 1200-talen men även 15 - 16oo talen. (När klostren läggs ner under reformationen)
Området som spåren efter en möjlig domkyrka ligger på, samt Stegelholmen bredvid (Som också verkar ha större byggnadsstrukturer) ägs inte av någon, vilken är väldigt ovanligt enligt Hitta.se och tomter (Kommunens mark). Kanske har det alltid varit så, ända sedan Stiftstadens Nidaros tid. Under tiden för Katrinarkirkju och Katrinarspitali så verkar området också gått under namnet Kommunen/Allmänningen. Även om så är fallet, vilka var Biskoparna, vilka kloster skötte de - finns det samband här också? Kanske ligger även originalplatsen för Helgeseter och Nidarholm kloster någonstans här bredvid också?
Æbelholt Kloster fick vid reformationen "1544 forlenet til Christoffer Trundsen" Han var av adel från Trondheimstrakten och stöttade den sista katolska biskopen där. Samt mördade Vincent Lunge - Daniel Bildts svärfar (Som ju hade Torebo och Morlanda på Orust) Men varför skulle Æbelholt Kloster, långt söderut på Själland förlänas av en från Trondheim? - Kopplingar finns - Æbelholt låg ju under "synes hava lytt direkt under ärkebiskopen i Trondheim" (se tidigare kommentarer i tråden ovan)
https://dbpedia.org/page/Kristoffer_Throndsen
Kastala kloster i ett "Konungahella" - var det nu låg. Förmodligen vid Kungsviken vid Kase-platserna (Torebos mark). Man tog munkar dit från Æbelholt kloster. Æbelholt kloster skulle kunna ha legat vid Ebildslätt vid Morlanda. Från början var det Danskt, precis som Kastala kloster, (som grundades av tidigare Nidarosbiskopen Øystein Erlendsson som tidigare varit kyrkoherde i Kongahälla)(förmodligen då Kongahälla vid dagens Kungsviken) men efter Norska inbördeskriget - som nog egentligen mer var ett Danskt-Norskt-Vendiskt krig så blev hela Bohuslän senare Norskt - vissa kloster föll mellan stolarna - Vem ägde vad. Det var nog därför Christoffer Trundsen (en Norrman) fick Æbelholt i förläning. Det hela blir lite snurrigt, detta skulle behöva utredas mer grundligt - Men, återigen - geografiskt - om dessa kloster och ibland stora kloster som Nidaros med eget Diocese - om dessa från början låg runt Orust och Strömmarna - Ja, då stämmer det bättre.
"Kastala kloster stängdes 1533 och dess egendomar drogs in till kronan. Klosterbyggnaderna revs efterhand för att användas till bygget av Bohus fästning. Idag återstår enbart grundstenar till klostret." - Om Kastelle kloster på Wikipedia. Men detsamma gällde Dragsmarks kloster. Där tog man också sten till Bohus fästning. Gjorde man det även med det möjliga Nidaros/Katrineberg? Många frågor finns ännu.
En viss Christoffer Alfsen (troligtvis en släkting till en Nidarosbiskop) gifte in sig med Anne Pedersdotter Rytter på Stångenäset, typ det högsta ståndet i trakten på 1500 talet, de bosatte sig på frälsegården Torseröd på Bokenäs. Han skall också ha varit "av adel från Trondheim" - Här har vi ytterligare en person som haft hög bakgrund och som flyttat till trakten, såsom Daniel Bildt på Orust. Daniel Bildt fick förvalta gammal Stift - mark - Danska och Norska stift och grundområdena för dessa Stift (Som låg i skärningen mellan Norge och Danmark vid Strömmarna).. Detta är runt reformationen - mycket av klostren kan ha funnits kvar. Vilka samband finns här? Hade de ett uppdrag från staten och Kungen att se över gamla strukturer? Niels Hammer hade hand om Dragsmarks Klosterlän i förvaltningssyfte, han fick tillsammans med Månesköld uppdraget att inventera Dragsmarks kloster o dess ägor. Kanske hade de inte hand om Katrineberg, den delen ingår inte i dagens Klostergård, men möjligtvis i länet.
Men Christoffer Alfsen är inte den enda från ett "Tröndelag" och den nuvarande trakten att gifta in sig med Bohuslänska släkter. Även Skanke/Skanche-släkten som har flera kända förgreningar gifter in sig med släkter i området runt eller i Bohuslän. Denna släkt påstås vara ättlingar till de som styrde Söderöarna, dvs det Norska vasallriket på Hebriderna med utgångspunkt från Isle of Man. Nidaros skulle ju vara själva ärkebiskopsdömet för även detta område tillsammans med andra delar av norra Atlanten, såsom Orkneyöarna och Island och Grönland. Att Nidaros står idag vid det man nu kallar Trondheim - det är ju klart. Men att dessa släkter "hamnade" i Bohuslän kanske visar på äldre dolda strukturer.
När flyttade man upp Nidaros och Trondheim till dagens Tröndelag? Vi får väl se. Men det verkar som att Katrine kyrka och sjukhus tog över Nidaros plats och att det var under Håkon Håkonssons tid, samt där hans son Magnus Lagaböter färdigställde det hela.
Sidan 64
https://www.diva-portal.org/smash/get/d ... TEXT02.pdf
Sidan 549
https://archive.org/stream/Scriptahisto ... g_djvu.txt
https://baekur.is/bok/6bb93034-ae10-488 ... 5/mode/2up
Länkarna ovan är från Scripta historica Islandorum. Namnen runt ett Nidaros stämmer ypperligt med ett Dragsmark. (You cant make this up) Stegelholmen skulle kunna vara Brattöra - I biskop Jens Nilssons visitationsresor i Bohuslän så heter Stegelholmen Brattholmen. Skipakrok bör vara Hundpallen (Högpallen eller Tvärpallen i Olof Kyrres saga?) med omnejd. Skipakrok gav bra skydd för förtöjning av fartyg, och det gör onekligen just detta område. Kalvskinnet ligger också i närheten - vid Skår/Bokenäs enligt ortnamn i Bohuslän. (Slaget vid Kalvskinnet)
Stegelholmen är intressant. Här ligger regelbundna markstrukturer från en klosterbyggnad eller liknande kvar - som måste undersökas. Förmodligen är det då Nidarholm kloster - som ännu tidigare verkade som ett slott/fängelse och avrättningsplats - varav ju namnet Stegelholmen kommer från. Här är det intressant med Matthew Paris som var med och invigde det nya Dragsmarks kloster (Premonstrater) som har rötter i Augustinerorderns kaniker. (Tänk Helgeseter)
"I inskränkt mening åsyftas med augustiner Augustinkorherrarna och Augustinereremiterna". - Vid Dragsmarks nuvarande klosterruin så finns det en gammal sägen om en eremit som bodde vid Skåleberget.
"The English monk and chronicler Matthew of Paris was asked in 1248, while on a diplomatic mission to King Haakon IV, to supervise a reform of Nidarholm" - Var Paris med och reformerade Nidaros och Nidarholm så att det kunde etableras i dagens Tröndelag? En så kallad institutionalisering och detta med ny territoriell annektering/konsolidering mot nordost. Precis som med Uppsala. En tanke är att han inte ens var i dagens Tröndelag utan det räckte att han var närvarande när Dragsmarks nya kloster invigdes samt skötte Nidaros och Nidarholms reformer därifrån. Det är svårt att veta hur den nuvarande Domkyrkan fasas ut geografiskt och byggs. Kanske börjar den nya platsen runt dagens Trondheim få mer inflytande efter att man på 1150 talet gör Nidaros till ett episcopal see för att finansiera en ny storkyrka. Spåren man ser på dagens karta - Skuggningsversionen på fornsök - så ser det mer ut som att området är rivet när det fortfarande var av Benediktinstil / tidig Cluny pga bla rundtornet. Det är också intressant att området - tillsammans med Stegelholmen är ägt av kommunen, inte privat mark så som det brukar vara till 99.9 procent annars. En gammal rest från "the Episcopal see"/Stift ? Vem ägde marken innan Bohuslän blev Svenskt 1658? Kan det ha varit Nidaros?
Sid 549.
https://archive.org/stream/Scriptahisto ... g_djvu.txt
https://runeberg.org/hgsl/7/0714.html
https://www.nidarosdomen.no/en/historie ... k-katedral
https://en.wikipedia.org/wiki/Nidaros#
Ytterligare tecken är att både Scripta historica Islandorum (De flesta namn verkar härröra från Mellersta Bohuslän faktiskt) och Ortnamn i Bohuslän beskriver ett Tönsberg eller Tunsberg vid trakten av Skredsvik. Där har jag hittat ett "Hus" liknande Dynge hus vid Hede en bit mot Rotviksbro från Skredsvik, tack vare skugglagret på Fornsök. Dessutom stora gravfält med en jättelik Grav (Haugatings område) - inte utsatt av Fornsök såklart (Ja man börjar verkligen undra vad de sysslade med förr på Riksantikvarieämbetet, letade de bara efter flintor!?) En liten bit söder därom vid Baggetorp och Finnsland, finns namn som antyder att där legat ett kloster. Ortnamn i Bohuslän tror givetvis att där aldrig funnits något kloster under Dragsmarks kloster. - Men där skulle ju Håkon Håkonsens Gråbrödrakloster, (som ju flyttades från ett Tunsberg till dagens kyrkoruin) vid Dragsmark, kunna ha legat - och skulle då helt enkelt kunnat ha legat under Nidaros eller Helgeseter eller Nidarholm, men även ett Lund (Se mer nedan).
Håkon Håkonsson låg vid tillfällen med sin flotta vid Dyngia ruin vid Skredsvik. Enligt Scripta historica Islandorum kan man dessutom tro att hans släkt var från trakten.
Hursomhelst så är storleken på kyrkobyggnaden vid Katrineberg väldigt stor för att vara i Norden och på den tiden. Ca 100 meter lång och 30 meter bred nästan. Gallenplanen var - "It measures c.91.44 meters from apse to apse, the nave is c.12 meters in width and each aisle is c.6 meters in width" Man ser tydligt dessa aisles på fornsöks filter. Det var alltså en treskeppig kyrka - en Basilika. Endast ett eget stift kan ha en sådan kyrka? En Domkyrka av stora mått Varnhems klosterkyrka är nästan hälften så stor.
Dragsmarks kloster (Marieskogs) har enligt historiesynen hittills ansetts som ett litet kloster. Dock inte oviktigt. Här fanns många högt uppsatta personer ofta på besök. Nu kanske det kommer nytt skimmer till platsen och skapar ny förståelse. Angående dagens Dragsmarks kloster så har man ju länge historiskt velat knyta en akademi för "unga ädlingar" dit. Nu skiner som sagt nytt ljus och förståelse över området.
Nu skulle man kunna förstå att personalunionen Sverige/Norges ädlingar hade anledning till att förlägga utbildning hit. Till trakten skulle det mesta kunna knytas - Det var vid denna trakt Skandinaviens kungasläkter hade sitt kärnområde. Från det gamla klostersamhället (som i London, tänk Knut den Store) så fortsatte de att koordinera i hög grad från detta område - åtminstone ända fram till 1400 talet. Tönsberg låg från början på Bokenäset/Skredsvik - inte Västfold. Nidaros/Trondheim vid Dragsmarks socken - inte dagens Tröndelag och Biorgvin som låg vid samma vik mittemot Nidaros - Inte dagens Bergen. Ättlingar till dessa kungahus bildade "Bjälboätten" och fasade successivt ut de olika stiften och fästningarna geografiskt. Det var också de som var föregångstrukturen till Kalmarunionen.
Även "Folkungarna" eller "Bjälboättens" "Svenska" kungar måste i och med detta börja ifrågasättas var de kom ifrån, var de hade sin originalplats.
Men mer info kommer - på detalj och mikronivå gällande både Torebos möjliga kloster samt det nya vid Katrineberg
https://no.wikipedia.org/wiki/Helgeseter_kloster
https://en.wikipedia.org/wiki/Royal_Fou ... _Katharine
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sankt_Gallenplanen
https://sv.wikipedia.org/wiki/Gr%C3%A5b ... ret_i_Lund
https://sv.wikipedia.org/wiki/Nidaros_stift
https://sv.wikipedia.org/wiki/Nidarosdomen
- Bilagor
-
- Reichenau_Mittelzell_-_Klosterplan_3 (1).jpg (3.4 MiB) Visad 27750 gånger
-
- Vid Absidiet av kyrkan har man en utsikt rakt till höger dvs i nordväst mot det kala berget vid Gullmaren.
- Katrinebergklosterkopia.png (277.46 KiB) Visad 27751 gånger
-
- Ungefär 100m långt, 14m brett + 2*8m "aisles". (32m) Tornet är ca 7 meter diameter. Alla måtten är precis som på ritningen - en ritning som skulle ge ingången från sjösidan, österut.
- Katrineberg3.jpg (68.68 KiB) Visad 27754 gånger
Senast redigerad av 2 john, redigerad totalt 25 gång.
Re: Kom Kristendomen in via Orust? Danmarks dåtida huvudstad?
Ǫgvaldsnes (Avaldsnes)
(872–997)
Niðaróss (Trondheim)
(997–1016, 1028–1067, 1150–1217)
Borg (Sarpsborg)
(1016–1028)
Biǫrgvín (Bergen)
(1067–1123, 1217–1314)
Konungahella (Kungälv)
(1123 – c. 1150)
Ósló
(1314–1397)
Alla dessa huvudstäder tillsammans med Konungahella (Vid Kungsviken på Orust) har varit huvudorten i det man historiskt kallar för Norgesväldet. En konstitution som fanns innan Norge började ingå i olika andra slags unioner och liknande - andra slags statsskick. Detta tillsammans med att området senare blir Svenskt har gjort att kunskapen om det Norska (och i perioder det Danska) huvudstadsområdet har gått förlorad.
Den Skandinaviska historiebeskrivningen har blivit helt institutionaliserad - och den har förlorat sitt huvud.
Jag tror att detta område runt Dragsmark och den vik som går in som kallas Rörbäckskile har varit området för alla dessa huvudstäder - och det ända fram till så sent som till 13-14 och 1500- talen. Kanske även 1600-talet
Detta inlägg kommer mer handla om Björgvin / Bergen / Bergae / Björgynjar. - Den borde ha legat (utifrån ledtrådar från bl.a. Scripta historica islandorum) mittemot det som jag tror är Nidaros vid Katrinebergsbukten (som under Magnus Lagaböters tid också blev Katrinarkirkju / Aedes Catharinae / Catharinae templum samt Catharinae hospitium (Katrinar spitali).)
https://ia802307.us.archive.org/34/item ... k_orig.pdf
s. 136
https://books.google.se/books?id=xUdjAA ... 20&f=false
Ovan en länk från Diplomatarium Norvegicum, den 19e April 1276. (s. 13) Bergen. Här ser man indikation om att Katrinar spitali ligger vid ett "Bergen" (Biorghwin). Är detta Biorghwin detsamma som dagens Bergen? Vid dagens Bergen har man andra gamla byggnader, men precis som i nuvarande Danmark - eller dagens Trondhem - så verkar det inte kunna uppvisas några originalbyggnader.
Sverresborg ligger vid Björgvin, det kan man förstå när man läser bland annat Scripta historica Islandorum.
("Arx Bergis vel Bergexsis ( Borgin i Bjorgvin, Sverriaborg") Sverresborg byggdes av Sverre i en del i övertagandet av området från de säkerligen danskinfluerade Baglerna som styrde ifrån Nidaros stundtals och Orustsidan (Kungsviken och Konungahella/Hroiskeldu där, dvs söderifrån). Så han placerade en ny borg på andra sidan Rörbäcksviken med möjlighet att kunna fly också norrut om så behövdes. Bland annat mot Botolphkyrkan - Bokenäs gamla kyrka. Platsen är något bättre strategisk - (det gamla kungasätet runt Nidaros kunde attackeras söderifrån, bl.a. Bröllopsnatten i Nidaros) har sol under en större del av dagen, samtidigt som det finns berg som skydd för de västliga vindarna. Bra utsikt för främmande skepp.
Enligt sagan skulle Sverre falla på knä när han kom till detta berg (jag tolkar det till Högberget vid Rörbäck, Bokenäset) för första gången och där sett Nidaros på avstånd. Detta var innan ett slag som utkämpades vid Kalvskinnet. (Kalvskinnet finns även det - enligt Ortnamn i Bohuslän och ska ligga i närheten) Så visst finns det indicier från sagorna att platserna faktiskt är nära varandra. Även ett Feginsbräcka skulle ligga mellan Sverresborg och Nidaros. - Och detta är ju Rörbäcks Udd. Det låter alltså från sagorna som att Nidaros kunde ses med blotta ögat från Sverresborg (Bergen).
"Feginsbrekka (FeginsbreHa) VIII, 63. Collis inter Steinbjarga (Steinbjorg) et Nidarosum in regione Norvegiae Thrandheimo situs. Cfr. Nidarosum."
https://ia600605.us.archive.org/16/item ... k_orig.pdf
(s 158)
https://ia600605.us.archive.org/16/item ... k_orig.pdf
Nedanför borgen (Sverresborg/Steinbjörgum) (Vid Stenliden och Bergsliden vid Högberget) vid Rörbäck låg Björgvin. Här tror jag resterna finns av bland annat Håkonshallen, Apostelkyrkorna och Kristkyrkan. Kristkirken - där man hade de 5 sista kungabegravningarna samt kungakröningarna under statsskicket Norgesväldet. Allt från Magnus Erlingsson till Erik Magnusson under 120 års tid fram till slutet av 1200 talet. Utsikten är inte att klaga på, härifrån ser man bort mot Stegelholmen (Brattöra med Nidarholm - Stegelholmen), Kungsviken på Orust, Nidaros (senare Katrinar kirkju och spital) vid Katrinebergsbukten samt Skåleberget vid dagens ruin av det mindre klostret vid Dragsmarks kyrka.
Apostelkyrkan skulle kunna ha byggts som en efterlikning av den tidens Sainte - Chapelle i Paris.
https://www.nb.no/items/URN:NBN:no-nb_d ... 11?page=47
(s. 47)
Sainte - Chapelle hade måtten 36 ggr 17 m. Ungefär dessa mått av en kyrkogrund finns på Fornsöks skugglager av markytan vid Rörbäck, Bokenäset. Detta mittemot Katrineberg. Man ser tydliga spår efter en kyrka - och grundplanen verkar vara mer av karaktären Notre Dame och Sainte - Chapelle men även ganska exakt som Varnhem. Alltså, en romansk-gotisk stil men nära en övergång mellan den Romanska stilen och den Gotiska. Man ser att den ena sidan är lite bredare upp mot koret, precis som Varnhems kyrka. Man ser även stöttepelare som går in mot mitten, som på Varnhem. Måtten är mindre än Varnhems - men där verkar vara saker som skiljer sig åt och som liknar mer den Gotiska stilen. Bland annat den delen vid ingången - en förbyggnad -precis som Sainte-Chapelle, men även mer markerade torn längre isär än vad Varnhem har. Kanske är det då platsen för den nyuppbyggda Apostelkyrkan.
"I Bergen lät Magnus Lagaböte (reg. 1263 —80) uppföra den nu förstörda Apostelkyrkan i två våningar efter mönstret av Sainte-Chapelle. i Paris."
"Omkr. 1300 började man med typen mer fyrkantiga kyrkor som Håkonshallen. "
Ca 100 meter norr om ligger spåren efter en mer rektangulär byggnad, och som skulle passa perfekt med beskrivning från källor var Håkonshallen låg - eller Kristkirkju där man begravde och krönte kungar i 120 år.
https://runeberg.org/nffp/0134.html
https://runeberg.org/nfbt/0034.html
https://www.nb.no/items/URN:NBN:no-nb_d ... hText=post
https://ia802307.us.archive.org/34/item ... k_orig.pdf
https://ia600605.us.archive.org/16/item ... k_orig.pdf
Vid Essvikevatten väster om Rörbäck kile mot Gullmaren till borde Augvaldsnes ha legat. När man läser Scripta historica Islandorum så får man vissa indikationer om att så skulle kunna vara fallet. Det är logiskt att alla dessa huvudstäder låg vid samma område och har gått varandra om lott. Augvaldsnes liksom Aslo/Oslo borde även de ligga i området. 1317 börjar man bygga ett nytt Oslo samt 1317 är också det år Björgvin upphör som huvudstad enligt wikipedia. Men är det dagens Oslo man flyttar till? Det återstår att se.. Förmodligen ligger en Aslo/Ósló - en föregångare till dagens Oslo - även den i denna historiska vik.
Essvikevatten ligger längre upp i Rörbäckskile vik mot Gullmaren till. Vid Augvaldsnes skulle Håkon Håkonsson ha uppfört en av sina större byggnader.
https://www.nb.no/items/URN:NBN:no-nb_d ... hText=post
Kanske är det till och med så att dagens Oslo inte blir viktigt ens förräns Christian den 4:e grundar en by där. Men som då kallades Christiania.
Nedan på bilden ser vi åtta markerade platser.
1. Platsen för vad som skulle kunna vara Apostelkyrkan, denna är lik Varnhem. Varnhem har ju de Svenska motsvarande kungafamiljerna eller jarlar rättare sagt (säkert länge betraktas som under Norge). Något som Kristkirkjan enligt uppgift skulle haft i Norge. Så kanske är det även platsen för Kristkirkan.
2. Kristkirkan skulle enligt källa ligga norr om Apostelkyrkan. Apostelkyrkan skulle sedan ligga emellan Kristkirkjan och Bjorgvin. Här ser ser man spår av stora anläggningar, varav en del kan vara Kristkirkjan och resten bostäder och dylikt till Kungen etc. Även Håkonshallen.
3. Här ligger då Katrinebergsbukten som jag antagit kommer ifrån ett av de sjukhus som man byggde. Detta är intressant i sig - ingick dessa i en militariserad Hospitaliers eller Johanniterorden för att verka som del i ett korståg i Östersjön? Ett sjukhus byggdes för män - Katrine spitali och ett för kvinnor (Allahelgona). Men det här verkar även kunna vara platsen för Nidaros, samt en plats för Kungarna fram till någon gång på 1100 talet då Sverre kom dit och började bygga Bjorgvin och Sverresborg/Sion istället (Sion som efter borgen i det heliga landet - dit många resor gjordes av många från Norge)
4. Nidarholm ? Stora strukturer i marken, bland annat med Torn eller liknande. Det bör i så fall vara det som varit ett Kloster, men även fängelse vid tidpunkt. Fungerat som försvarsverk med en Balista stående - om man tolkar sagan rätt.
5. Dagens lilla klosterruin Dragsmarks "kloster".
6. Här finns stora byggnader gömt i skogen vad det verkar. Kan det vara en del av ett Aslo, alltså en förlängning av Bjorgvin innan man flyttar helt till dagens Oslo? Här skulle ett större sjukhus kunna ha legat. Alltså Allahelgonakyrkan / Alra heilagra - det andra sjukhuset.
7. Uppåt borgen till - Här finns spår av anläggningar. Kristkirkjan kanske låg här?
8. En tydlig "gata" går upp från hamnen mot Apostelkyrkan och Kungapalatsen etc. Men det finns andra spår av byggnader här också.. en del av ett kloster eller liknande? Kanske till och med Rosenkrantztornet - Hmmm!?
https://snl.no/Rosenkrantzt%C3%A5rnet
- En liten avstickare till den 3.e punkten, men även till området runt Rörbäckskile i stort. Om det nu så är att detta är platsen för det egentliga politiska Bergen under denna tid (Björgvin) (Enligt ortnamn i Bohuslän finns det flera platser med -kvin, som betyder ungefär åkerstycke bland bergen) så bodde och verkade många viktiga personer i området. Bland annat då Erik Magnusson "Prästhatare" - som skulle ha varit den sista kungen att krönas vid Kristkyrkan/Kristkirkja. Erik Magnusson hade två fruar från Skottland. Idén var väl att stärka positionen i Skottland igen, efter att man tidigare lämnat över områdena av Söderöarna till Skottland under Håkon Håkonssons tid. Man ville gifta in sig och de gjorde anspråk på den Skottska tronen. Men det gick inte så bra, delvis för att man blev motarbetad av den Engelska kronan. Eriks första barn med den första Skottska prinsessan drunknade under överfarten till Skottland endast sju år gammal.
Den andra frun var sedan Isabel Bruce. Syster till den kände Robert the Bruce, som tillslut vann över Engelsmännen i slaget vid Bannockburn. (Braveheartfilmen) Isabel överlevde sin man kung Erik som dog tidigt (ungefär runt 30 års ålder) och stannade kvar i Björgvin under mestadelen av hennes liv. Hon åkte iaf inte hem till Skottland för där blev hennes syskon tillfångatagna och satta i fängelse och mördade osv av Engelsmännen.
Men hon verkar ha fått en dotter som de sedan försökte gifta in med en Jarl på Orkneyöarna. (Precis som det fanns Jarlar i Västergötland bl.a. - Norskstyrt alltså) Via den vägen försökte man göra sig mer inflytelserik också. Men även det slutade mindre lyckat. Isabel dog sedan ganska gammal i Sverige någonstans, men det verkar som att hon under tiden hon var i Björgvin kunde hjälpa sin bror Robert the Bruce i Skottland.
Nidaros var ju alltjämt "the episcopal see" archdiocese över de gamla Norska Söderöarna även om man överlämnat själva öarna fysiskt till Skottland mot betalning under ett antal år. (Kanske därför man hade råd att bygga Apostelkyrkan etc) Denna kyrkliga administration var ett annat än det vanliga juridiciella systemet som gick under kungliga makten. Det verkar mer ha legat direkt under Påven. De militära riddarordnarna etc som under denna tid skapades för korståg av olika slag, ja de gick under Påven. Kanske kunde man ändå, alltjämt styra en viktig militär organisation ifrån Nidaros/Bergen/Björgvin. (Man har hittat rester av Riddare från dessa militärordnar i västra Skottland)
Där kunde man använda denna organisation och soldater (många ifrån det man kallar Gallowglass) ifrån de öar som var Norska för att användas i olika sammanhang. Bland annat i unionen med Sverige för att vara inflytelserik, mot Danmark, men även i korståg både i Östersjön - mot den framväxande Hansan, men även korståg i medelhavet. (Norge bidrog där i hög grad - med dess koppling till också Normanderna - som erövrade södra Italien) Men även Robert the Bruce ville gärna vara med på korståg. (se länk nedan)
Se även denna länk om en eventuell son till en påve som sedan slog sig ner i Norge och blev den inflytelserika Smörsläkten (Semeur) (Normandisk släkt) Samt se om Audun Hugleiksson. The Bruce var också Normandisk.
https://shfstor.blob.core.windows.net/s ... roberg.pdf
Isabel kunde eventuellt ställa en ganska betydande "Norsk" styrka på Robert the Bruce sida vid slaget vid Bannockburn. (Hon blev Drottning i Norge långt innan Robert kom till makten och Brucefamiljen var från Norskstyrda områden tillsammans med Norska klaner som Macleods, Macdonalds etc. Så dessa samlingar av olika Norska klaner verkar kunna ha ställts till förfogande via Nidaros och Isabel Bruce / Norska regeringsmakten? Robert the Bruce förlängde som tack sedan tiden som Orkney skulle vara Norskt.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Isabel_Bruce
https://snl.no/Isabella_Bruce
(Nidaros som Administrativ enhet och som också samordnade Nordens kolonier i Atlanten måste ha legat där även kungamakten fanns, dvs periodvis kallat för "Bergen" - med dess olika stavningar såsom Björgwin - men - denna plats måste ha legat centralt i Skandinavien då den också utgjorde själva kärnan och centrumet för den Nordiska Unionen. En sådan plats är även där handels - och naturresursflödena går. (Som Hansan länge utnyttjade) Skandinaviens viktigaste strategiska förträngning och viktigaste knutpunkt var vid detta skedet inte vid dagens Bergen (nästan vid Shetland) utan givetvis vid vägarna in mot Östersjön. Ett Östersjön som ännu inte var kontrollerat.
Under uppbyggnaden av Hansan och militärordnarna för kontroll av Östersjön samt Baltikum så byggde man om Nidaros och hade där en militär organisation under Påven istället? 1153 blir Nidaros ett "episcopal see", men även då kanske ett "Apostolic see". Är det därför Apostelkyrkan ska ha funnits vid både ett Nidaros och ett Björgvin. Kanske byggde de om Apostelkyrkan vid "Bjorgvin". Om nu Nidaros och Björgwin låg bredvid varandra så är frågan om det inte är en Apostelkyrka vid Katrineberg som rivs, vid Nidaros, samt att man bygger en ny på Björgvin-sidan vid Rörbäck i så fall. Eller så hänvisar källorna till samma Kyrka, men förstår inte att den låg vid samma plats.
https://ia600605.us.archive.org/16/item ... k_orig.pdf
(s. 48)
Under mitten av 1200 talet bygger Håkon Håkonsson upp anläggningen igen (efter att den blev nedbränd) och fullbordas av hans son Magnus - som "också" bygger ett Katrinar kyrkju och spitala.
https://ia802307.us.archive.org/34/item ... k_orig.pdf
s. 136
Är det därför detta område som anläggningen ligger på - är kommunens mark ännu? Att den låg under Påven - Apostolic see/Holy see/Vatikanstaten. Eventuellt är det detta man ser i länken ovan för och som också kallas Kommunen eller Allmänningen, även "Kommunen för Kannikerna". De militära ordnarna var i hög grad även Hospitaliers (Vid sidan av Johanniter, Tempelriddarna och Den tyska ordern - (Teutonic knights) Hospitaliers stod för sjukhus, men de var även de som bidrog mest med soldater på slagfälten.
https://en.wikipedia.org/wiki/Apostolic_see
https://en.wikipedia.org/wiki/Holy_See
Visserligen verkar det finnas naturliga förklaringar till att området är kommunens, och Stegelholmen verkar vara ägd av privatpersoner. Men när man ser områdets inramning och spår av kyrkan och den stora kyrkoplanen (likt den Benediktinska St Gallenplanen) på äldre flygbilder från 50 talet, ja då är det ganska tydligt vad det är för område från början. (Finns på Eniro.se)
Wilhelm av Sabina (Påvens sändebud), Matthew Paris och Håkon Håkonsson var närvarande vid invigningen av Dragsmarks kloster enligt Wikipedia. Wilhelm hade även ett kyrkomöte i "Bergen" samt krönte Håkon Håkonsson i "Bergen" - och Matthew Paris hade även som uppgift att se efter Nidarholms dåliga affärer. Under tiden som Bjorgvin var huvudstad verkar man nämna Holmen, inte bara Nidarholm. Olika Holm-namn. Ett flertal Apostelkyrkor fanns också - en vid Nidaros och (från Nidaros tid som huvudsäte) och en vid Bergen/Bjorgvin. Men egentligen kanske bara en åt gången eftersom de låg vid samma vik, se också ovan.
- Om man tittar genealogiskt/släktskapsmässigt, hur de viktiga släkterna är sammansatta (också över gränserna mellan alla de tre länderna - så pekar allt på att de alla faktiskt är här ifrån det vi idag kallar Västra Götaland. Dvs både Bohuslän/Viken/Ranrike/Älvsyssel samt "Västergötland" och Dalsland. Orust och Tjörn var länge där en Dansk huvuddel. Västra Västergötland med Sjuntorpstrakten etc troligtvis Birger Jarls riktiga område - eventuellt även östra Bohuslän.
Se flera Norska släkter i den här länken:
https://shfstor.blob.core.windows.net/s ... roberg.pdf
En viktig, kanske avgörande aspekt är att det är i Bohuslän man finner ättlingar till Vincent Lunge och andra höga/framstående Norska ledare från 13,14, 15 och 1600 talet. Men även de Danska. Dessutom gifter de in sig med varandra, när de skapar en ”ny adel” och fogderi i en ny hierarki med tanken om att gå runt gamla stormän. Bruun, Bagge, Green av Sundsby, Månesköld, Hammer, Rytter, Skanke, Darre (Hammer som till o med fick gifta sig med Christian IVs dotter) Dyre, Huitfeldt, Bildt med flera med flera.. Dessa och deras kusiner satt på de viktiga posterna. Bergenhus, Bohus, Akershus, olika stift också, som Nidaros, Oslo och Hammar - och ättlingar till dessa personer finner man ju inte på motsvarande sätt i dagens Bergen samt Trondheim i bondeståndet!? I Bohuslän kan en person vara ättling till alla ovanstående personer på en och samma gång. Detta måste naturligtvis vara för att det var i Bohuslän som Nidaros och ”Bergen” (Bjorgwin) låg. (Efter början på 1300 talet så hette det istället Bergenhus och fungerade mer som en viktig fästning)
https://www.grind.no/midthordland/berge ... -pa-holmen
Exempelvis Lunge, Bildt och Bille var släkt på olika vis (Och de var alla länsherrar över Bergenhus) och Bildts och Lunges gemensamma ättlingar levde kvar på Orust - Morlanda/Torebo. Men var det där som Lungegård låg? Vincent Lunge fick en gård ombyggd av ett sjukhus / och eller kungsgård nära Bergenhus/Holmen. Kanske är det Alla helgona sjukhuset som jag nämnt tidigare liggandes på Rörbäckssidan. Runt Bergenhus - berg, alltså Högberget på kartan, ligger gården Linghäll. Den omgiver detta berg på både öster och västersidan och innefattar där jag tror sjukhuset låg. Tittar man på Ortnamn i Bohuslän så hette gården Linghäll faktiskt Lunge ett tag. - Lunge-gardt.
Även Jon Reidarsson Darre skulle ha varit född vid Trondheim och Nidaros. Vid sin bortgång skulle han levt på gården Bjelland. Denna gård Bjelland är den på Bokenäset - det är tydligt. Bland annat från Biskop Eysteins Jordebog. Här märker man att även Reidar (hans far) verkat i området.
https://archive.org/details/biskopeyste ... er&q=darre
Även de Norska släkterna Bolt och Teiste är släkter förknippade med Bohuslän och höga ämbeten. Men även Knutsson och Bratt osv osv. Listan tar aldrig slut.
Efter 1300 talets början så beordrade kungen att Mariakyrkan skulle ta över Apostelkyrkans roll. Den som var chef över Mariakyrkan var även Norges rikes Kansler. (Såsom Anders Lauritsson Green på Mjörn). Var låg då den eller de första Mariakyrkorna?) Det naturliga blir att tänka att även denna tids huvudstad (Oslo) låg i närheten av Bokenäsets Bergenhus, där huvudstaden alltid hade legat innan.
Var Hammer eller Hammar stift hade sin domkyrka samt som sedan slogs ihop med "Oslo" stift har jag en teori om men vet ännu för lite. Den borde ligga i området den med, samt att den skulle kunna ha med släkten Hammar att göra, som fick ärva Klostergården vid Dragsmark. Även den platsen har med Mariakyrkan att göra. Ruinerna påstås ju heta Marieskogs kloster. I Klostergården som ärvdes av Hammar ingår Högholmen (En Hammar) men även Skåleberget vid dagens ruin är en bergshöjd. Kanske var detta platsen för både Hammar stift och Mariakyrkan - som ju slogs ihop (Oslo). På Högholmen finns det också tydliga strukturer i marken efter några slags byggnader.
Om man läser Ortnamn i Bohuslän så förekommer det av namn runt Dragsmark som skulle kunna härröra från Hansan som var en stor maktfaktor under lång tid i "Bergen". Hansegården, Hansten, Hansebackarna, Hansebergen, Hansehagen med flera. I andra områden i Bohuslän inte alls lika många.
Fysiska bevis som är insamlade är i form av byggstenar - men än så länge endast från området runt Katrinebergsbukten. Här finns också spår av stenbrott för produktion av sten. i gärdsgårdarna mellan sommarstugorna finns stora hällblock som skulle kunna vara rester av muren runt anläggningen. Men där finns även vanlig byggsten som är uthuggen liggandes i gärdsgårdar. Tydliga spår finns också av murshitt/mortar på stenarna. Vissa stenar har varit grundstenar i kyrkobyggnaden nere på platsen för kyrkan, men vissa är så stora att man aldrig har kunnat frakta dem därifrån när man tog ner stället. Så tydliga spår finns. Man ser även spår i backen av var väggarna stod. Där ansamlas nu vatten i raka 60-80 meter långa linjer. På vissa ställen ligger grundstenar kvar som sticker upp. Även uppe på Hundpallen finns byggsten - och inte sten från enbart röse som riksantikvarieämbetet vill göra gällande.
- Är Hundpallen detsamma som Tvärpallen eller Högpallen i Konung Olaf Kyrres historia?
https://cornelius.tacitus.nu/heimskring ... -kyrre.htm
Nidaros skulle enligt utsaga vara byggd en del i Täljsten, Soapstone på Engelska. Dessa isolerar - bevarar värmen bra. Vid flertal tillfällen ligger dessa karaktäristiska vita stenarna i gärdsgårdar runt om. Mycket bevis överlag borde ligga här. Man gjorde det nog enkelt för sig ibland. All sten fraktades säkerligen inte bort och användes vid till exempel Bohus fästning, utan en stor del har nog fördelats ut mellan olika ägor i diverse gärdsgårdar i Dragsmark.
(Det Bildtska museet vid Torebo har ju en del utmejslad sten från någon kyrka eller kloster också, det måste inte vara från dagens (den enda officiella) klosterruin)
Nedmonteringen gjordes under 1530 talet och reformationen. Det var efter att Danskarna hade mördat Vincent Lunge och i princip gjort en statskupp. Man tog kontroll över Norge.
Det är nog i samband med detta som Stiften flyttas ut till dagens Stift och orter. Förvånansvärt sent helt enkelt. Kanske så sent som när Christian IV grundar Christiania samt när Bohuslän går förlorat. Här behövs då mer forskning. Man blir även protestantisk vid reformationen, och senare är det dessa Danska kungar som startar 30-åriga kriget. (Som Sverige senare tar över - och tillslut vinner det kriget, skapar modern internationell politik och därefter startar världens första centralbank osv)
Då hamnar dessa gamla platser i Bohuslän sedan helt i periferin och de nya utlokaliserade institutionerna tar över. Men - den nya Hansan (Handelns mellanhänder) sköts sedan av Svenskarna själva, med egna ostindiska kompanier etc - och detta sker i mångt och mycket via Marstrand. En annan mer ny port mot västerhavet. Även den med egna stads och handelsprivilegier. (Som Nidaros och Bergen tidigare)
(Karl den 12:e försvarar den. Bohus bataljon vinner också ett viktigt slag i slutet av Det stora Nordiska kriget vid Gadebusch. - Man förlorar egentligen aldrig det kriget då varken Skåne eller Bohuslän återlämnas till Danmark)
Inte heller Svenska Pommern går förlorad förrän 1815 vid Wienkongressen, då Sverige samtidigt blir neutralt - kanske för att dölja dessa nya handelsstrukturer. Svenska Pommern går över till Danmark men i gengäld blir Norge Svenskt, eller en union påbörjas.
Stockholmsskolan, Stockholmsbyråkratin och Stockholmssyndromet är det sedan som gäller för hela slanten
Jönssonligan och Wall -Enberg.
Håll ut, snart kommer mer om allt. Akerhus (Aggershus etc) samt Oslo med Hallvardskyrkan, Biskopsborgen samt Mariakyrkan är upphittade. Platserna är egentligen väldigt logiska, men det är svårt att se det enkla. Återigen så bekräftar även dessa platserna det ofrånkomliga vid den här tiden - de låg i nära anslutning till varandra samt de var på den mest strategiska platsen - Skandinaviskt sett, innan nationalstaterna tar sin form på riktigt..
(872–997)
Niðaróss (Trondheim)
(997–1016, 1028–1067, 1150–1217)
Borg (Sarpsborg)
(1016–1028)
Biǫrgvín (Bergen)
(1067–1123, 1217–1314)
Konungahella (Kungälv)
(1123 – c. 1150)
Ósló
(1314–1397)
Alla dessa huvudstäder tillsammans med Konungahella (Vid Kungsviken på Orust) har varit huvudorten i det man historiskt kallar för Norgesväldet. En konstitution som fanns innan Norge började ingå i olika andra slags unioner och liknande - andra slags statsskick. Detta tillsammans med att området senare blir Svenskt har gjort att kunskapen om det Norska (och i perioder det Danska) huvudstadsområdet har gått förlorad.
Den Skandinaviska historiebeskrivningen har blivit helt institutionaliserad - och den har förlorat sitt huvud.
Jag tror att detta område runt Dragsmark och den vik som går in som kallas Rörbäckskile har varit området för alla dessa huvudstäder - och det ända fram till så sent som till 13-14 och 1500- talen. Kanske även 1600-talet
Detta inlägg kommer mer handla om Björgvin / Bergen / Bergae / Björgynjar. - Den borde ha legat (utifrån ledtrådar från bl.a. Scripta historica islandorum) mittemot det som jag tror är Nidaros vid Katrinebergsbukten (som under Magnus Lagaböters tid också blev Katrinarkirkju / Aedes Catharinae / Catharinae templum samt Catharinae hospitium (Katrinar spitali).)
https://ia802307.us.archive.org/34/item ... k_orig.pdf
s. 136
https://books.google.se/books?id=xUdjAA ... 20&f=false
Ovan en länk från Diplomatarium Norvegicum, den 19e April 1276. (s. 13) Bergen. Här ser man indikation om att Katrinar spitali ligger vid ett "Bergen" (Biorghwin). Är detta Biorghwin detsamma som dagens Bergen? Vid dagens Bergen har man andra gamla byggnader, men precis som i nuvarande Danmark - eller dagens Trondhem - så verkar det inte kunna uppvisas några originalbyggnader.
Sverresborg ligger vid Björgvin, det kan man förstå när man läser bland annat Scripta historica Islandorum.
("Arx Bergis vel Bergexsis ( Borgin i Bjorgvin, Sverriaborg") Sverresborg byggdes av Sverre i en del i övertagandet av området från de säkerligen danskinfluerade Baglerna som styrde ifrån Nidaros stundtals och Orustsidan (Kungsviken och Konungahella/Hroiskeldu där, dvs söderifrån). Så han placerade en ny borg på andra sidan Rörbäcksviken med möjlighet att kunna fly också norrut om så behövdes. Bland annat mot Botolphkyrkan - Bokenäs gamla kyrka. Platsen är något bättre strategisk - (det gamla kungasätet runt Nidaros kunde attackeras söderifrån, bl.a. Bröllopsnatten i Nidaros) har sol under en större del av dagen, samtidigt som det finns berg som skydd för de västliga vindarna. Bra utsikt för främmande skepp.
Enligt sagan skulle Sverre falla på knä när han kom till detta berg (jag tolkar det till Högberget vid Rörbäck, Bokenäset) för första gången och där sett Nidaros på avstånd. Detta var innan ett slag som utkämpades vid Kalvskinnet. (Kalvskinnet finns även det - enligt Ortnamn i Bohuslän och ska ligga i närheten) Så visst finns det indicier från sagorna att platserna faktiskt är nära varandra. Även ett Feginsbräcka skulle ligga mellan Sverresborg och Nidaros. - Och detta är ju Rörbäcks Udd. Det låter alltså från sagorna som att Nidaros kunde ses med blotta ögat från Sverresborg (Bergen).
"Feginsbrekka (FeginsbreHa) VIII, 63. Collis inter Steinbjarga (Steinbjorg) et Nidarosum in regione Norvegiae Thrandheimo situs. Cfr. Nidarosum."
https://ia600605.us.archive.org/16/item ... k_orig.pdf
(s 158)
https://ia600605.us.archive.org/16/item ... k_orig.pdf
Nedanför borgen (Sverresborg/Steinbjörgum) (Vid Stenliden och Bergsliden vid Högberget) vid Rörbäck låg Björgvin. Här tror jag resterna finns av bland annat Håkonshallen, Apostelkyrkorna och Kristkyrkan. Kristkirken - där man hade de 5 sista kungabegravningarna samt kungakröningarna under statsskicket Norgesväldet. Allt från Magnus Erlingsson till Erik Magnusson under 120 års tid fram till slutet av 1200 talet. Utsikten är inte att klaga på, härifrån ser man bort mot Stegelholmen (Brattöra med Nidarholm - Stegelholmen), Kungsviken på Orust, Nidaros (senare Katrinar kirkju och spital) vid Katrinebergsbukten samt Skåleberget vid dagens ruin av det mindre klostret vid Dragsmarks kyrka.
Apostelkyrkan skulle kunna ha byggts som en efterlikning av den tidens Sainte - Chapelle i Paris.
https://www.nb.no/items/URN:NBN:no-nb_d ... 11?page=47
(s. 47)
Sainte - Chapelle hade måtten 36 ggr 17 m. Ungefär dessa mått av en kyrkogrund finns på Fornsöks skugglager av markytan vid Rörbäck, Bokenäset. Detta mittemot Katrineberg. Man ser tydliga spår efter en kyrka - och grundplanen verkar vara mer av karaktären Notre Dame och Sainte - Chapelle men även ganska exakt som Varnhem. Alltså, en romansk-gotisk stil men nära en övergång mellan den Romanska stilen och den Gotiska. Man ser att den ena sidan är lite bredare upp mot koret, precis som Varnhems kyrka. Man ser även stöttepelare som går in mot mitten, som på Varnhem. Måtten är mindre än Varnhems - men där verkar vara saker som skiljer sig åt och som liknar mer den Gotiska stilen. Bland annat den delen vid ingången - en förbyggnad -precis som Sainte-Chapelle, men även mer markerade torn längre isär än vad Varnhem har. Kanske är det då platsen för den nyuppbyggda Apostelkyrkan.
"I Bergen lät Magnus Lagaböte (reg. 1263 —80) uppföra den nu förstörda Apostelkyrkan i två våningar efter mönstret av Sainte-Chapelle. i Paris."
"Omkr. 1300 började man med typen mer fyrkantiga kyrkor som Håkonshallen. "
Ca 100 meter norr om ligger spåren efter en mer rektangulär byggnad, och som skulle passa perfekt med beskrivning från källor var Håkonshallen låg - eller Kristkirkju där man begravde och krönte kungar i 120 år.
https://runeberg.org/nffp/0134.html
https://runeberg.org/nfbt/0034.html
https://www.nb.no/items/URN:NBN:no-nb_d ... hText=post
https://ia802307.us.archive.org/34/item ... k_orig.pdf
https://ia600605.us.archive.org/16/item ... k_orig.pdf
Vid Essvikevatten väster om Rörbäck kile mot Gullmaren till borde Augvaldsnes ha legat. När man läser Scripta historica Islandorum så får man vissa indikationer om att så skulle kunna vara fallet. Det är logiskt att alla dessa huvudstäder låg vid samma område och har gått varandra om lott. Augvaldsnes liksom Aslo/Oslo borde även de ligga i området. 1317 börjar man bygga ett nytt Oslo samt 1317 är också det år Björgvin upphör som huvudstad enligt wikipedia. Men är det dagens Oslo man flyttar till? Det återstår att se.. Förmodligen ligger en Aslo/Ósló - en föregångare till dagens Oslo - även den i denna historiska vik.
Essvikevatten ligger längre upp i Rörbäckskile vik mot Gullmaren till. Vid Augvaldsnes skulle Håkon Håkonsson ha uppfört en av sina större byggnader.
https://www.nb.no/items/URN:NBN:no-nb_d ... hText=post
Kanske är det till och med så att dagens Oslo inte blir viktigt ens förräns Christian den 4:e grundar en by där. Men som då kallades Christiania.
Nedan på bilden ser vi åtta markerade platser.
1. Platsen för vad som skulle kunna vara Apostelkyrkan, denna är lik Varnhem. Varnhem har ju de Svenska motsvarande kungafamiljerna eller jarlar rättare sagt (säkert länge betraktas som under Norge). Något som Kristkirkjan enligt uppgift skulle haft i Norge. Så kanske är det även platsen för Kristkirkan.
2. Kristkirkan skulle enligt källa ligga norr om Apostelkyrkan. Apostelkyrkan skulle sedan ligga emellan Kristkirkjan och Bjorgvin. Här ser ser man spår av stora anläggningar, varav en del kan vara Kristkirkjan och resten bostäder och dylikt till Kungen etc. Även Håkonshallen.
3. Här ligger då Katrinebergsbukten som jag antagit kommer ifrån ett av de sjukhus som man byggde. Detta är intressant i sig - ingick dessa i en militariserad Hospitaliers eller Johanniterorden för att verka som del i ett korståg i Östersjön? Ett sjukhus byggdes för män - Katrine spitali och ett för kvinnor (Allahelgona). Men det här verkar även kunna vara platsen för Nidaros, samt en plats för Kungarna fram till någon gång på 1100 talet då Sverre kom dit och började bygga Bjorgvin och Sverresborg/Sion istället (Sion som efter borgen i det heliga landet - dit många resor gjordes av många från Norge)
4. Nidarholm ? Stora strukturer i marken, bland annat med Torn eller liknande. Det bör i så fall vara det som varit ett Kloster, men även fängelse vid tidpunkt. Fungerat som försvarsverk med en Balista stående - om man tolkar sagan rätt.
5. Dagens lilla klosterruin Dragsmarks "kloster".
6. Här finns stora byggnader gömt i skogen vad det verkar. Kan det vara en del av ett Aslo, alltså en förlängning av Bjorgvin innan man flyttar helt till dagens Oslo? Här skulle ett större sjukhus kunna ha legat. Alltså Allahelgonakyrkan / Alra heilagra - det andra sjukhuset.
7. Uppåt borgen till - Här finns spår av anläggningar. Kristkirkjan kanske låg här?
8. En tydlig "gata" går upp från hamnen mot Apostelkyrkan och Kungapalatsen etc. Men det finns andra spår av byggnader här också.. en del av ett kloster eller liknande? Kanske till och med Rosenkrantztornet - Hmmm!?
https://snl.no/Rosenkrantzt%C3%A5rnet
- En liten avstickare till den 3.e punkten, men även till området runt Rörbäckskile i stort. Om det nu så är att detta är platsen för det egentliga politiska Bergen under denna tid (Björgvin) (Enligt ortnamn i Bohuslän finns det flera platser med -kvin, som betyder ungefär åkerstycke bland bergen) så bodde och verkade många viktiga personer i området. Bland annat då Erik Magnusson "Prästhatare" - som skulle ha varit den sista kungen att krönas vid Kristkyrkan/Kristkirkja. Erik Magnusson hade två fruar från Skottland. Idén var väl att stärka positionen i Skottland igen, efter att man tidigare lämnat över områdena av Söderöarna till Skottland under Håkon Håkonssons tid. Man ville gifta in sig och de gjorde anspråk på den Skottska tronen. Men det gick inte så bra, delvis för att man blev motarbetad av den Engelska kronan. Eriks första barn med den första Skottska prinsessan drunknade under överfarten till Skottland endast sju år gammal.
Den andra frun var sedan Isabel Bruce. Syster till den kände Robert the Bruce, som tillslut vann över Engelsmännen i slaget vid Bannockburn. (Braveheartfilmen) Isabel överlevde sin man kung Erik som dog tidigt (ungefär runt 30 års ålder) och stannade kvar i Björgvin under mestadelen av hennes liv. Hon åkte iaf inte hem till Skottland för där blev hennes syskon tillfångatagna och satta i fängelse och mördade osv av Engelsmännen.
Men hon verkar ha fått en dotter som de sedan försökte gifta in med en Jarl på Orkneyöarna. (Precis som det fanns Jarlar i Västergötland bl.a. - Norskstyrt alltså) Via den vägen försökte man göra sig mer inflytelserik också. Men även det slutade mindre lyckat. Isabel dog sedan ganska gammal i Sverige någonstans, men det verkar som att hon under tiden hon var i Björgvin kunde hjälpa sin bror Robert the Bruce i Skottland.
Nidaros var ju alltjämt "the episcopal see" archdiocese över de gamla Norska Söderöarna även om man överlämnat själva öarna fysiskt till Skottland mot betalning under ett antal år. (Kanske därför man hade råd att bygga Apostelkyrkan etc) Denna kyrkliga administration var ett annat än det vanliga juridiciella systemet som gick under kungliga makten. Det verkar mer ha legat direkt under Påven. De militära riddarordnarna etc som under denna tid skapades för korståg av olika slag, ja de gick under Påven. Kanske kunde man ändå, alltjämt styra en viktig militär organisation ifrån Nidaros/Bergen/Björgvin. (Man har hittat rester av Riddare från dessa militärordnar i västra Skottland)
Där kunde man använda denna organisation och soldater (många ifrån det man kallar Gallowglass) ifrån de öar som var Norska för att användas i olika sammanhang. Bland annat i unionen med Sverige för att vara inflytelserik, mot Danmark, men även i korståg både i Östersjön - mot den framväxande Hansan, men även korståg i medelhavet. (Norge bidrog där i hög grad - med dess koppling till också Normanderna - som erövrade södra Italien) Men även Robert the Bruce ville gärna vara med på korståg. (se länk nedan)
Se även denna länk om en eventuell son till en påve som sedan slog sig ner i Norge och blev den inflytelserika Smörsläkten (Semeur) (Normandisk släkt) Samt se om Audun Hugleiksson. The Bruce var också Normandisk.
https://shfstor.blob.core.windows.net/s ... roberg.pdf
Isabel kunde eventuellt ställa en ganska betydande "Norsk" styrka på Robert the Bruce sida vid slaget vid Bannockburn. (Hon blev Drottning i Norge långt innan Robert kom till makten och Brucefamiljen var från Norskstyrda områden tillsammans med Norska klaner som Macleods, Macdonalds etc. Så dessa samlingar av olika Norska klaner verkar kunna ha ställts till förfogande via Nidaros och Isabel Bruce / Norska regeringsmakten? Robert the Bruce förlängde som tack sedan tiden som Orkney skulle vara Norskt.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Isabel_Bruce
https://snl.no/Isabella_Bruce
(Nidaros som Administrativ enhet och som också samordnade Nordens kolonier i Atlanten måste ha legat där även kungamakten fanns, dvs periodvis kallat för "Bergen" - med dess olika stavningar såsom Björgwin - men - denna plats måste ha legat centralt i Skandinavien då den också utgjorde själva kärnan och centrumet för den Nordiska Unionen. En sådan plats är även där handels - och naturresursflödena går. (Som Hansan länge utnyttjade) Skandinaviens viktigaste strategiska förträngning och viktigaste knutpunkt var vid detta skedet inte vid dagens Bergen (nästan vid Shetland) utan givetvis vid vägarna in mot Östersjön. Ett Östersjön som ännu inte var kontrollerat.
Under uppbyggnaden av Hansan och militärordnarna för kontroll av Östersjön samt Baltikum så byggde man om Nidaros och hade där en militär organisation under Påven istället? 1153 blir Nidaros ett "episcopal see", men även då kanske ett "Apostolic see". Är det därför Apostelkyrkan ska ha funnits vid både ett Nidaros och ett Björgvin. Kanske byggde de om Apostelkyrkan vid "Bjorgvin". Om nu Nidaros och Björgwin låg bredvid varandra så är frågan om det inte är en Apostelkyrka vid Katrineberg som rivs, vid Nidaros, samt att man bygger en ny på Björgvin-sidan vid Rörbäck i så fall. Eller så hänvisar källorna till samma Kyrka, men förstår inte att den låg vid samma plats.
https://ia600605.us.archive.org/16/item ... k_orig.pdf
(s. 48)
Under mitten av 1200 talet bygger Håkon Håkonsson upp anläggningen igen (efter att den blev nedbränd) och fullbordas av hans son Magnus - som "också" bygger ett Katrinar kyrkju och spitala.
https://ia802307.us.archive.org/34/item ... k_orig.pdf
s. 136
Är det därför detta område som anläggningen ligger på - är kommunens mark ännu? Att den låg under Påven - Apostolic see/Holy see/Vatikanstaten. Eventuellt är det detta man ser i länken ovan för och som också kallas Kommunen eller Allmänningen, även "Kommunen för Kannikerna". De militära ordnarna var i hög grad även Hospitaliers (Vid sidan av Johanniter, Tempelriddarna och Den tyska ordern - (Teutonic knights) Hospitaliers stod för sjukhus, men de var även de som bidrog mest med soldater på slagfälten.
https://en.wikipedia.org/wiki/Apostolic_see
https://en.wikipedia.org/wiki/Holy_See
Visserligen verkar det finnas naturliga förklaringar till att området är kommunens, och Stegelholmen verkar vara ägd av privatpersoner. Men när man ser områdets inramning och spår av kyrkan och den stora kyrkoplanen (likt den Benediktinska St Gallenplanen) på äldre flygbilder från 50 talet, ja då är det ganska tydligt vad det är för område från början. (Finns på Eniro.se)
Wilhelm av Sabina (Påvens sändebud), Matthew Paris och Håkon Håkonsson var närvarande vid invigningen av Dragsmarks kloster enligt Wikipedia. Wilhelm hade även ett kyrkomöte i "Bergen" samt krönte Håkon Håkonsson i "Bergen" - och Matthew Paris hade även som uppgift att se efter Nidarholms dåliga affärer. Under tiden som Bjorgvin var huvudstad verkar man nämna Holmen, inte bara Nidarholm. Olika Holm-namn. Ett flertal Apostelkyrkor fanns också - en vid Nidaros och (från Nidaros tid som huvudsäte) och en vid Bergen/Bjorgvin. Men egentligen kanske bara en åt gången eftersom de låg vid samma vik, se också ovan.
- Om man tittar genealogiskt/släktskapsmässigt, hur de viktiga släkterna är sammansatta (också över gränserna mellan alla de tre länderna - så pekar allt på att de alla faktiskt är här ifrån det vi idag kallar Västra Götaland. Dvs både Bohuslän/Viken/Ranrike/Älvsyssel samt "Västergötland" och Dalsland. Orust och Tjörn var länge där en Dansk huvuddel. Västra Västergötland med Sjuntorpstrakten etc troligtvis Birger Jarls riktiga område - eventuellt även östra Bohuslän.
Se flera Norska släkter i den här länken:
https://shfstor.blob.core.windows.net/s ... roberg.pdf
En viktig, kanske avgörande aspekt är att det är i Bohuslän man finner ättlingar till Vincent Lunge och andra höga/framstående Norska ledare från 13,14, 15 och 1600 talet. Men även de Danska. Dessutom gifter de in sig med varandra, när de skapar en ”ny adel” och fogderi i en ny hierarki med tanken om att gå runt gamla stormän. Bruun, Bagge, Green av Sundsby, Månesköld, Hammer, Rytter, Skanke, Darre (Hammer som till o med fick gifta sig med Christian IVs dotter) Dyre, Huitfeldt, Bildt med flera med flera.. Dessa och deras kusiner satt på de viktiga posterna. Bergenhus, Bohus, Akershus, olika stift också, som Nidaros, Oslo och Hammar - och ättlingar till dessa personer finner man ju inte på motsvarande sätt i dagens Bergen samt Trondheim i bondeståndet!? I Bohuslän kan en person vara ättling till alla ovanstående personer på en och samma gång. Detta måste naturligtvis vara för att det var i Bohuslän som Nidaros och ”Bergen” (Bjorgwin) låg. (Efter början på 1300 talet så hette det istället Bergenhus och fungerade mer som en viktig fästning)
https://www.grind.no/midthordland/berge ... -pa-holmen
Exempelvis Lunge, Bildt och Bille var släkt på olika vis (Och de var alla länsherrar över Bergenhus) och Bildts och Lunges gemensamma ättlingar levde kvar på Orust - Morlanda/Torebo. Men var det där som Lungegård låg? Vincent Lunge fick en gård ombyggd av ett sjukhus / och eller kungsgård nära Bergenhus/Holmen. Kanske är det Alla helgona sjukhuset som jag nämnt tidigare liggandes på Rörbäckssidan. Runt Bergenhus - berg, alltså Högberget på kartan, ligger gården Linghäll. Den omgiver detta berg på både öster och västersidan och innefattar där jag tror sjukhuset låg. Tittar man på Ortnamn i Bohuslän så hette gården Linghäll faktiskt Lunge ett tag. - Lunge-gardt.
Även Jon Reidarsson Darre skulle ha varit född vid Trondheim och Nidaros. Vid sin bortgång skulle han levt på gården Bjelland. Denna gård Bjelland är den på Bokenäset - det är tydligt. Bland annat från Biskop Eysteins Jordebog. Här märker man att även Reidar (hans far) verkat i området.
https://archive.org/details/biskopeyste ... er&q=darre
Även de Norska släkterna Bolt och Teiste är släkter förknippade med Bohuslän och höga ämbeten. Men även Knutsson och Bratt osv osv. Listan tar aldrig slut.
Efter 1300 talets början så beordrade kungen att Mariakyrkan skulle ta över Apostelkyrkans roll. Den som var chef över Mariakyrkan var även Norges rikes Kansler. (Såsom Anders Lauritsson Green på Mjörn). Var låg då den eller de första Mariakyrkorna?) Det naturliga blir att tänka att även denna tids huvudstad (Oslo) låg i närheten av Bokenäsets Bergenhus, där huvudstaden alltid hade legat innan.
Var Hammer eller Hammar stift hade sin domkyrka samt som sedan slogs ihop med "Oslo" stift har jag en teori om men vet ännu för lite. Den borde ligga i området den med, samt att den skulle kunna ha med släkten Hammar att göra, som fick ärva Klostergården vid Dragsmark. Även den platsen har med Mariakyrkan att göra. Ruinerna påstås ju heta Marieskogs kloster. I Klostergården som ärvdes av Hammar ingår Högholmen (En Hammar) men även Skåleberget vid dagens ruin är en bergshöjd. Kanske var detta platsen för både Hammar stift och Mariakyrkan - som ju slogs ihop (Oslo). På Högholmen finns det också tydliga strukturer i marken efter några slags byggnader.
Om man läser Ortnamn i Bohuslän så förekommer det av namn runt Dragsmark som skulle kunna härröra från Hansan som var en stor maktfaktor under lång tid i "Bergen". Hansegården, Hansten, Hansebackarna, Hansebergen, Hansehagen med flera. I andra områden i Bohuslän inte alls lika många.
Fysiska bevis som är insamlade är i form av byggstenar - men än så länge endast från området runt Katrinebergsbukten. Här finns också spår av stenbrott för produktion av sten. i gärdsgårdarna mellan sommarstugorna finns stora hällblock som skulle kunna vara rester av muren runt anläggningen. Men där finns även vanlig byggsten som är uthuggen liggandes i gärdsgårdar. Tydliga spår finns också av murshitt/mortar på stenarna. Vissa stenar har varit grundstenar i kyrkobyggnaden nere på platsen för kyrkan, men vissa är så stora att man aldrig har kunnat frakta dem därifrån när man tog ner stället. Så tydliga spår finns. Man ser även spår i backen av var väggarna stod. Där ansamlas nu vatten i raka 60-80 meter långa linjer. På vissa ställen ligger grundstenar kvar som sticker upp. Även uppe på Hundpallen finns byggsten - och inte sten från enbart röse som riksantikvarieämbetet vill göra gällande.
- Är Hundpallen detsamma som Tvärpallen eller Högpallen i Konung Olaf Kyrres historia?
https://cornelius.tacitus.nu/heimskring ... -kyrre.htm
Nidaros skulle enligt utsaga vara byggd en del i Täljsten, Soapstone på Engelska. Dessa isolerar - bevarar värmen bra. Vid flertal tillfällen ligger dessa karaktäristiska vita stenarna i gärdsgårdar runt om. Mycket bevis överlag borde ligga här. Man gjorde det nog enkelt för sig ibland. All sten fraktades säkerligen inte bort och användes vid till exempel Bohus fästning, utan en stor del har nog fördelats ut mellan olika ägor i diverse gärdsgårdar i Dragsmark.
(Det Bildtska museet vid Torebo har ju en del utmejslad sten från någon kyrka eller kloster också, det måste inte vara från dagens (den enda officiella) klosterruin)
Nedmonteringen gjordes under 1530 talet och reformationen. Det var efter att Danskarna hade mördat Vincent Lunge och i princip gjort en statskupp. Man tog kontroll över Norge.
Det är nog i samband med detta som Stiften flyttas ut till dagens Stift och orter. Förvånansvärt sent helt enkelt. Kanske så sent som när Christian IV grundar Christiania samt när Bohuslän går förlorat. Här behövs då mer forskning. Man blir även protestantisk vid reformationen, och senare är det dessa Danska kungar som startar 30-åriga kriget. (Som Sverige senare tar över - och tillslut vinner det kriget, skapar modern internationell politik och därefter startar världens första centralbank osv)
Då hamnar dessa gamla platser i Bohuslän sedan helt i periferin och de nya utlokaliserade institutionerna tar över. Men - den nya Hansan (Handelns mellanhänder) sköts sedan av Svenskarna själva, med egna ostindiska kompanier etc - och detta sker i mångt och mycket via Marstrand. En annan mer ny port mot västerhavet. Även den med egna stads och handelsprivilegier. (Som Nidaros och Bergen tidigare)
(Karl den 12:e försvarar den. Bohus bataljon vinner också ett viktigt slag i slutet av Det stora Nordiska kriget vid Gadebusch. - Man förlorar egentligen aldrig det kriget då varken Skåne eller Bohuslän återlämnas till Danmark)
Inte heller Svenska Pommern går förlorad förrän 1815 vid Wienkongressen, då Sverige samtidigt blir neutralt - kanske för att dölja dessa nya handelsstrukturer. Svenska Pommern går över till Danmark men i gengäld blir Norge Svenskt, eller en union påbörjas.
Stockholmsskolan, Stockholmsbyråkratin och Stockholmssyndromet är det sedan som gäller för hela slanten
Jönssonligan och Wall -Enberg.
Håll ut, snart kommer mer om allt. Akerhus (Aggershus etc) samt Oslo med Hallvardskyrkan, Biskopsborgen samt Mariakyrkan är upphittade. Platserna är egentligen väldigt logiska, men det är svårt att se det enkla. Återigen så bekräftar även dessa platserna det ofrånkomliga vid den här tiden - de låg i nära anslutning till varandra samt de var på den mest strategiska platsen - Skandinaviskt sett, innan nationalstaterna tar sin form på riktigt..
- Bilagor
-
- En del av Knut den stores motsvarighet till London. Ett klostersamhälle. De hade inte Ryan air eller Internet på den tiden. Så stiften, klostren, kyrkorna och huvudstäderna låg samlade ;)
- översikthuvudstadsområde.png (355.31 KiB) Visad 27131 gånger
-
- Bredare torn än Varnhem samt spår av förbyggnad som på Sainte-Chapelle i Paris vittnar om ombyggnationen som skulle ha skett. Apostelkyrkan skall ha blivit riven 1530 av Esge Bille.
Förmodligen låg dessa byggnader för nära fästningen som i sin tur behövde förstärkas. Vad gör man inte, man river dessa klenoder och förstärker fästningen för att behålla området överhuvudtaget.
https://en.wikipedia.org/wiki/Olav_Torkelsson - Apostelkyrkan.png (130.95 KiB) Visad 27131 gånger
-
- Ena sidan (den vänstra) verkar vara lite bredare - precis som på denna grundritning av Varnhem.
Sainte-Chapelle är dock smal. Men kanske var föregångaren som Varnhem. Man ser en tydlig "Gloria" på kartbilden, precis som Varnhem Dvs stöttepelare. - varnhem.jpg (24.66 KiB) Visad 27131 gånger
Senast redigerad av 1 john, redigerad totalt 25 gånger.
Re: Kom Kristendomen in via Orust? Danmarks dåtida huvudstad?
Dåså, dagen har kommit. Nu står vi äntligen här, då vi har åstadkommit väldigt stora framsteg gällande Skandinavisk historia. Vi har använt en tvärvetenskaplig approach, en 3 dimensionell resonerande stil, tillskillnad från den gängse 2 dimensionella som annars verkar rådande inom Historia i allmänhet, Arkeologi i synnerhet, men även bland typisk Mainstream Media.
Jag får här presentera för er Aggershus (Akershus), Oslo Stift - med Hallvardskyrkan, Biskopsborgen, Mariakyrkan (en av Mariu kirkju) samt förmodligen då Hammer Domkyrka / Hamar Stift.
Av alla de huvudstäder i närområdet jag redan har gått igenom - så är det nog framställningen av Oslo och Aggershus den som man enklast kan sätta sig in i och förstå. Det svåra är dock att se det enkla. Logiken klargör dock för centralortsteorin av ett Skandinaviskt huvudområde. (Platserna bekräftar varandra) Detta tillskillnad mot dagens decentraliserade teori - som är på väg att bli falsifierad.
Jag börjar med Aggershus som det faktiskt hette från början. Om man ser på Ortnamnen i Bohuslän under Åker så ser man att gården förr hette Agger.
https://www.diva-portal.org/smash/get/d ... TEXT02.pdf
På kartorna ser ni ungefärligen var dessa befästningar borde ha legat, där man utnyttjat ravinen och bäcken. Man ser tydliga spår efter grövre murar och så vidare. Det är överhuvudtaget mycket sten kvar i området. Jag misstänker att en strategisk plats för en av fästningarna av Akershus skulle kunna vara där den nya kyrkan är placerad idag. En gemensam nämnare är annars att strategiska platser för olika befästningar av Akershus ligger på markbitar till gården Bön - men som ligger inom Åkers område i övrigt.
I Scripta Historica Islandorum kan man läsa om ett Akrensia Pascua där det en gång var ett slag med Ribbungar (inbördeskriget)
https://baekur.is/bok/6bb93034-ae10-488 ... 1/mode/1up
På Hitta.se kan man se Åkers ägor gå ut mot Gullmaren, och där finns spår av ett möjligt Akrensia Pascua än idag - Påskeviken.
Vidare, om man går längre söderut på Bokenäset, på gränsen mot Dragsmark vid Essvikevatten, så finns där en bit av Åkers ägor även där. (Med Skårs landområde emellan)
Här verkar de första indikationerna om ett Oslo börja. Enligt utsagan så består namnet Oslo/Aslo/Opslo av Oset av vattendraget Lo/Lög - och här bredvid ligger Lövvikevatten - som kommer ur namnet på gården bredvid Lögås. (samma bakgrund i namnen enligt Ortnamn i Bohuslän) - Alltså som jag för längesedan gjorde en grej av att vara Ynglingasagans Lögrinn.
Namn i området tyder på att det skulle kunna vara originalområdet för Oslo. Om vi går längs med kusten söder om Essvikevatten Här har vi en mängd namn som stämmer överens med trakten av dagens Oslo. Den första platsen är Getevik. Det här är platsen för vad som skulle kunna vara Geitabrua - som skulle ligga vid Loelven / Oslo.
https://baekur.is/bok/6bb93034-ae10-488 ... 2/mode/1up
Man ser på en vanlig satellitbild (Google maps) så finns här tydliga spår av en gammal bro över till Småholmarna (Stumpis) som ligger dolt under vattenytan. Småholmarnas södra del heter Tullkammarudden. Alltså - Vad vi nu kommer märka är att området troligtvis är det viktigaste av de alla - och varför då - jo, man kontrollerar ju här ingången (eller utloppet) till Strömmarna och fjorden upp mot Vänern. Geitabrua kanske betyder Gaten in till - eller Porten in till Viken och senare även Vänern.
Fortsättning på nästa sida med fler bilder
Jag får här presentera för er Aggershus (Akershus), Oslo Stift - med Hallvardskyrkan, Biskopsborgen, Mariakyrkan (en av Mariu kirkju) samt förmodligen då Hammer Domkyrka / Hamar Stift.
Av alla de huvudstäder i närområdet jag redan har gått igenom - så är det nog framställningen av Oslo och Aggershus den som man enklast kan sätta sig in i och förstå. Det svåra är dock att se det enkla. Logiken klargör dock för centralortsteorin av ett Skandinaviskt huvudområde. (Platserna bekräftar varandra) Detta tillskillnad mot dagens decentraliserade teori - som är på väg att bli falsifierad.
Jag börjar med Aggershus som det faktiskt hette från början. Om man ser på Ortnamnen i Bohuslän under Åker så ser man att gården förr hette Agger.
https://www.diva-portal.org/smash/get/d ... TEXT02.pdf
På kartorna ser ni ungefärligen var dessa befästningar borde ha legat, där man utnyttjat ravinen och bäcken. Man ser tydliga spår efter grövre murar och så vidare. Det är överhuvudtaget mycket sten kvar i området. Jag misstänker att en strategisk plats för en av fästningarna av Akershus skulle kunna vara där den nya kyrkan är placerad idag. En gemensam nämnare är annars att strategiska platser för olika befästningar av Akershus ligger på markbitar till gården Bön - men som ligger inom Åkers område i övrigt.
I Scripta Historica Islandorum kan man läsa om ett Akrensia Pascua där det en gång var ett slag med Ribbungar (inbördeskriget)
https://baekur.is/bok/6bb93034-ae10-488 ... 1/mode/1up
På Hitta.se kan man se Åkers ägor gå ut mot Gullmaren, och där finns spår av ett möjligt Akrensia Pascua än idag - Påskeviken.
Vidare, om man går längre söderut på Bokenäset, på gränsen mot Dragsmark vid Essvikevatten, så finns där en bit av Åkers ägor även där. (Med Skårs landområde emellan)
Här verkar de första indikationerna om ett Oslo börja. Enligt utsagan så består namnet Oslo/Aslo/Opslo av Oset av vattendraget Lo/Lög - och här bredvid ligger Lövvikevatten - som kommer ur namnet på gården bredvid Lögås. (samma bakgrund i namnen enligt Ortnamn i Bohuslän) - Alltså som jag för längesedan gjorde en grej av att vara Ynglingasagans Lögrinn.
Namn i området tyder på att det skulle kunna vara originalområdet för Oslo. Om vi går längs med kusten söder om Essvikevatten Här har vi en mängd namn som stämmer överens med trakten av dagens Oslo. Den första platsen är Getevik. Det här är platsen för vad som skulle kunna vara Geitabrua - som skulle ligga vid Loelven / Oslo.
https://baekur.is/bok/6bb93034-ae10-488 ... 2/mode/1up
Man ser på en vanlig satellitbild (Google maps) så finns här tydliga spår av en gammal bro över till Småholmarna (Stumpis) som ligger dolt under vattenytan. Småholmarnas södra del heter Tullkammarudden. Alltså - Vad vi nu kommer märka är att området troligtvis är det viktigaste av de alla - och varför då - jo, man kontrollerar ju här ingången (eller utloppet) till Strömmarna och fjorden upp mot Vänern. Geitabrua kanske betyder Gaten in till - eller Porten in till Viken och senare även Vänern.
Fortsättning på nästa sida med fler bilder
- Bilagor
-
- Aggershus/Akershus vid gården Åker på Bokenäset. Man ser formationer och de stora gärdsgårdarna.
- nedladdningakershus.png (579.12 KiB) Visad 25711 gånger
-
- Här ser man förhållanden mellan Nidaros, Bjorgvin, Akershus samt Oslo.
- översiktOsloAggerhus.png (950.61 KiB) Visad 25713 gånger
-
- Essvikevattenområdet har intressant sten i gärdsgårdarna.
- nedladdningakerhus.png (1.01 MiB) Visad 25713 gånger
Senast redigerad av 20 john, redigerad totalt 25 gång.
Re: Kom Kristendomen in via Orust? Danmarks dåtida huvudstad?
Här följer om Lindholmen, förmodligen också det som är Hovedöya/Hofudeya/Hodö i Diplomatarium Norvegicum. Vid dagens Oslo ligger Huvudöya utanför Oslo centrum (det påstådda gamla) men även öar som namnmässigt liknar namnen vid Gullmaren. - Som om man tog med sig dem när man först på 1600 talet (antagligen) flyttade dit, men då med namnet Christiania. Inga egentliga bevis finns för att originalet till Oslo låg vid dagens Oslo.
Oslo härjades av Svenskar vid olika tillfällen, bland annat Nordiska sjuårskriget, men en del av byggnaderna stod kvar längre än så. Som Hallvardskyrkan. När den Skottske kungen gifte sig med Fredrik den II:s dotter Anna av Danmark 1589 så var det förmodligen här, vid Gullmaren.
De övernattade nämligen på Holma en bit uppför Stångenäset. Man har tolkat det som att de stannade där på vägen mellan dagens Oslo och Köpenhamn. Men en del av kyrkoinstitutionerna i Danmark - Norge fanns ännu kvar på Lindholmen vid den tidpunkten, trots alla härjningar samt mer naturliga bränder. En del var också restaurerade, och det planerades restaurering inför bröllopet.
I Diplomatarium Norwegicum står det att man planerade att återuppbygga en gammal biskopsgård inför bröllopet men det var ont om tid och resurser. Detta gör att tanken dyker upp om att man då bodde på Holma istället. På Holma bodde annars Bagge - Amiral Peder Jensen Bagge til Holma, gift med Karen Pedersdotter Rytter, af Norge. Sedan finns en Hans Bagge som skulle kunna vara farfar till Peder Jensen Bagge som var "lagman på Steg - Bergenn" (Stegelholmen?)
https://archive.org/details/regestadipl ... 1up?q=Steg
Ett annat exempel på Norsk - Danska släkter som (framförallt i Bohuslän då) gifter in sig med varandra - och som allt som oftast går upp till de Norska kungasläkterna på 1200 o 1300 talen. På 1600 talet får Niels Hammer en gård vid dagens klosterruin vid Dragsmark (sedan för evigt) och gifta sig med Christian IV:s dotter.
Förmodligen har även Niels Hammer rötter i området. Nu får man ju en känsla av att hans namn verkligen har med ett Oslo/Hammer att göra. Det är inte bara Bagge och Hammer som bor kvar i området när det blir Svenskt. Flera andra släkter på samma sätt i den Norsk - Danska aristokratin bor kvar i området när Bohuslän senare blir Svenskt. (De anlitas av den Svenska staten på olika sätt och de tjänar pengar på den nya handeln) Rutger von Ascheberg ser till att försvenskningen går till på ett humant sätt.
Lindholmen var sedan ett frälsegods och Rutger von Ascheberg var innehavare av det ett tag.
På kartan vid den nordvästra delen av Lindholmen så heter viken Jungfruvik - På norska så är det detsamma som Maria, dvs en antydan till Mariakyrkan. Alldeles på samma sätt fast rakt österut så ligger viken Hamrevik. Hammer och Oslo stift satt länge ihop. Under tiden fram till 1152 (då Nidaros skapades som Ärkestift i Norge) så var Oslo/Hammer ett stift och låg då under Lund i ett Danmark.
Lindholmen ligger på gränsen mellan Bokenäs och Morlanda stift. Morlanda har vid tidsperioder också innehaft administrationen av Lindholmen. - Vad är då min teori sedan tidigare? -Det är ju att Lund låg vid dagens Morlanda (Lunden). (Dessutom är teorin att de andra danska stiften Roskilde och Odense låg på Västra sidan om Orust mot Koljöfjorden)
När man flyttar till dagens Oslo gör man geografiska justeringar mellan stiften, vilket för mig antyder att det är då man också flyttar ut stiften till dagens geografiska områden. Detsamma gäller förhållandet mellan Stavanger och Bergen som först var ett stift men som man sedan delade på. När Bjorgvin eller Bergen flyttar till dagens område så gör man rockader även där för att balansera den nya geografin.
(Wikipedia om de olika Norska Stiften)
Lindholmen ligger som en Huvudö i en räcka med öar ända nerifrån Käringön och där finns ett annat Oslo. Ortsnamnen i Bohuslän har en egen teori om var namnet kommer ifrån. Oslo vid Lindholmen skulle kunna vara det övre Oslo, dvs Opslo - som det ju också har stavats vid tillfällen (I Diplomatarium Norwegicum). Kanske den norra Porten in till fjorden. (Viken)
Viken är ju ett annat sånt där namn man har flyttat med sig. Historiskt är det Viken runt Orust och Tjörn man menar, men som numera syftar på dagens Oslofjord. (Även på Wikipedia )
En bit söder om Lindholmen på Skaftölandet så finns Halvards källa, som kanske härrör från helgonet. Halvard skulle ha varit från ett Huseby (Och ett sådant finns inte långt från platsen vid Orust) Halvard skulle först ha lagts in i Mariakyrkan och sedan flyttats över till Hallvardskyrkan när den stod klar. Halvard och Olaf den helige var släkt på nära håll. Olaf den heliges lik blev sedan förvarad i Nidaros. Ett Nidaros som enligt centralortsteorin (min teori) inte ligger så långt bort.. (Nära dagens klosterruin)
På en relief nedanför så ser man tydligt förhållandena mellan de olika platserna och det är slående hur likt det är Bokenäset och dess omgivning. Vad man också kan notera är att man ser var Oslo domkyrka - Hallvardskyrkan står - i den Romansk-Normandiska stilen.. Enligt reliefen verkar den stå som på en ö, med vattendrag emellan. Vid dagens Oslo vill man göra gällande att ruinerna av Domkyrkan finns på land.
Mogens Gyldenstjerne var ett tag Hövitsman på Aggershus. I länken nedan finns här en koppling mellan honom och Huvudöya (och dess olika stavningar) - Kombinerar man det med informationen nedan från Diplomatarium Norwegicum så finns här klara sammanhang, Huvudöya bör vara detsamma som dagens Lindholmen.
https://archive.org/details/biskopnilsg ... p?q=mogens
På Hovedöya låg Vor frue kyrka (Mariakyrkan)(länken ovan) - På Lindholmen finns Jungfruviken. Men här låg förmodligen också Hammer stifts Domkyrka. Knut Knutsson Bååt (Baad) var en Hövitsman på Hammers gaard. (Men han hade även anor ifrån trakten, närmare bestämt Morlanda. (De var ägare där före det att den Danska familjen Bildt kom dit en tid senare) Han satt även med i Norges rikes råd. Detta råd satt ihop med Norges rikes kansler - vars ämbete var vid Mariakyrkan - I Oslo/Huvudöya/Aggershus. Norges rikes råd upphörde sedan på början av 1500 talet då Bohuslän (bryggan till Norge (och Sverige)) alltmer knyts till Danmark - och där den norska huvudstaden efter reformationen slutligen flyttas till dagens Oslo.
Agnes Knutsdotter Bååt (Baad) (En norsk gren av den "Svenska" Bondeätten med bland annat Karl Knutsson) en "kusin" till Knut Knutsson ovan, brändes inne / ihjäl på en plats nämnd Stegeholm 1517. Hennes man var Johan Arendsson tillbakaseende Ulv som 1517 blev Hövitsman på ett Stegeholm. Johans far Arend var Kung Karls Hövitsman på "Stockholms slott" men även Johans bror Bengt var Hövitsman på "Stockholms slott" - Bengt hade i sin tur en dotter Märta Bengtsdotter som var gift med Trotte Månsson Eka - en morbror till Gustav Vasa. Johan hade även en syster som var gift med Gustav Vasas mormors far.
I senare inslag tas det upp om Gustav Vasas mormor Sigrid Eskilsdotter Banér som också hade barn med Niels Eriksson Gyldenstjerne/Gyllenstierna vars dotter (halvsyster med Gustav Vasas mor dvs Gustav Vasas moster) försvarade ett Stockholm 1520 mot Christian II men som blev fånge i Kalundborg 1520-24.
https://www.roskildehistorie.dk/stamtav ... tierna.htm
https://www.roskildehistorie.dk/stamtav ... /norsk.htm
https://www.google.se/books/edition/Dip ... frontcover
S. 757 och 758.
En annan viktig iaktagelse man kan göra är att Hans Andersen var en Abbott i det som kallas Hovedöyas kloster - (Oslo eller Vor frue kloster). Hans Andersen blev tillsammans med munkarna förflyttad till Aggershus när Christian II anföll området på 1530 talet. Efter en tid drog sig Christian II (Tyrann) tillbaka, han hade misslyckats med sina planer. Under tiden hade klostret brunnit ner och plundrats. Men när hotet var över så flyttade munkarna och Hans tillbaka igen. Var exakt tillbaka är framgår inte vad jag förstår det. Men, Hans blev präst vid Hallvardskyrkan istället. Det antyder att även Halvardskyrkan stod på Hovedöya.
Karl Knutsson Bååt var en av många Norsk-Svenska släkter som gjorde anspråk på Viken - området (precis som olika Danska-Norska) sedan urgamla dagar, som på 1300 talet då det var Svensk - Norska släkter och strukturer som styrde Skandinavien.
En annan möjlig släkting eller rebell till vissa Danska intressen är Knut Alfssön - som var tidigare var Hövitsman på Aggershus och motståndare till den danske Hartvig Krummedige. Bland annat var de på olika sätt besläktade med Gustaf Vasa vars far blev halshuggen av Christian II (Tyrann) vid "Stockholms blodbad". Halshuggen där blev även Knut Alfsens son Erik Knutsson som var gift med en kusin till Gustav Vasas far.
https://www.roskildehistorie.dk/stamtav ... _roser.htm
https://archive.org/details/biskopnilsg ... p?q=mogens
Ovan i länken står det om Knutstårnet (förmodligen vid Lindholmen) där Knut satt som fånge i tolv år.
En möjlig släkting - är Christopher Alfsen. Han nämns i en annan biskops resor (Jens Nilsen) i Bohuslän som: av Adel från Trondheim. Han hade på 1500 talet gården Torseröd som ligger som granngård till Åker (Aggershus).
Så det är intressant med sambanden om vilka som blir halshuggna i Stockholms blodbad, hur dessa är besläktade till detta Huvudstadsområde för Kalmarunionen eller den Nordiska unionen. Man blir misstänksam till om det verkligen var vid dagens Kalmar samt Stockholm som Unionen styrdes från, samt var blodbadet skedde.
Det kan ha sin naturliga förklaring vid en mer central plats vid den här tiden i Skandinavien. Blodbadet handlade nog om kontroll över Både Norge och Sverige - och då de släkter som var ättlingar till de som tillsammans med Norge hade en union tidigare, det vill säga antagligen från dagens västra Västergötland tillsammans med släkter i Bohuslän snarare än från dagens Stockholmsområde etc.
För att Centralortsteorin ska få ännu större helhet och grepp på verkligheten så kommer det mer om den Danska delen av Strömmarna förutom Orust. Hela Skaftölandet, Malö och Flatö samt andra öar emellan är ännu lite outforskat. Men det skulle kunna vara så att för att denna del (liksom nuvarande Dragsmark innehar viktiga Norska fästningar och institutioner för Norge) - så borde det finnas flera Danska fästningar på samma sätt vid inloppet till Viken. (Vid den södra infarten). ”Helsingborg” är en av dem. Men även Kalundborg. Visserligen blev de Norska Institutionerna allt mer styrda av Danskar allteftersom Norge mer och mer blev en del av Danmark på 1500 talet.
https://ia801403.us.archive.org/10/item ... k_orig.pdf
https://www.roskildehistorie.dk/gods/ad ... fsnaes.htm
Oslo härjades av Svenskar vid olika tillfällen, bland annat Nordiska sjuårskriget, men en del av byggnaderna stod kvar längre än så. Som Hallvardskyrkan. När den Skottske kungen gifte sig med Fredrik den II:s dotter Anna av Danmark 1589 så var det förmodligen här, vid Gullmaren.
De övernattade nämligen på Holma en bit uppför Stångenäset. Man har tolkat det som att de stannade där på vägen mellan dagens Oslo och Köpenhamn. Men en del av kyrkoinstitutionerna i Danmark - Norge fanns ännu kvar på Lindholmen vid den tidpunkten, trots alla härjningar samt mer naturliga bränder. En del var också restaurerade, och det planerades restaurering inför bröllopet.
I Diplomatarium Norwegicum står det att man planerade att återuppbygga en gammal biskopsgård inför bröllopet men det var ont om tid och resurser. Detta gör att tanken dyker upp om att man då bodde på Holma istället. På Holma bodde annars Bagge - Amiral Peder Jensen Bagge til Holma, gift med Karen Pedersdotter Rytter, af Norge. Sedan finns en Hans Bagge som skulle kunna vara farfar till Peder Jensen Bagge som var "lagman på Steg - Bergenn" (Stegelholmen?)
https://archive.org/details/regestadipl ... 1up?q=Steg
Ett annat exempel på Norsk - Danska släkter som (framförallt i Bohuslän då) gifter in sig med varandra - och som allt som oftast går upp till de Norska kungasläkterna på 1200 o 1300 talen. På 1600 talet får Niels Hammer en gård vid dagens klosterruin vid Dragsmark (sedan för evigt) och gifta sig med Christian IV:s dotter.
Förmodligen har även Niels Hammer rötter i området. Nu får man ju en känsla av att hans namn verkligen har med ett Oslo/Hammer att göra. Det är inte bara Bagge och Hammer som bor kvar i området när det blir Svenskt. Flera andra släkter på samma sätt i den Norsk - Danska aristokratin bor kvar i området när Bohuslän senare blir Svenskt. (De anlitas av den Svenska staten på olika sätt och de tjänar pengar på den nya handeln) Rutger von Ascheberg ser till att försvenskningen går till på ett humant sätt.
Lindholmen var sedan ett frälsegods och Rutger von Ascheberg var innehavare av det ett tag.
På kartan vid den nordvästra delen av Lindholmen så heter viken Jungfruvik - På norska så är det detsamma som Maria, dvs en antydan till Mariakyrkan. Alldeles på samma sätt fast rakt österut så ligger viken Hamrevik. Hammer och Oslo stift satt länge ihop. Under tiden fram till 1152 (då Nidaros skapades som Ärkestift i Norge) så var Oslo/Hammer ett stift och låg då under Lund i ett Danmark.
Lindholmen ligger på gränsen mellan Bokenäs och Morlanda stift. Morlanda har vid tidsperioder också innehaft administrationen av Lindholmen. - Vad är då min teori sedan tidigare? -Det är ju att Lund låg vid dagens Morlanda (Lunden). (Dessutom är teorin att de andra danska stiften Roskilde och Odense låg på Västra sidan om Orust mot Koljöfjorden)
När man flyttar till dagens Oslo gör man geografiska justeringar mellan stiften, vilket för mig antyder att det är då man också flyttar ut stiften till dagens geografiska områden. Detsamma gäller förhållandet mellan Stavanger och Bergen som först var ett stift men som man sedan delade på. När Bjorgvin eller Bergen flyttar till dagens område så gör man rockader även där för att balansera den nya geografin.
(Wikipedia om de olika Norska Stiften)
Lindholmen ligger som en Huvudö i en räcka med öar ända nerifrån Käringön och där finns ett annat Oslo. Ortsnamnen i Bohuslän har en egen teori om var namnet kommer ifrån. Oslo vid Lindholmen skulle kunna vara det övre Oslo, dvs Opslo - som det ju också har stavats vid tillfällen (I Diplomatarium Norwegicum). Kanske den norra Porten in till fjorden. (Viken)
Viken är ju ett annat sånt där namn man har flyttat med sig. Historiskt är det Viken runt Orust och Tjörn man menar, men som numera syftar på dagens Oslofjord. (Även på Wikipedia )
En bit söder om Lindholmen på Skaftölandet så finns Halvards källa, som kanske härrör från helgonet. Halvard skulle ha varit från ett Huseby (Och ett sådant finns inte långt från platsen vid Orust) Halvard skulle först ha lagts in i Mariakyrkan och sedan flyttats över till Hallvardskyrkan när den stod klar. Halvard och Olaf den helige var släkt på nära håll. Olaf den heliges lik blev sedan förvarad i Nidaros. Ett Nidaros som enligt centralortsteorin (min teori) inte ligger så långt bort.. (Nära dagens klosterruin)
På en relief nedanför så ser man tydligt förhållandena mellan de olika platserna och det är slående hur likt det är Bokenäset och dess omgivning. Vad man också kan notera är att man ser var Oslo domkyrka - Hallvardskyrkan står - i den Romansk-Normandiska stilen.. Enligt reliefen verkar den stå som på en ö, med vattendrag emellan. Vid dagens Oslo vill man göra gällande att ruinerna av Domkyrkan finns på land.
Mogens Gyldenstjerne var ett tag Hövitsman på Aggershus. I länken nedan finns här en koppling mellan honom och Huvudöya (och dess olika stavningar) - Kombinerar man det med informationen nedan från Diplomatarium Norwegicum så finns här klara sammanhang, Huvudöya bör vara detsamma som dagens Lindholmen.
https://archive.org/details/biskopnilsg ... p?q=mogens
På Hovedöya låg Vor frue kyrka (Mariakyrkan)(länken ovan) - På Lindholmen finns Jungfruviken. Men här låg förmodligen också Hammer stifts Domkyrka. Knut Knutsson Bååt (Baad) var en Hövitsman på Hammers gaard. (Men han hade även anor ifrån trakten, närmare bestämt Morlanda. (De var ägare där före det att den Danska familjen Bildt kom dit en tid senare) Han satt även med i Norges rikes råd. Detta råd satt ihop med Norges rikes kansler - vars ämbete var vid Mariakyrkan - I Oslo/Huvudöya/Aggershus. Norges rikes råd upphörde sedan på början av 1500 talet då Bohuslän (bryggan till Norge (och Sverige)) alltmer knyts till Danmark - och där den norska huvudstaden efter reformationen slutligen flyttas till dagens Oslo.
Agnes Knutsdotter Bååt (Baad) (En norsk gren av den "Svenska" Bondeätten med bland annat Karl Knutsson) en "kusin" till Knut Knutsson ovan, brändes inne / ihjäl på en plats nämnd Stegeholm 1517. Hennes man var Johan Arendsson tillbakaseende Ulv som 1517 blev Hövitsman på ett Stegeholm. Johans far Arend var Kung Karls Hövitsman på "Stockholms slott" men även Johans bror Bengt var Hövitsman på "Stockholms slott" - Bengt hade i sin tur en dotter Märta Bengtsdotter som var gift med Trotte Månsson Eka - en morbror till Gustav Vasa. Johan hade även en syster som var gift med Gustav Vasas mormors far.
I senare inslag tas det upp om Gustav Vasas mormor Sigrid Eskilsdotter Banér som också hade barn med Niels Eriksson Gyldenstjerne/Gyllenstierna vars dotter (halvsyster med Gustav Vasas mor dvs Gustav Vasas moster) försvarade ett Stockholm 1520 mot Christian II men som blev fånge i Kalundborg 1520-24.
https://www.roskildehistorie.dk/stamtav ... tierna.htm
https://www.roskildehistorie.dk/stamtav ... /norsk.htm
https://www.google.se/books/edition/Dip ... frontcover
S. 757 och 758.
En annan viktig iaktagelse man kan göra är att Hans Andersen var en Abbott i det som kallas Hovedöyas kloster - (Oslo eller Vor frue kloster). Hans Andersen blev tillsammans med munkarna förflyttad till Aggershus när Christian II anföll området på 1530 talet. Efter en tid drog sig Christian II (Tyrann) tillbaka, han hade misslyckats med sina planer. Under tiden hade klostret brunnit ner och plundrats. Men när hotet var över så flyttade munkarna och Hans tillbaka igen. Var exakt tillbaka är framgår inte vad jag förstår det. Men, Hans blev präst vid Hallvardskyrkan istället. Det antyder att även Halvardskyrkan stod på Hovedöya.
Karl Knutsson Bååt var en av många Norsk-Svenska släkter som gjorde anspråk på Viken - området (precis som olika Danska-Norska) sedan urgamla dagar, som på 1300 talet då det var Svensk - Norska släkter och strukturer som styrde Skandinavien.
En annan möjlig släkting eller rebell till vissa Danska intressen är Knut Alfssön - som var tidigare var Hövitsman på Aggershus och motståndare till den danske Hartvig Krummedige. Bland annat var de på olika sätt besläktade med Gustaf Vasa vars far blev halshuggen av Christian II (Tyrann) vid "Stockholms blodbad". Halshuggen där blev även Knut Alfsens son Erik Knutsson som var gift med en kusin till Gustav Vasas far.
https://www.roskildehistorie.dk/stamtav ... _roser.htm
https://archive.org/details/biskopnilsg ... p?q=mogens
Ovan i länken står det om Knutstårnet (förmodligen vid Lindholmen) där Knut satt som fånge i tolv år.
En möjlig släkting - är Christopher Alfsen. Han nämns i en annan biskops resor (Jens Nilsen) i Bohuslän som: av Adel från Trondheim. Han hade på 1500 talet gården Torseröd som ligger som granngård till Åker (Aggershus).
Så det är intressant med sambanden om vilka som blir halshuggna i Stockholms blodbad, hur dessa är besläktade till detta Huvudstadsområde för Kalmarunionen eller den Nordiska unionen. Man blir misstänksam till om det verkligen var vid dagens Kalmar samt Stockholm som Unionen styrdes från, samt var blodbadet skedde.
Det kan ha sin naturliga förklaring vid en mer central plats vid den här tiden i Skandinavien. Blodbadet handlade nog om kontroll över Både Norge och Sverige - och då de släkter som var ättlingar till de som tillsammans med Norge hade en union tidigare, det vill säga antagligen från dagens västra Västergötland tillsammans med släkter i Bohuslän snarare än från dagens Stockholmsområde etc.
För att Centralortsteorin ska få ännu större helhet och grepp på verkligheten så kommer det mer om den Danska delen av Strömmarna förutom Orust. Hela Skaftölandet, Malö och Flatö samt andra öar emellan är ännu lite outforskat. Men det skulle kunna vara så att för att denna del (liksom nuvarande Dragsmark innehar viktiga Norska fästningar och institutioner för Norge) - så borde det finnas flera Danska fästningar på samma sätt vid inloppet till Viken. (Vid den södra infarten). ”Helsingborg” är en av dem. Men även Kalundborg. Visserligen blev de Norska Institutionerna allt mer styrda av Danskar allteftersom Norge mer och mer blev en del av Danmark på 1500 talet.
https://ia801403.us.archive.org/10/item ... k_orig.pdf
https://www.roskildehistorie.dk/gods/ad ... fsnaes.htm
- Bilagor
-
- Här ser man ganska utförligt geografin faktiskt (Efter et Relief paa Kong Frederik den andens Sarkofag i Roskilde Domkirke). Men som nog allt är en avbild från Bokenäset. Förhållandena stämmer. Lindholmen i sydväst blickandes mot nordost mot Bokenäsbyn. Man ser den typiska Romansk-Normandiska stilen på Halvardskyrkan också, som likt Rochester cathedral skulle vara 50 meter gånger 50 meter ungefär.
Samt de utökade murarna runt om. Även ett vatten som skulle kunna vara Knarreviks kile (Vid Bjorgvin och Nidaros) - De_Svenskes_Beleiring_af_Akershus_Slot_1567.png (590.69 KiB) Visad 25708 gånger
-
- Här ser man förmodligen Halvardskyrkan där den blåa pilen är. (Pilen motsvarar 50 m ungefär) samt Biskopsborgen som skulle vara byggd i sydöst) Sedan finns utrymme för Mariakyrkan samt en eventuell Hammer kyrka och Oslo kloster. På fornsöks lager ser man tydligt muren som omger staden - som på reliefen.
- nedladdningLindholmenHovedöya.png (403.33 KiB) Visad 25708 gånger
-
- Kanske det främsta beviset från källor att det finns något som heter Lindholmen i samband med Oslo och Aggershus. Dagens Oslo har bara motsvarigeten av namnet Lindöya, inte Lindholmen. Hövitsmannen Mogens Gyldenstierne är med där också. Han försvarade Akershus mot Kristian II (Tyrann) under Grevefejden.
- lindholmen.png (134.8 KiB) Visad 25708 gånger
Senast redigerad av 9 john, redigerad totalt 25 gång.
Re: Kom Kristendomen in via Orust? Danmarks dåtida huvudstad?
- Här följer mer om Kalundborg som är den senaste upptäckten.
Kalfslunde/Refsnæs
https://www.roskildehistorie.dk/gods/ad ... fsnaes.htm
"Kalundborg Slot er sandsynligvis bygget af Valdemar Atterdag (1340-1375). Slottet bestod af et femfløjet bygningskompleks omgivet af dobbelte ringmure. Langs indersiden af den yderste ringmur lå også en del huse mellem de store forsvarstårne.
Kalundborg Slot var i 1300-1400-tallet et af Danmarks vigtigste slotte. Her samledes konger og stormænd til politiske forhandlinger, og i krigstid var Kalundborg et vigtigt militært støttepunkt.
På slottet holdtes i 1494 under kong Hans et stændermøde, hvor Udelelighedsbrevet blev vedtaget d. 31. maj. I brevet blev slået fast, at Danmarks Rige var et frit valgrige, dvs. landet kunne ikke udstykkes i arvelodder.
Danmarks riges arkiv, brevkammer samt skatkammer, blev opbevaret i det store tårn "Folen" ca. 1400-1582."
https://da.wikipedia.org/wiki/Kalundborg_Slot
Grevefejden var bland annat en reaktion från resterna av Hansan och i Lübeck (öster om Jylland) som åter ville få kontroll av huvudområdet av Norden ("Bergen" traditionellt) (enligt centralortsteorin Bjorgvin vid Rörbäck) men misslyckades. (vid den tiden började man med seglatser mot andra delar av världen efter att Amerika hade upptäckts och Lübecks position låg lite dumt till då man måste runda Skagen
(Hursomhelst så var det i slutändan Sverige som tog över Östersjöhandeln och då Hansans handel - mycket på grund av att man vann 30-åriga kriget och tog beslag på Bohuslän, Skåne och Rügen - de tre viktiga låsen in mot Östersjön) (Rügen fram till 1800 - talet då man med Danmark bytte Pommern mot Norge)
Kalundborg - eller - Kalfslunde/Refsnæs - är också själva platsen där man förvarade Christian II efter Grevefejden. (Inte så långt bort låg Aggershus som han för en tid belägrade) Området var en liten by med ett kloster tidvis men hade också en så kallad centralkyrka med flera torn. Vor Frue kyrke - precis som Mariakyrkan i Oslo - men även "Köpenhamn". Detta syns på kartan än idag - även utan Fornsöks geografiska informationssystem och dess Lidar-liknande lager. (ser genom undervegetation)
Det verkar även kunna vara platsen för där KAL-mar (Tänk Gull-mar, som är fjorden bredvid) - unionen startade drygt 100 år tidigare men även där man i trakten fångade in adelsmän ur den Svenska "unionsfalangen" för avrättningar. Kalundborg tillsammans med Dragsholm/Stegehus - detsamma som Stegelholmen vid Bokenäset? - Stekholm/Stokholm? Både Dragsholm och Stegehus användes bland annat som fängelser - även just för utländska medborgare. Om antingen Dragsholm eller Stegehus (de låg förmodligen ändå ganska nära varandra) är detsamma som dagens Stegelholmen så ligger den eller de bara några kilometer ifrån platsen för vad jag tror är Kalundborg - och visuellt kunde de se i så fall se över till varandra genom ett sund.
Innanför Stegelholmen (som vid den Norska tiden antagligen var detsamma som Nidarholm, men som senare mer o mer gick över i Danska händer och då kallades Dragsholm och eller Stegehus) låg Bjorgvin som var en central plats för Hansan. (Teorin är att den inte låg vid dagens Bergen) Under Grevefejden gick styrkor från Lübeck in mot Dragsholm men blev tillbakatryckta. Det var Gustav Vasas svåger som ledde anfallet. Johan av Hoya som han hette arbetade för Lübeck. Enligt Wikipedia hade Sverige stora skulder till Lübeck. Kanske har avrättningarna av Svenska adelsmän vid det så kallade "Stockholms blodbad" med saken att göra.
Även om det är svårt att exakt reda ut förhållandena mellan olika intressen och de personer och profiler som i verkligheten faktiskt agerade så kan man ändå redan utröna bakomliggande fysiska platser och logiken dem emellan - för att i sin tur gräva på rätt ställen. För mig låter det lite väl nationalstats-aktigt med sina falska premisser och påhittad historia att placera dessa händelser till dagens Stockholm.
Ställföreträdaren till Gustav Vasa - den så kallade Rikshovmästaren - var Ture Jönsson av Lindholmen (Apropå Lindholmen ovan som platsen för det gamla Oslo.) Ture var gift med Gustav Vasas faster och var son till Ingeborg Skanke av Norge samt Jöns Knutsson - bror till Alf Knutsson - Lensmand på Bergenhus. Alfs son var Lensmand på Akershus ( I centralortsteorin ligger Bergenhus och Akershus bredvid varandra på Bokenäset - (samt numera Kalundborg) och dennes son i sin tur blev mördad i det så kallade "Stockholms blodbad" - och han i sin tur var gift med Margareta Vasa - en syssling till Gustav Vasa. Andra släktingar eller ingifta personer är kända namn som Bonde, Oxenstierna, Krummedige, leijonhuvud, Gyllenstierna.
Rikshovmästaren hade även hand om landets finanser. Den som försvarade Dragsholm (som jag tror ligger bredvid Bergenhus och Akershus ovan) mot de attackerande Lübeckarna i Grevefejden var Eiler Hardenberg. Eiler Hardenberg var senare Danmarks Rikshovmästare.
Förutom sin syster och kusiner och farfarsfar osv, så verkar det som att Gustav Vasa har kopplingar till området i dagens Bohuslän- och det skulle i så fall vara geografiskt logiskt. Han sägs ha suttit vid Läckö slott i perioder för att ta ett exempel. Vid Kållandsö skall förövrigt Ture Jönssons Lindholmen ha legat. Detta Lindholmen hette dock något annat innan, så Ture Jänssons Lindholmen skulle mycket väl kunna ha varit från Lindholmen vid Gullmaren. Om man vänder på det så liknar Kålland och Kållandsö namnmässigt Kalundborg/Kålund kloster. (Det kanske har sin naturliga förklaring, etymologiskt för halvöar)
En sak som är lite lustig är att Fjorden in mot Uddevalla mellan Orust och Bokenäset inte har något namn som Gullmaren - utan är indelat i Koljöfjorden, Borgilefjorden, Byfjorden, Kalvöfjorden etc. Det kan ju ha naturgeografiska förklaringar givetvis men längs med fjorden finns många namn med uttalet Kal. - Karlsvik, Koljön, Karlstorp eller Kalvön. Kalmar skulle kunna vara ett namn man hade förr, om nu Gullmaren fanns. På gamla kartor finns -Mar(e) utritat i trakten runt fjordarna.
Gustav Vasa och hans släkt var en del av en Västsvensk/Norsk/Dansk elit, det ser man ju på släktträdet - men med en ny geografiskt insikt så faller tunga bitar på plats annat än den genealogiska aspekten. Nu kan stengrunderna till slotten, borgarna och kyrkorna hittas. Detta skapar utrymme för att misstänkliggöra hur ett "Sverige" kommit till. - Vad Grevefejden och Nordiska sjuårskriget egentligen var och på vilket sätt Gustav Vasa och hans släkt och nätverk sitter ihop med det hela. Sten Sture och Gustav Vasa etc kanske inte alls var några Svenskar - utan mer som från en Östra falang (Mot ett blivande Sverige mot Västergötland) ur den Nordiska unionen som alla verkade ifrån i mitten - centraliserat. Nuvarande idén eller teorin är ju att de alla satt vid dagens Köpenhamn, eller dagens Oslo eller dagens Stockholm (decentraliserad capitalsteori) - Kal - mar - fjorden band dem alla samman. Här hade de sina möten och här hade de sina borgar och fästningar och slott och kloster och kyrkor och fängelser.
När Christian II belägrar Akershus (Aggershus egentligen) på Bokenäset så är det av en geografisk verklighet och anledning. Det är här den tidens strukturer verkar naturgeografiskt genom bland annat fjordar och halvöar. Det sitter ihop med Sverige helt enkelt (förutom att det är själva bryggan till Norge) det vill säga det som vi idag kallar Västergötland - och de hade inte internet eller Ryan air vid den här tiden. . . .
https://da.wikipedia.org/wiki/Kalundborg
Läs gärna från den danska Wikipedia (länken ovan) om Kalundborg. Här finns mycket intressant som ger indikation om att Kalundborg låg här upp mot Norge. Bland annat var Knut Porse hertig eller greve (en finare titel än vanligt) över det ett tag och då i "Grevskabet Kalundborg" - han var gift med Ingeborg Håkonsdotter som var barnbarn till Magnus Lagaböter som var den siste Norska kungen att krönas och begravas vid Kristkyrkan (vid Bjorgvin - alltså Rörbäck på Bokenäset)
Knut Porse var genom Ingeborg även styvfar till Magnus Eriksson kung av Norge och Sverige.
Innan Knut gifte sig med hertiginnan Ingeborg hade Porse lett trupperna som satte ett militärt slut på hennes svågers kung Birgers regeringtid 1318.
Men även saker som att Kalundborg bestod av :
Højbyen, der var den vestlige del af byen, som lå indenfor bymuren.
Nederbyen øst for slottet med Skibbrogade og Kordilgade.
Men även saker som ger indikation om vad jag skrivit om annars. Att området kan vara själva platsen även för Kal-mar och själva platsen för Blodbadet:
"Byens ældst kendte privilegier (siden gået tabt) blev givet af Christoffer af Bayern i 1443.[9] I 1482 fik enkedronning Dorothea Kalundborg til enkesæde, og her opholdt hun sig for det meste, lige som hun døde her 10. november 1495.[7] I øvrigt hører man mest slottet omtalt i den senere middelalder som samlingssted for møder og som statsfængsel. Af fangerne nævnes biskop Rudolf af Skara og grev Otto af Rupin, der førtes hertil efter slaget ved Falkøping 1389. I 1520 lod Christian 2. en gruppe svenske adelige kvinder, enker efter henrettede under Stockholms blodbad, bl.a. den svenske rigsforstander Sten Stures enke, fru Kirstine Gyllenstjerna, føre hertil som statsfange, tillige med hendes moder, fru Sigrid Baner, og hendes børn"
"Mod øst, lige uden for Kalundborg, på det senere Sankt Jørgensbjerg, lå et Sankt Jørgens Hospital for spedalske, som allerede nævnes i den tidlige middelalder, og hvortil sikkert det Helligkors Kapel var knyttet, som i et brev af 1495 (det år, da det blev annekteret til Vor Frue Kirke) omtales som stående mellem Sankt Jørgensgård og slottets tegllade.
Det finns flera intressanta spår i området på Bokenäs som skulle kunna vara ett sjukhus.
https://da.wikipedia.org/wiki/Kalundborg_Slot
https://ia801403.us.archive.org/10/item ... k_orig.pdf
https://www.roskildehistorie.dk/gods/ad ... fsnaes.htm
När man läser ur Regesta diplomatica historiæ danicæ så nämns Kalundborg många gånger och det verkar som att Det var någon slags reservhuvudstad om inte huvudstaden från och till. Kanske också då anledningen till att Christian II fick sitta där de sista åren av sitt liv. (Kong Christiern den Første satt här ofta på 1450 talet. Även för en Oldenburgare som Christian I så var ett Kalundborg placerat vid Kalvöfjorden en bättre placering än om den var på dagens Själland - det var närmare därifrån till Tyskland än från Själland i och med att man måste runda Skagen.)
Även Koldinghus eller Kollinghus Slott nämns ofta. Det skulle kunna sitta ihop med Kalundborg på något sätt. Även Haffnia/Haffnensi som skulle kunna ha legat här. Frågan är om det verkligen är Køpmendhaff - Alltså Köpenhamn - om även den staden flyttades (Som ju Oslo gjorde) Jag är beredd att börja fundera på den saken. Det är ju logiken i den centralortsteori eller centralcapitalsteorin som jag lägger fram här. Men var skulle då detta Köpenhamn ligga. En bit söder om Morlanda finns Köperöd vid en strategiskt belägen vik, där finns spår av gamla stenbumlingar även där - och i närheten finns namn som -hagen, Sörhagen till exempel - och det gör det inte så ofta annars. (Apropå Copenhagen på Engelska) Haffnensi skulle även kunna åsyfta Oslo på Lindholmen eller en naturhamn till Kalundborg.
Teorin är ju att många Institutioner satt här uppe samlade - och att man fick flytta ut dem till respektive länder allteftersom i samband med reformationen. Men även kanske så sent som när Bohuslän blir Svenskt. Sverige skapar mycket en egen historia då från den Dansk - Norska och applicerar den på ny geografi och sätter in den i något nya sammanhang. Förmodligen finns det då ett intresse från Svensk sida att se till att dessa gamla platser försvinner helt rent fysiskt.
Samtidigt verkar man vilja odla vissa utav dem för att ge sken av detta huvudstadsområde aldrig existerat. Såsom Dragsmarks kloster som i källorna aldrig nämns annat än efteråt i den skapade historian. Detsamma med Kungälvs fästning, den så kallade Bohus fästning. När man läser om Bohus fästning i Diplomatarium Norwegicum samt den danska mptsvarigheten Regesta diplomatica historiae danicae så får man en känsla av att Bohus fästning kan referea till andra borgar eller fästningar också. Bohus fästning kanske är byggd mycket senare än vad som har sagts till exempel, iaf i större skala.
Man ser ju på de som är Länsmän och Hövitsmän över borgarna att det alltid är samma släkter som roterar med bröder o kusiner på samma län hela tiden och deras borgar. Så man kan ju därifrån lista ut vilka slott, borgar, fästningar o kloster/kyrkor som dessa satt på. Att alla dessa är i klungan av Bohuslän och att flertalet av institutionerna låg här för Danmarks och Norges vidkommande. Dessutom verkar dessa adliga länsmän ha rötter lokalt i trakten sedan urminnes tider - även Kungarna! Så de har en vilja att vara kvar där också. Kanske är det så att de aldrig ville decentralisera och flytta institutionerna men de blev tvungna.
Kalundborg var en viktig plats i Danmark. Bland annat hade man arkivet här. Tillsammans med Dragsholm - som skulle kunna vara Stegelholmen så hade man även finanserna här. Det var dessa som Lubeckarna ville åt. Arild Huitfeldt - ett exempel på släkter i Bohuslän (ofta) satt på Dragsholm ett tag - han skrev här ner en hel del gamla sagor och dokumenterade om den Danska historien - kanske använde han sig av arkivet i Kalundborg en bit bort.
https://da.wikipedia.org/wiki/Kalundborg
https://archive.org/details/regestadipl ... =dragsholm
https://slaegtsbibliotek.dk/920168.pdf
"Folen var det største tårn på slottet. Her blev rigets arkiv [Brevkammer] opbevaret ca. 1400-1582. Arkivet indeholdt kronens og rigets adkomstbreve. Folen rummede tillige rigets »Dressel« (Skatkammer). Det gamle Dannebrog fra 1200-tallet blev oprindelig opbevaret her, indtil Erik af Pommern fjernede det sammen med statskassen og førte det til Pommern"
Kalfslunde/Refsnæs
https://www.roskildehistorie.dk/gods/ad ... fsnaes.htm
"Kalundborg Slot er sandsynligvis bygget af Valdemar Atterdag (1340-1375). Slottet bestod af et femfløjet bygningskompleks omgivet af dobbelte ringmure. Langs indersiden af den yderste ringmur lå også en del huse mellem de store forsvarstårne.
Kalundborg Slot var i 1300-1400-tallet et af Danmarks vigtigste slotte. Her samledes konger og stormænd til politiske forhandlinger, og i krigstid var Kalundborg et vigtigt militært støttepunkt.
På slottet holdtes i 1494 under kong Hans et stændermøde, hvor Udelelighedsbrevet blev vedtaget d. 31. maj. I brevet blev slået fast, at Danmarks Rige var et frit valgrige, dvs. landet kunne ikke udstykkes i arvelodder.
Danmarks riges arkiv, brevkammer samt skatkammer, blev opbevaret i det store tårn "Folen" ca. 1400-1582."
https://da.wikipedia.org/wiki/Kalundborg_Slot
Grevefejden var bland annat en reaktion från resterna av Hansan och i Lübeck (öster om Jylland) som åter ville få kontroll av huvudområdet av Norden ("Bergen" traditionellt) (enligt centralortsteorin Bjorgvin vid Rörbäck) men misslyckades. (vid den tiden började man med seglatser mot andra delar av världen efter att Amerika hade upptäckts och Lübecks position låg lite dumt till då man måste runda Skagen
(Hursomhelst så var det i slutändan Sverige som tog över Östersjöhandeln och då Hansans handel - mycket på grund av att man vann 30-åriga kriget och tog beslag på Bohuslän, Skåne och Rügen - de tre viktiga låsen in mot Östersjön) (Rügen fram till 1800 - talet då man med Danmark bytte Pommern mot Norge)
Kalundborg - eller - Kalfslunde/Refsnæs - är också själva platsen där man förvarade Christian II efter Grevefejden. (Inte så långt bort låg Aggershus som han för en tid belägrade) Området var en liten by med ett kloster tidvis men hade också en så kallad centralkyrka med flera torn. Vor Frue kyrke - precis som Mariakyrkan i Oslo - men även "Köpenhamn". Detta syns på kartan än idag - även utan Fornsöks geografiska informationssystem och dess Lidar-liknande lager. (ser genom undervegetation)
Det verkar även kunna vara platsen för där KAL-mar (Tänk Gull-mar, som är fjorden bredvid) - unionen startade drygt 100 år tidigare men även där man i trakten fångade in adelsmän ur den Svenska "unionsfalangen" för avrättningar. Kalundborg tillsammans med Dragsholm/Stegehus - detsamma som Stegelholmen vid Bokenäset? - Stekholm/Stokholm? Både Dragsholm och Stegehus användes bland annat som fängelser - även just för utländska medborgare. Om antingen Dragsholm eller Stegehus (de låg förmodligen ändå ganska nära varandra) är detsamma som dagens Stegelholmen så ligger den eller de bara några kilometer ifrån platsen för vad jag tror är Kalundborg - och visuellt kunde de se i så fall se över till varandra genom ett sund.
Innanför Stegelholmen (som vid den Norska tiden antagligen var detsamma som Nidarholm, men som senare mer o mer gick över i Danska händer och då kallades Dragsholm och eller Stegehus) låg Bjorgvin som var en central plats för Hansan. (Teorin är att den inte låg vid dagens Bergen) Under Grevefejden gick styrkor från Lübeck in mot Dragsholm men blev tillbakatryckta. Det var Gustav Vasas svåger som ledde anfallet. Johan av Hoya som han hette arbetade för Lübeck. Enligt Wikipedia hade Sverige stora skulder till Lübeck. Kanske har avrättningarna av Svenska adelsmän vid det så kallade "Stockholms blodbad" med saken att göra.
Även om det är svårt att exakt reda ut förhållandena mellan olika intressen och de personer och profiler som i verkligheten faktiskt agerade så kan man ändå redan utröna bakomliggande fysiska platser och logiken dem emellan - för att i sin tur gräva på rätt ställen. För mig låter det lite väl nationalstats-aktigt med sina falska premisser och påhittad historia att placera dessa händelser till dagens Stockholm.
Ställföreträdaren till Gustav Vasa - den så kallade Rikshovmästaren - var Ture Jönsson av Lindholmen (Apropå Lindholmen ovan som platsen för det gamla Oslo.) Ture var gift med Gustav Vasas faster och var son till Ingeborg Skanke av Norge samt Jöns Knutsson - bror till Alf Knutsson - Lensmand på Bergenhus. Alfs son var Lensmand på Akershus ( I centralortsteorin ligger Bergenhus och Akershus bredvid varandra på Bokenäset - (samt numera Kalundborg) och dennes son i sin tur blev mördad i det så kallade "Stockholms blodbad" - och han i sin tur var gift med Margareta Vasa - en syssling till Gustav Vasa. Andra släktingar eller ingifta personer är kända namn som Bonde, Oxenstierna, Krummedige, leijonhuvud, Gyllenstierna.
Rikshovmästaren hade även hand om landets finanser. Den som försvarade Dragsholm (som jag tror ligger bredvid Bergenhus och Akershus ovan) mot de attackerande Lübeckarna i Grevefejden var Eiler Hardenberg. Eiler Hardenberg var senare Danmarks Rikshovmästare.
Förutom sin syster och kusiner och farfarsfar osv, så verkar det som att Gustav Vasa har kopplingar till området i dagens Bohuslän- och det skulle i så fall vara geografiskt logiskt. Han sägs ha suttit vid Läckö slott i perioder för att ta ett exempel. Vid Kållandsö skall förövrigt Ture Jönssons Lindholmen ha legat. Detta Lindholmen hette dock något annat innan, så Ture Jänssons Lindholmen skulle mycket väl kunna ha varit från Lindholmen vid Gullmaren. Om man vänder på det så liknar Kålland och Kållandsö namnmässigt Kalundborg/Kålund kloster. (Det kanske har sin naturliga förklaring, etymologiskt för halvöar)
En sak som är lite lustig är att Fjorden in mot Uddevalla mellan Orust och Bokenäset inte har något namn som Gullmaren - utan är indelat i Koljöfjorden, Borgilefjorden, Byfjorden, Kalvöfjorden etc. Det kan ju ha naturgeografiska förklaringar givetvis men längs med fjorden finns många namn med uttalet Kal. - Karlsvik, Koljön, Karlstorp eller Kalvön. Kalmar skulle kunna vara ett namn man hade förr, om nu Gullmaren fanns. På gamla kartor finns -Mar(e) utritat i trakten runt fjordarna.
Gustav Vasa och hans släkt var en del av en Västsvensk/Norsk/Dansk elit, det ser man ju på släktträdet - men med en ny geografiskt insikt så faller tunga bitar på plats annat än den genealogiska aspekten. Nu kan stengrunderna till slotten, borgarna och kyrkorna hittas. Detta skapar utrymme för att misstänkliggöra hur ett "Sverige" kommit till. - Vad Grevefejden och Nordiska sjuårskriget egentligen var och på vilket sätt Gustav Vasa och hans släkt och nätverk sitter ihop med det hela. Sten Sture och Gustav Vasa etc kanske inte alls var några Svenskar - utan mer som från en Östra falang (Mot ett blivande Sverige mot Västergötland) ur den Nordiska unionen som alla verkade ifrån i mitten - centraliserat. Nuvarande idén eller teorin är ju att de alla satt vid dagens Köpenhamn, eller dagens Oslo eller dagens Stockholm (decentraliserad capitalsteori) - Kal - mar - fjorden band dem alla samman. Här hade de sina möten och här hade de sina borgar och fästningar och slott och kloster och kyrkor och fängelser.
När Christian II belägrar Akershus (Aggershus egentligen) på Bokenäset så är det av en geografisk verklighet och anledning. Det är här den tidens strukturer verkar naturgeografiskt genom bland annat fjordar och halvöar. Det sitter ihop med Sverige helt enkelt (förutom att det är själva bryggan till Norge) det vill säga det som vi idag kallar Västergötland - och de hade inte internet eller Ryan air vid den här tiden. . . .
https://da.wikipedia.org/wiki/Kalundborg
Läs gärna från den danska Wikipedia (länken ovan) om Kalundborg. Här finns mycket intressant som ger indikation om att Kalundborg låg här upp mot Norge. Bland annat var Knut Porse hertig eller greve (en finare titel än vanligt) över det ett tag och då i "Grevskabet Kalundborg" - han var gift med Ingeborg Håkonsdotter som var barnbarn till Magnus Lagaböter som var den siste Norska kungen att krönas och begravas vid Kristkyrkan (vid Bjorgvin - alltså Rörbäck på Bokenäset)
Knut Porse var genom Ingeborg även styvfar till Magnus Eriksson kung av Norge och Sverige.
Innan Knut gifte sig med hertiginnan Ingeborg hade Porse lett trupperna som satte ett militärt slut på hennes svågers kung Birgers regeringtid 1318.
Men även saker som att Kalundborg bestod av :
Højbyen, der var den vestlige del af byen, som lå indenfor bymuren.
Nederbyen øst for slottet med Skibbrogade og Kordilgade.
Men även saker som ger indikation om vad jag skrivit om annars. Att området kan vara själva platsen även för Kal-mar och själva platsen för Blodbadet:
"Byens ældst kendte privilegier (siden gået tabt) blev givet af Christoffer af Bayern i 1443.[9] I 1482 fik enkedronning Dorothea Kalundborg til enkesæde, og her opholdt hun sig for det meste, lige som hun døde her 10. november 1495.[7] I øvrigt hører man mest slottet omtalt i den senere middelalder som samlingssted for møder og som statsfængsel. Af fangerne nævnes biskop Rudolf af Skara og grev Otto af Rupin, der førtes hertil efter slaget ved Falkøping 1389. I 1520 lod Christian 2. en gruppe svenske adelige kvinder, enker efter henrettede under Stockholms blodbad, bl.a. den svenske rigsforstander Sten Stures enke, fru Kirstine Gyllenstjerna, føre hertil som statsfange, tillige med hendes moder, fru Sigrid Baner, og hendes børn"
"Mod øst, lige uden for Kalundborg, på det senere Sankt Jørgensbjerg, lå et Sankt Jørgens Hospital for spedalske, som allerede nævnes i den tidlige middelalder, og hvortil sikkert det Helligkors Kapel var knyttet, som i et brev af 1495 (det år, da det blev annekteret til Vor Frue Kirke) omtales som stående mellem Sankt Jørgensgård og slottets tegllade.
Det finns flera intressanta spår i området på Bokenäs som skulle kunna vara ett sjukhus.
https://da.wikipedia.org/wiki/Kalundborg_Slot
https://ia801403.us.archive.org/10/item ... k_orig.pdf
https://www.roskildehistorie.dk/gods/ad ... fsnaes.htm
När man läser ur Regesta diplomatica historiæ danicæ så nämns Kalundborg många gånger och det verkar som att Det var någon slags reservhuvudstad om inte huvudstaden från och till. Kanske också då anledningen till att Christian II fick sitta där de sista åren av sitt liv. (Kong Christiern den Første satt här ofta på 1450 talet. Även för en Oldenburgare som Christian I så var ett Kalundborg placerat vid Kalvöfjorden en bättre placering än om den var på dagens Själland - det var närmare därifrån till Tyskland än från Själland i och med att man måste runda Skagen.)
Även Koldinghus eller Kollinghus Slott nämns ofta. Det skulle kunna sitta ihop med Kalundborg på något sätt. Även Haffnia/Haffnensi som skulle kunna ha legat här. Frågan är om det verkligen är Køpmendhaff - Alltså Köpenhamn - om även den staden flyttades (Som ju Oslo gjorde) Jag är beredd att börja fundera på den saken. Det är ju logiken i den centralortsteori eller centralcapitalsteorin som jag lägger fram här. Men var skulle då detta Köpenhamn ligga. En bit söder om Morlanda finns Köperöd vid en strategiskt belägen vik, där finns spår av gamla stenbumlingar även där - och i närheten finns namn som -hagen, Sörhagen till exempel - och det gör det inte så ofta annars. (Apropå Copenhagen på Engelska) Haffnensi skulle även kunna åsyfta Oslo på Lindholmen eller en naturhamn till Kalundborg.
Teorin är ju att många Institutioner satt här uppe samlade - och att man fick flytta ut dem till respektive länder allteftersom i samband med reformationen. Men även kanske så sent som när Bohuslän blir Svenskt. Sverige skapar mycket en egen historia då från den Dansk - Norska och applicerar den på ny geografi och sätter in den i något nya sammanhang. Förmodligen finns det då ett intresse från Svensk sida att se till att dessa gamla platser försvinner helt rent fysiskt.
Samtidigt verkar man vilja odla vissa utav dem för att ge sken av detta huvudstadsområde aldrig existerat. Såsom Dragsmarks kloster som i källorna aldrig nämns annat än efteråt i den skapade historian. Detsamma med Kungälvs fästning, den så kallade Bohus fästning. När man läser om Bohus fästning i Diplomatarium Norwegicum samt den danska mptsvarigheten Regesta diplomatica historiae danicae så får man en känsla av att Bohus fästning kan referea till andra borgar eller fästningar också. Bohus fästning kanske är byggd mycket senare än vad som har sagts till exempel, iaf i större skala.
Man ser ju på de som är Länsmän och Hövitsmän över borgarna att det alltid är samma släkter som roterar med bröder o kusiner på samma län hela tiden och deras borgar. Så man kan ju därifrån lista ut vilka slott, borgar, fästningar o kloster/kyrkor som dessa satt på. Att alla dessa är i klungan av Bohuslän och att flertalet av institutionerna låg här för Danmarks och Norges vidkommande. Dessutom verkar dessa adliga länsmän ha rötter lokalt i trakten sedan urminnes tider - även Kungarna! Så de har en vilja att vara kvar där också. Kanske är det så att de aldrig ville decentralisera och flytta institutionerna men de blev tvungna.
Kalundborg var en viktig plats i Danmark. Bland annat hade man arkivet här. Tillsammans med Dragsholm - som skulle kunna vara Stegelholmen så hade man även finanserna här. Det var dessa som Lubeckarna ville åt. Arild Huitfeldt - ett exempel på släkter i Bohuslän (ofta) satt på Dragsholm ett tag - han skrev här ner en hel del gamla sagor och dokumenterade om den Danska historien - kanske använde han sig av arkivet i Kalundborg en bit bort.
https://da.wikipedia.org/wiki/Kalundborg
https://archive.org/details/regestadipl ... =dragsholm
https://slaegtsbibliotek.dk/920168.pdf
"Folen var det største tårn på slottet. Her blev rigets arkiv [Brevkammer] opbevaret ca. 1400-1582. Arkivet indeholdt kronens og rigets adkomstbreve. Folen rummede tillige rigets »Dressel« (Skatkammer). Det gamle Dannebrog fra 1200-tallet blev oprindelig opbevaret her, indtil Erik af Pommern fjernede det sammen med statskassen og førte det til Pommern"
- Bilagor
-
- Det skulle ju kunna vara så att föregångaren till dagens Vor Frue kirke i dagens Kalundborg även den var rund på det här viset. (En så kallad centralkyrka efter ett Grekiskt kors) Enligt en grundplan är den ca 50 m i diameter. Det är även cirkeln på Bokenäset sydväst om den fyrkantiga formationen som man ser ännu från ett vanligt flygfoto/satellitbild.
Det skulle ju även kunna vara en slottsliknande byggnad som den vid dagens Stockholm med inre och yttre borggård. - imagesvorfruekirke.jpg (10.02 KiB) Visad 20243 gånger
-
- Man ser Vor Frue kirke sydväst om den mer fyrkantiga kloster / administrations / fängelsebyggnaden. Cirkelns diamater är ca 50 m. Längden på fyrkanten ca 85 m.
- nedladdningKallundborg.png (4.85 MiB) Visad 20257 gånger
-
- Kalundborgs position är central och genial. (den blåa pilen längst till höger) Härifrån ser man andra platser och platsen är upphöjd som i en gammal beskrivning av Kalundborg. Rävsnäs (Refsnæs) halvö nedanför mot sydöst (som även nämns i Beowulfsagan - Valeberget med Beowulfs sjömärke på toppen ligger i söder över fjorden)
- nedladdningöversikt.png (1.44 MiB) Visad 20257 gånger
Senast redigerad av 25 john, redigerad totalt 3 gång.
Re: Kom Kristendomen in via Orust? Danmarks dåtida huvudstad?
Här följer lite om vad jag tror är Dragsholm. Möjligen är det samma plats som Stegehus eller om Stegehus ligger i närheten. (Någon av de ljublå pilarna på Bokenäset)
Det är inga dåliga strukturer man ser på Fornsöks Lidar-lager på Stegelholmen. Man ser tydligt bevakningstorn också precis som på Nidaros - eller Benediktin - kommunen på samma bild som är 100 m lång ungefär och 30 m bred, en rejäl 3 skeppig kyrka. Kan inte vara något annat än en Basilika (alltså en Domkyrka för ett Stift) - som dock i olika tider skulle kunna ha använts till olika saker. (Området iaf) Själva kyrkan skulle nog kunna ha använts ända fram till den siste Katolske biskopen Olav Engelbrektsson - som ju hade sina duster med Niels Lykke och Vincent Lunge. Vincents ättlingar har levt kvar på Orust, för de gifte in sig med Bildtfamiljen där - de som hade Torebo och Morlanda - där sankt Knuts kloster låg.
Men Vincent Lunge är även känd för Lunge gård eller Lungegården eller Lynxgaard etc. Den gården är förmodligen detsamma som Lingäll idag, den som omger Rörbäcks gård vid vad som bör vara Bjorgvin. - Också Hansans högkvarter i Norden.
Niels Lykke blev av Olav Engelbrektsson steglad till döds - antagligen då på borgen på Stegelholmen. Dragsholm var även en Bispeborg och låg antagligen på något sätt även under biskopen Olav Engelbrektsson.
Men som sagt, man ser tydligt riktigt starka befästningar - och inte minst verkar fästningen eller borgen likna den på bilden nedan. Ett starkt torn i mitten där byggnaden går i västlig riktning och mot nordlig riktning. I denna mitt som antagligen var lite högre hade de fångarnas celler på olika våningar. Men borgen funderade också som representationsbyggnad men en stor hall för uppsatta människor. Läs mer om detta med länkens hjälp nedan.
https://www.roskildehistorie.dk/gods/bi ... gsholm.htm
https://da.wikipedia.org/wiki/Palatium
"Det oprindelige Dragsholm kaldes ikke et slot, men et palatium. Vi har ingen kilder, der kan hjælpe os til en sikker datering, men visse spor som med rimelig sikkerhed kan sandsynliggøre, hvornår det ældste Dragsholm er opført.
Et palatium er betegnelsen for en stenbygget pragtbolig inden for en borg i 1100-1200-tallet. Navnet svarer til et palads," - Ett palats för biskopar och andra på väldigt hög rang i samhället.
Ladda ner de två bilderna på strukturerna och växla mellan dem snabbt. Så ser ni olika nyanser av byggnaden. Då ser man tydligt tornen i nordöst och tornen i sydväst. Samt möjliga andra torn. Även dubbla murar eller förstärkta försvarsmurar, platåer för kastslungor etc etc.
Det var förmodligen här som Eiler Hardenberg försvarade borgen mot Hansan på 1500 talets Grevefejd.
"Eiler Hardenberg er bispens lensmand. Han forsvarer under Grevens Fejde borgen mod greven af Hoya, Albrecht af Mecklenburg og Lange Hermann. Det lykkedes ikke lybækkerne at indtage Dragsholm, hvilket var en stor bedrift af Hardenberg."
https://www.roskildehistorie.dk/gods/bi ... gsholm.htm
"Fra bispeborg til kongeslot. Biskopperne havde i første omgang ikke ønsket at støtte den protestantiske hertug Christian, så ved at fængsle biskopperne og reformere kirken styrkede Christian III kongemagten og kunne med biskoppernes konfiskerede ejendom betale for den to år lange krig."
https://da.wikipedia.org/wiki/Dragsholm_Slot
Men Dragsholm låg även under Kalundborgs len. Så med tanke på att Kalundborg skulle kunna vara det som man ser på Bokenäset, så skulle Dragsholm kunnat ha varit på denna holme.
Det är mycket i olika perspektiv som talar för det. Framför allt är det ju att man verkligen ser resterna av borgen på kartan genom fornsöks filter som är avgörande, men även dess strategiska position i övrigt. Man ser tydligt hur den är en så kallad Palatium med en byggnad (som på bilden nedan) men som låg innanför en kraftigt befäst mur runt om.
Christian II dog på Kalundborgs slott för 466 år sedan 1559. Han föddes 1481 precis efter att hans farfar Christian I (den förste Oldenburgaren i det Danska kungahuset) dog. Efter att Christian I dog så vistades Christian den II:s farmor Dorothea av Brandenburg på Kalundborg från 1481 - sina sista 14 år ungefär. Sannolikheten för att Christian II var vid Kalundborg under uppväxten är stor och han valde själv att få leva där under de sista tio åren av sitt liv.
Dorothea fick sönerna Hans och Fredrik. Hans fick sedan Christian II. Och Fredrik fick Christian III - de sistnämnda var då kusiner. Alla blev de kungar vid olika tidpunkter - men det var runt dessa som Grevefejden kretsade kring mestadels. Vissa - såsom katoliker bland annat, stöttade Christian II - och trakten och dess adel, däribland då Gustav Vasa önskade Fredriks son som kung. Så blev det också. Hansan och Christian II förlorade fejden.
Bland annat för att man hade möjlighet att försvara sig så starkt just här på Dragsholm. Men också för att man i olika lokala konstellationer och allianser samarbetade mot Christian II och Hansan. Redan de sista Norska kungarna vid Bjorgvin (vid Rörbäck) började göra motstånd mot Hansan. Det som återstod av Hansan gjorde ett sista försök av maktövertagande av Norden - och de gjorde en kraftsamling till kärnpunkten. Nordiska unionens (eller Kalmarunions) huvudstad borde ha varit detta område.
Invånarna (borgarna) på Stegehus dock - stöttade Christian II - kanske för att Stegehus låg nära en Bispeborg. Olav Engelbrektsson var en hårdnackad motståndare till Protestantismen. Tillslut blev Stegehus nedriven av sina egna invånare. Samma öde kunde ha skett med Dragsholm också, eller så blev den riven av Svenskarna så sent som på 1600 talet. Länsmän för Stegehus och Dragsholm går ofta varandra om lott.
Christian IV som senare på 1600 talet flyttade Oslo till dagens Oslofjord (också av Oldenburghuset) gifte bort en dotter till amiralen Hammer och som senare fick Klostergården vid Dragsmarks kyrka en bit bort.
Dragsholm blev aldrig intaget under Grevefejden - det blev dock Kalundborg. Men redan ett år senare fick Knud Pedersen Gyldenstierne - en släkting till Mogens Gyldenstierne (som satt på Aggershus) ta över Kalundborg igen. Knuds mor var en Bille - släkt med Esge Bille som tog ner Apostelkyrkan och hade "Bergen" (Bjorgvin vid Rörbäck vid Bokenäset) Regitze Torbensdatter Bille som modern hette var från Söholm - Och Söholm borde vara en av de ljusblå pilarna på en av kartorna ovan i tidigare inslag.
Christian II och Knud kände varandra sedan ungdomen - kanske redan från när hans farmor bodde på Kalundborg. Men också att Knud följde med Christian II:s fälttåg mot Älvsborg. Men sattes i fängelse för misstanke om medhjälp till förgiftning av Dyveke - en av Christian II:s kvinnor. Dyveke skulle ha bott i "Bergen" - men som ju även i det här fallet är Bjorgvin på Rörbäck på Bokenäset, inte dagens Bergen.
Mycket hände under Knuds liv men 1536 fick han Kalundborg tillbaka och det var Knud som blev Christian II:s fångvaktare när de båda var runt 70 år, 1549. Knud levde ca 2 år till och Christian ytterligare 7 år.
Det är inga dåliga strukturer man ser på Fornsöks Lidar-lager på Stegelholmen. Man ser tydligt bevakningstorn också precis som på Nidaros - eller Benediktin - kommunen på samma bild som är 100 m lång ungefär och 30 m bred, en rejäl 3 skeppig kyrka. Kan inte vara något annat än en Basilika (alltså en Domkyrka för ett Stift) - som dock i olika tider skulle kunna ha använts till olika saker. (Området iaf) Själva kyrkan skulle nog kunna ha använts ända fram till den siste Katolske biskopen Olav Engelbrektsson - som ju hade sina duster med Niels Lykke och Vincent Lunge. Vincents ättlingar har levt kvar på Orust, för de gifte in sig med Bildtfamiljen där - de som hade Torebo och Morlanda - där sankt Knuts kloster låg.
Men Vincent Lunge är även känd för Lunge gård eller Lungegården eller Lynxgaard etc. Den gården är förmodligen detsamma som Lingäll idag, den som omger Rörbäcks gård vid vad som bör vara Bjorgvin. - Också Hansans högkvarter i Norden.
Niels Lykke blev av Olav Engelbrektsson steglad till döds - antagligen då på borgen på Stegelholmen. Dragsholm var även en Bispeborg och låg antagligen på något sätt även under biskopen Olav Engelbrektsson.
Men som sagt, man ser tydligt riktigt starka befästningar - och inte minst verkar fästningen eller borgen likna den på bilden nedan. Ett starkt torn i mitten där byggnaden går i västlig riktning och mot nordlig riktning. I denna mitt som antagligen var lite högre hade de fångarnas celler på olika våningar. Men borgen funderade också som representationsbyggnad men en stor hall för uppsatta människor. Läs mer om detta med länkens hjälp nedan.
https://www.roskildehistorie.dk/gods/bi ... gsholm.htm
https://da.wikipedia.org/wiki/Palatium
"Det oprindelige Dragsholm kaldes ikke et slot, men et palatium. Vi har ingen kilder, der kan hjælpe os til en sikker datering, men visse spor som med rimelig sikkerhed kan sandsynliggøre, hvornår det ældste Dragsholm er opført.
Et palatium er betegnelsen for en stenbygget pragtbolig inden for en borg i 1100-1200-tallet. Navnet svarer til et palads," - Ett palats för biskopar och andra på väldigt hög rang i samhället.
Ladda ner de två bilderna på strukturerna och växla mellan dem snabbt. Så ser ni olika nyanser av byggnaden. Då ser man tydligt tornen i nordöst och tornen i sydväst. Samt möjliga andra torn. Även dubbla murar eller förstärkta försvarsmurar, platåer för kastslungor etc etc.
Det var förmodligen här som Eiler Hardenberg försvarade borgen mot Hansan på 1500 talets Grevefejd.
"Eiler Hardenberg er bispens lensmand. Han forsvarer under Grevens Fejde borgen mod greven af Hoya, Albrecht af Mecklenburg og Lange Hermann. Det lykkedes ikke lybækkerne at indtage Dragsholm, hvilket var en stor bedrift af Hardenberg."
https://www.roskildehistorie.dk/gods/bi ... gsholm.htm
"Fra bispeborg til kongeslot. Biskopperne havde i første omgang ikke ønsket at støtte den protestantiske hertug Christian, så ved at fængsle biskopperne og reformere kirken styrkede Christian III kongemagten og kunne med biskoppernes konfiskerede ejendom betale for den to år lange krig."
https://da.wikipedia.org/wiki/Dragsholm_Slot
Men Dragsholm låg även under Kalundborgs len. Så med tanke på att Kalundborg skulle kunna vara det som man ser på Bokenäset, så skulle Dragsholm kunnat ha varit på denna holme.
Det är mycket i olika perspektiv som talar för det. Framför allt är det ju att man verkligen ser resterna av borgen på kartan genom fornsöks filter som är avgörande, men även dess strategiska position i övrigt. Man ser tydligt hur den är en så kallad Palatium med en byggnad (som på bilden nedan) men som låg innanför en kraftigt befäst mur runt om.
Christian II dog på Kalundborgs slott för 466 år sedan 1559. Han föddes 1481 precis efter att hans farfar Christian I (den förste Oldenburgaren i det Danska kungahuset) dog. Efter att Christian I dog så vistades Christian den II:s farmor Dorothea av Brandenburg på Kalundborg från 1481 - sina sista 14 år ungefär. Sannolikheten för att Christian II var vid Kalundborg under uppväxten är stor och han valde själv att få leva där under de sista tio åren av sitt liv.
Dorothea fick sönerna Hans och Fredrik. Hans fick sedan Christian II. Och Fredrik fick Christian III - de sistnämnda var då kusiner. Alla blev de kungar vid olika tidpunkter - men det var runt dessa som Grevefejden kretsade kring mestadels. Vissa - såsom katoliker bland annat, stöttade Christian II - och trakten och dess adel, däribland då Gustav Vasa önskade Fredriks son som kung. Så blev det också. Hansan och Christian II förlorade fejden.
Bland annat för att man hade möjlighet att försvara sig så starkt just här på Dragsholm. Men också för att man i olika lokala konstellationer och allianser samarbetade mot Christian II och Hansan. Redan de sista Norska kungarna vid Bjorgvin (vid Rörbäck) började göra motstånd mot Hansan. Det som återstod av Hansan gjorde ett sista försök av maktövertagande av Norden - och de gjorde en kraftsamling till kärnpunkten. Nordiska unionens (eller Kalmarunions) huvudstad borde ha varit detta område.
Invånarna (borgarna) på Stegehus dock - stöttade Christian II - kanske för att Stegehus låg nära en Bispeborg. Olav Engelbrektsson var en hårdnackad motståndare till Protestantismen. Tillslut blev Stegehus nedriven av sina egna invånare. Samma öde kunde ha skett med Dragsholm också, eller så blev den riven av Svenskarna så sent som på 1600 talet. Länsmän för Stegehus och Dragsholm går ofta varandra om lott.
Christian IV som senare på 1600 talet flyttade Oslo till dagens Oslofjord (också av Oldenburghuset) gifte bort en dotter till amiralen Hammer och som senare fick Klostergården vid Dragsmarks kyrka en bit bort.
Dragsholm blev aldrig intaget under Grevefejden - det blev dock Kalundborg. Men redan ett år senare fick Knud Pedersen Gyldenstierne - en släkting till Mogens Gyldenstierne (som satt på Aggershus) ta över Kalundborg igen. Knuds mor var en Bille - släkt med Esge Bille som tog ner Apostelkyrkan och hade "Bergen" (Bjorgvin vid Rörbäck vid Bokenäset) Regitze Torbensdatter Bille som modern hette var från Söholm - Och Söholm borde vara en av de ljusblå pilarna på en av kartorna ovan i tidigare inslag.
Christian II och Knud kände varandra sedan ungdomen - kanske redan från när hans farmor bodde på Kalundborg. Men också att Knud följde med Christian II:s fälttåg mot Älvsborg. Men sattes i fängelse för misstanke om medhjälp till förgiftning av Dyveke - en av Christian II:s kvinnor. Dyveke skulle ha bott i "Bergen" - men som ju även i det här fallet är Bjorgvin på Rörbäck på Bokenäset, inte dagens Bergen.
Mycket hände under Knuds liv men 1536 fick han Kalundborg tillbaka och det var Knud som blev Christian II:s fångvaktare när de båda var runt 70 år, 1549. Knud levde ca 2 år till och Christian ytterligare 7 år.
- Bilagor
-
- nedladdningstegelholm1.png (1.19 MiB) Visad 20069 gånger
-
- Olika pilar markerar torn och liknande. Jämför även med ett torn på Basilikan väster om Stegelholmen. Samt en ljusblå pil för Absidiet där.
Stegehus vapensköld eller märke är tre stora röda torn. Här verkar det finnas minst tre torn av samma storlek som den på Basilikan. - nedladdningstegelholm2.0.png (1.32 MiB) Visad 20069 gånger
-
- Själva taket på hörnet på byggnaden i bilden liknar väldigt mycket kyrktornet på Flatön, men även Bokenäs och Morlanda kyrka. Formen och storleken på Palatset liknar grundstrukturen som syns på Lidarbilden på Stegelholmen.
- Dragsholmresen.gif (74.43 KiB) Visad 20069 gånger
Senast redigerad av 2 john, redigerad totalt 16 gång.
Re: Kom Kristendomen in via Orust? Danmarks dåtida huvudstad?
Originalplatserna för Kalundborg och "Köpenhamn" borde kunna ha legat bredvid varandra som tillsammans bildat ett område som låg strategiskt i fjorden upp mot Västra Sverige och Vänern. Inte så långt bort låg de andra institutionerna för Skandinavien - tillsammans med bland annat originalplatsen för Oslo så bildade de också själva kärnområdet för Kalmarunionen.
Oslo upphörde som huvudstad i Norge 1397 och det är också på en "Lindholmen" man har det första mötet för den Nordiska unionen samma år. (bland annat för ett Nordiskt samarbete mot den Tyska Hansan) Är det Lindholmen vid Gullmaren - originalplatsen för Oslo? Även Oslotraktaten 1319 eller Unionstraktaten i Oslo 1319 som reglerade unionen mellan Sverige och Norge under kung Magnus Erikssons förmyndartid skrevs på Lindholmen, vad det verkar.
Platsen för styret av Norge flyttades inte särskilt långt bort efter 1397 men blev mer och mer under Danmark - igen. Norges rikes råd fanns kvar i Oslo vid Mariakyrkan även efter det. På 1500 talet upphörde även det och ersattes med en rikskansler istället. Den verkliga makten över Norge hamnade mer och mer vid den Danska huvudstaden som verkar vara lite olika platser men i samma område.
Dessa platser börjar nu bli inringade allteftersom. En viktig plats är Sönderborg där även Christian den andre satt i fängelse mestadels innan han flyttades till en annan möjlig huvudort i området - Kalundborg.
Sönderborg låter som att det ligger i söder och när man tittar på Strömmarnas södra ingång vid Malö så ser man möjliga platser för borganläggningar. På kartan heter det dessutom Sanderberg. Etymologi och namnforskning i all ära - man ska ju inte riktigt gå efter sådana samband - men inte kan namnet vara en slump. Vid dagens plats för Sönderborg i Danmark så är slottet eller borgen byggd i form av en romb. Frågan är om inte strukturen man ser på Malön också är en romb? Men just i det fallet vill jag nog avvakta även om det kan vara en intressant sak att undersöka vidare på, även det.
Alldeles norr om Malön vid den andra södra ingången till Koljöfjorden norr om så ligger en annan strategisk förträngning för tullkontroll och bevakning och det är Ramholmen vid Långevik och Trankoket. Här borde Ramsborg samt Tranekaer kunnat ha legat som är andra viktiga Danska länsborgar med hövitsmän - hövitsmän som även de verkar rotera med andra borgar som jag tidigare varit inne på - och de verkar vara Danska adelsmän av "Bohuslän" från ett norra Danmark. Där själva kärnan för Danmark alltid hade legat - precis som det gör nu vid dagens Själland. Anledningen är förmodligen det geografiska läget mitt mellan de tre länderna - samt den egentliga ingången till Östersjön i och med att man måste runda Jylland. Men även att Strömmarna ger en skyddande plats och färdvägar in till Västra Sverige.
Det tyska inflytandet på Norden kom mestadels från detta håll väster om Jylland kring Hamburg och Bremen. Dels var det kyrkan som kristnade Norden, men även Hansan - som tillsammans med den Tyska orden - också koloniserade stora delar Östersjön - men som Danska och Svenska intressen senare kunde ta över mer och mer. Den första anhalten var dock först Orust med omnejd under många hundra år.
(Wikipedia ovan)
https://da.wikipedia.org/wiki/S%C3%B8nderborg_Slot
https://da.wikipedia.org/wiki/Tranek%C3%A6r_Slot
Valdemar Atterdag var av en Dansk kungalinje ända ner till Sven Estridsen den så kallade Estridska ätten. De borde alla ha verkat i området kring Strömmarna som bas. Valdemars dotter var Margareta Valdemarsdotter, som blev drottning Margareta. (känd som drottning över den Nordiska unionen - född på Söborg - nämnt i tidigare inslag om Dragsholm). Hon kom att gifta sig med Håkan Magnussons son Olof av "Bjälboätten" - alltså från den tidigare Svensk - Norska alliansen - se ovan om traktaten i Oslo samt inslaget om Kalundborg - Margaretas Olof är Knut Porses styvsons barnbarn, Ingeborgs barnbarnsbarn. Knut var som bekant hertig över Kalundborg - antagligen nära Söborg.
Vid giftermålet mellan Margareta och Olof förenades de Norska, Danska och Svenska husen. Men det gick inte riktigt som man hade tänkt sig. Historien är sedan ganska komplicerad under 1300 och 1400 talet för de olika tre länderna i Skandinavien. Men man får inte glömma Hansan och dess inflytande över den Nordiska maktbalansen - och Hansan färdades till sjöss.
"Sildemarkedet i Skåne var på retur, men trafikken gennem Øresund til Østersøen voksede kraftigt. I 1422 udstedte Erik en forordning, hvorefter alene danske købmænd kunne optræde som mellemmænd for udenlandske varer. Hansestæderne kunne ikke længere handle direkte med stormændene eller bønderne. I 1417 flyttede han regeringen til København, som herefter blev regnet som Danmarks hovedstad. Han lod Malmø befæste og byggede fæstningen Ørekrog [1] ved Helsingør (Kronborgs forgænger) og Kernen ved Helsingborg. Fra 1429 opkrævede Erik "Øresundstold" som erstatning for de faldende indtægter fra sildemarkedet i Skåne."
Så man flyttar till ett "Köpenhamn" - redan under 1300 talet försökte man med detsamma och det ledde till en annan konflikt som retade upp Hansan. Det handlade om Kalundborg - och Köpenhamn i det så kallade Kalundborgskriget.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kalundborgskriget.
..Jag tror att den viktigaste delen av Norden ännu var området i Bohuslän, så det är i Bohuslän dessa strider med Hansan utspelas. (Vid Bjorgvin och Dragsholm exempelvis) Det är inte förrän vid slutet av 1500 och 1600 talet som man flyttar ut på riktigt till dagens Oslo och dagens Köpenhamn. Så ovan text från Wikipedia om Erik av Pommern är ett exempel på ständig konflikt mellan Kungamakt - köpmän(Hansan) och kyrkan etc.. men där "Øresundstold" och så vidare inte handlar om dagens Öresund. Ett Öre är egentligen något annat än vad dagens sund mellan dagens Malmö och Köpenhamn är.
Snarare handlar det om Strömmarna som historisk handels och omlastningplats där "danske købmænd kunne optræde som mellemmænd for udenlandske varer" (i texten ovan)
Man kan läsa om Öresundstullens räkenskaper som bland annat behandlar Tullkammarudden (mittemot Lindholmen) (Det handlar mycket om Bohuslän)
https://sallskapet-stromstierna.se/pdf_ ... 190622.pdf
Nedan är ytterligare exempel på händelser från källor i nuvarande Bohuslän och som berör institutioner i området kring dagens Bohuslän och personer därifrån (som ifrån inslagen ovan.) (Ifrån Project Runeberg - Bohusläns gamla adliga gods och sätesgårdar : bidrag till gårdarnas och släkternas historia)
exemplen nedan handlar om hur man nu med en färdig teori kan läsa texten annorlunda och se att det faktiskt kan handla om Bohuslänska personer tillsammans med Bohuslänska institutioner (lokala län och fängelser) i det första fallet om Isak Månesköld.
https://runeberg.org/bohusag/0043.html
(Sidan 11 Och 19)
https://runeberg.org/dastednavn/0100.html
https://runeberg.org/dastednavn/0103.html
Två länkar om Danska städers namn, ursprunglig betydelse från naturen. Jämför med namn i naturen bredvid platsen för vad jag tror är Kalundborg.
Erik Eriksen Banner var Lensmand Kalø 1517-64. Rigsråd 1523. Rigsmarsk 1541-54. Han "Førte tilsyn med fangen Gustav Vasa, som stak af, hvorfor Banner betalte en bøde på 8000 tdr. rug til kongen" (roskildehistorie).
Det är intressant vilka som satt på Kalö som länsmän. De var nämligen också ofta just riksråd eller rikshovmästare eller liknande. Till exempel Otte Nielsen (Rosenkrantz). Det är inte utan att man tänker att Kalö är detsamma som Kalvö helt enkelt och att det ligger nära Haffnis (det tidiga Köpenhamn) som det ofta heter i Regesta diplomatica historiæ danicæ.
När man tittar på Erik Banners närmaste släkt så är de nära Köpenhamn. De sitter ihop med Gyldenstierne, Rosencrantz, Thott, Trolle, Bille, Krumpen etc. - Den danska högadeln ofta med rötter från området kring huvudstadsområdet, och områden som Jylland. Eriks andra fru var Margrethe Henriksdotter Gyldenstierne vars farfar var påtänkt som kung som alternativ till Christian I. (Roskildehistorie) Hennes bröder var länsman och ståthållare över Köpenhamn och var Riksråd och försvarare av Norge. (Ett indicie att centralortsteorin stämmer, att platserna ligger nära varandra) En av dem - Mogens Gyldenstjerne var den som försvarade Akershus mot Christian II (tidigare inslag om Lindholmen). Banners första frus bror var Oluf Nielsen Rosenkrantz - Hofmester for Frederik I's søn Hans, rigsråd Lensmand på Gotland. Statholder i København under Christian III.
Man får en känsla av att Gustav Vasa inte rymde från Kalö/Kalvö fängelse som det ofta står att han gjorde. Kanske fick han hjälp av andra som också arbetade mot Christian II, ifrån detta centralskandinaviska område där allt samordnades - i också mot Hansans stora inflytande. Den Nordiska unionens huvudstadsområde. Detsamma som Kalmar? Kanske verkade Gustav Vasa här hela tiden?
Gustav Vasas mormor var Sigrid Banér. Hon var gift två gånger. Det första äktenskapet ledde till Gustav Vasas mor Cecilia och det andra till Christina Nilsdotter Gyllenstierna - alltså en halvsyster till Gustav Vasas mor. Gustav Vasas moster. Christina tog över sin mans roll att försvara "Stockholm" (vilket av alla Stäkholm eller Stegeholm eller dagens Stockholm man nu menar) när Christian II "invaderade Sverige" 1520. (Inga spår av det i Diplomatarium Norwegicum eller den Danska motsvarigheten) Christina blev i alla fall fånge på Kalundborg sedan med sina barn och andra, 1520 till 1524. (Se inslag även ovan om Kalundborg och Lindholmen)
Men kanske är det samma fängelse som Gustav Vasa satt i - alldeles bredvid Kalundborg, på Kalvön - om nu teorin stämmer att dessa platser ligger ganska mkt inpå varandra. Köpenhamn (Haffnis) och Kalundborg och fästningen Krogen samt Kalvön låg alldeles bredvid.
Gustav Vasas moster - Christina Nilsdotters första man var Sten Sture den yngre. Det vill säga "Sveriges" riksföreståndare 1512 –1520. De är alla av typiska Västsvenska släkter, precis som de danska är norddanska - och de Norska är sydnorska - och de var uppblandade med varandra. Precis som att det finns skäl att tro att man aldrig var särskilt mycket i dagens Bergen eller Trondheim eller dagens Själland - iaf inte den utsträckning som vi tror - för de hade inte internet och de hade inte Ryan air - så av precis samma anledning så får vi ändå beakta detsamma vad gäller städer på den Svenska ostkusten. Det vill säga de är långt bort. Breven de skickade - Diplomatarium Norwegicum och Regesta diplomatica historiæ danicæ talar snarare för att de måste ha varit nära varandra med tanke på datumen.
Sten Sture fick en kanonkula på knäet där på Åsunden - sedan tar de släden till Mälaren och mot "Stockholm". Hmm.. det inga små promenader direkt. Nä, här får man vara kritisk. Sten Sture hade tidigare rivit Biskopens borg vid namn Stäket (Som man säger är Almarestäket, såklart) - som senare gav anledning till Christian II :s blodbad.
I "Ortnamnen i Göteborgs och Bohuslän" - I äldre handlingar anträffade, ännu ej identifierade namn, så nämns ett :
">j Almstoks aase>. 1388 RB s. 314, j Amstoksase 1402 ibid. s. 315. - F. l. är almstock 'stock av trädet alm' ; jfr no. ON Almstokkar NG 6 s. 303 och Askestocken avd. V. Det är väl åtm. i förevarande fall fråga om en stock, som lagts ut över en (sank?) passage"
https://isof.diva-portal.org/smash/get/ ... TEXT02.pdf
Kanske låg även denna Biskopsborg runt "Kal-marn" (tänk Gull-marn) precis som alla andra enligt centralortsteorin/centralhuvudstadsteorin. Om nu Nidaros och Roskilde gjorde det så varför skulle inte den Svenska motsvarigheten ha gjort det. Borgen som var ledd av en Dansk dessutom, en Trolle. Precis som ovan i texten så är Trolle en av dessa släkter nära sammanknutna med varandra. Den som ledde de Danska styrkorna mot Sten Sture var dessutom en Krumpen, en av dessa "Danska" släkter. " De skall ha gått in i Västergötland för att möta Sten Sture." - Sten Sture var ju även han en av dessa släkter (Norsk-Danska) men med lite mer släkt i Västergötland möjligtvis. Detsamma gäller för vad Gustaf Vasas släkt var. Eka - ätten eller släkten sägs vara från Uppland. Njae, de ägde nog jord och land i Uppland möjligtvis.
"Den skadade Sten Sture kördes med släde till Strängnäs men dog den 3 februari på Mälarens is (ännu en gång förfalskade man och bytte Strömmarna mot Mälaren, detsamma gjorde man med Lögrinn i Heimskringla) under transporten hem till Stockholm. (Hem till Stockholm? Sten Sture sägs annars ha bott mkt i Sävsjö i Småland) Utan hans ledning bröt det svenska försvaret samman och Otto Krumpen lyckades tränga fram till Stockholm, där endast slottet höll stånd under ledning av Sten Stures änka, Kristina." (wikipedia)
Var det verkligen vid dagens Stockholm? Vilka är källorna på det? Var är originaltexten? - Och då menar jag inte den text som allt som oftast är översatt åt en. (återkommer om det) Källan på wikipedia är från ett äldre lexikon från 1800 talet. Typisk nationalromantiska lösningar med Sveaskola och så vidare - och det är ju helt passé idag.
https://www.roskildehistorie.dk/stamtav ... tierna.htm
https://www.roskildehistorie.dk/stamtav ... urerne.htm
En annan intressant aspekt är Stegelholmen (se inslag om Dragsholm) - kan det ha uttalats Stekeholm och eller Stekehus?. Dragsholm borde kunna ha varit det danska namnet på Palatset som stod på själva ön Stegelholmen.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Palats
Etymologiskt Så passar flera varianter in på ön till skillnad från de i östra Sverige. Dels ligger den den där den ligger och skapar två smala sund - alltså stäk. Dels så sluttar den uppåt och bildar i ena änden ett högt och brant stup. Som en stege, att den steglar upp eller stiger upp (stikla). (Apropå Stegehus men som förr uttalades Steke). Tänk även Stiklastad - där Olof (II) Haraldsson, vanligen Olof den helige stupade i ett slag. Kort efter hans död byggdes domkyrkan Nidarosdomen i Trondheim, där hans reliker förvarades. Senast på 1100-talet gavs han titeln Rex Perpetuus Norvegiae - Norges evige konung. Nidaros borde rimligtvis vara denna treskeppiga domkyrka som man ser på Fornsök och som ligger bredvid Stegelholmen. Stegel är en annan betydelse i form av att bli steglad till döds eller något som pålad som pjälad, uppsatta pålar i sundet till exempel.
Stegelholmen eller Dragsholm var också ett Palats eller så kallat Palatium (Apropå Stockholms Slott ovan) (Som Buckingham Palace till exempel) här hade man politiska möten av olika slag - förmodligen möten gällande Norden och Hansan osv - Kan det ha varit själva platsen för Christina Nilsdotter när Christian II kom in 1520? (Christian II:s styrkor gick in på det stället senare under Grevefejden men blev motade.)
1490 byggdes Dragsholm om så att den blev mycket bättre befäst. Var det Sturarna, Vasa, Tre Rosor och Bonde som förstärkte den?
Mellan 1496 och 1527 så satt det inte någon länsman på Dragsholm. Det är under den tiden Sturarna är som mest aktiva och där sedan blodbadet kommer som en reaktion av vad de gjorde - vilket också ledde till att Gustav Vasas tog på sig rollen som Kung. Gustav Vasas släkting (genom sin moster) Gyldenstierne var en annan som var påtänkt som Kung som alternativ till Oldenburg (en tid innan)
"År 1523 intog Olav Engelbrektsson ärkebiskopsstolen i Nidaros (Som jag menar är den stora domkykra som ligger bredvid Stegelholmen - och själva stolen kan ju vara Stegelholmens Palats (skulle ju ha varit en Biskopsborg också, tidigare Nidarholm eller Stenviksholm), men visade sig under det kort därefter inträdande upplösningstillståndet i Norge ur stånd att hävda sin ställning som rikets förste man. (Samma år som Gustav Vasa utropade sig till Kung) Hierarkin var undergrävd och därmed även grundvalen för hans myndighet rubbad. När Kristian II kom till Norge 1531, slöt Olav sig till honom, och till följd av kung Fredrik I:s död, 1533, blev han i egenskap av riksrådets ordförande interimsregent, till dess en ny kung valts.
Olav Engelbrektsson var avogt sinnad mot den av danskarna till kung valde Kristian III, så mycket mera som denne hyllade lutherska läran, och önskade i stället se Kristian II:s måg, Fredrik av Pfalz, på tronen. Vintern 1535-1536 kom Claus Bille som Kristians sändebud till Trondhjem med några världsliga medlemmar av norska rådet, och härav begagnade Olav sig för en statskupp. Han fängslade flera av rådsherrarna och lät mörda Vincentius Lunge (Dyre) i Trondhjem den 3 januari 1536, under det att samma öde julaftonen 1535 övergått Niels Lykke på ärkebiskopens fäste Stenviksholm. Därmed var Norges riksråd sprängt, och riket hotade hemfalla åt anarki."
Vincents far var av släkten (Dyre) och hans mor av Lunge - som är geografiskt kopplad till området (Roskilde) - se tidigare inslag om Nidaros och Bergen. Hans ättlingar levde sedan kvar på Orust genom Bildtfamiljen. Vincent var själv länsman på Bergenhus (Rörbäck) och på Krogen - vid Kalundborg / Köpenhamn (Haffnie/s). Hans far var länsman över Stegehus (- och visst låter det som om det skulle kunna vara palatset eller namnet på borgen runt Palatset på Stegelholmen) Vincents farfars syster - Mette - var gift med Knut Alfsen (Tre rosor) som var länsman på Akershus och som satt som fånge på Lindholmen - se tidigare inslag. Knuts (Tre rosor) barn avrättades Liksom Gustav Vasas far vid Stockholms blodbad. Tre rosor var ofta ingifta med Vasa-släkten. Knut var kusin med Ture Jönsson, Gustav Vasas Rikshovsmästare. Mette var även gift med Svante Nilsson Sture, som var far till Gustav Vasas moster - Christinas make - Sten Sture (den yngre). (Både Vasa, Dyre och Gyldenstierne är ingifta med Sturarna kan man väl säga, tätt sammankopplade också med Tre rosor - den mer Norska delen av unionens ledare)
Men även den viktiga släkten Bonde med exempelvis Kung Karl Knutsson kan knytas ihop med ovanstående släkter och där Vasa blir den släkt som verkar befinna sig i dess mitt. Agnes Knutsdotter Bååt (Baad) (En norsk gren av den "Svenska" Bondeätten med bland annat Karl Knutsson) var en "kusin" till Knut Knutsson Bååt (från inslaget om Oslo/Lindholmen)- hon brändes ihjäl på en plats nämnd Stegeholm 1517. Hennes man var Johan Arendsson tillbakaseende Ulv som 1517 blev Hövitsman på Stegeholm. Johans far Arend var Kung Karls Hövitsman på "Stockholms slott" men även Johans bror Bengt var Hövitsman på "Stockholms slott" - Bengt hade i sin tur en dotter Märta Bengtsdotter som var gift med Trotte Månsson Eka - en morbror till Gustav Vasa. Johan hade även en syster som var gift med Gustav Vasas mormors far Eskil Isaksson Banér som var "Høvedsmand Stäkeholm" (- en "kusin-släkt" till den Banner som var "Slotsfoged paa Kalfføø" och hade Gustav Vasa som fånge.)
Vincent Dyres farfar - Iver - var gift med Christine Pedersdotter Oxe, dotter till Peder Oxe - Rigsråd och Klosterlensman vid Asserbo och Länsman till Krogen och Söborg. Det var på Söborg som Margareta Valdemarsdotter föddes, och verkar kunna ha varit namnet på Stegelholmen / Palatset som låg där - innan man började med namnet Dragsholm. (Samtidigt som namnet Dragsmark börjar användas?)
Förmodligen var Söholm, Söborg, Dragsholm, Stegehus och "Stockholms slott" (Stekehus/Stäkeholm) samma plats. Kan till och med ha varit Stäket/Almestäket där Gustav Trolle verkade ett tag. Allt beroendes på vem och från vilken tid man talade om platsen, även senare från vilket land. (när nationalstaterna som gör anspråk på samma plats och använder samma historia)
https://www.roskildehistorie.dk/gods/ad ... oeholm.htm
https://www.roskildehistorie.dk/gods/bi ... gsholm.htm
https://www.roskildehistorie.dk/gods/ad ... /Stege.htm
https://da.wikipedia.org/wiki/Stege
Peder Oxe är även farfar till Torben Oxe som var med i ett tidigare inslag - han fängslades av Christian II för misstanke om att ha förgiftat Christian II:s Dyveke. (Han var länsman vid Köpenhamn, en bit bort bara enligt centralteorin) Söborg borde ha legat in mot Kungsviken, nära Roskilde (Hroiskeldu). I och för sig så kan även Söborg ha varit Stegelholmen för Kungsviken ligger rakt mittemot på andra sidan viken. Så i tider kan Stegelholmen varit en Biskopsborg under Roskilde såväl som det varit under Nidaros. Det finns bara en så starkt befäst ö här i mitten med strategiskt läge. Den har säkert tillhört många olika Administrativa enheter, såsom under kyrkan eller som Kungligt län.
1536 - efter att Olav Engelbrektsson flytt landet Blev Dragsholm ett kungligt län. Borgen blev också statsfängelse - bland annat för tidigare Biskopar.
Sturepartiet verkade veta vad som skulle komma när de rev Biskopen Gustav Trolles borg - att den katolska kyrkan skulle sekulariseras och reformeras. Men först fick de själva uppleva ett blodbad. "Stureregimerna fann sitt huvudsakliga politiska stöd bland allmogen och städernas borgarskap i kampen mot den då unionsvänliga katolska kyrkan och rådsaristokratin." (Förmodligen var det dessa borgare som rev Stegeholm - se tidigare inslag) Det partiet kanske inte hade något med Sverige att göra egentligen, men att många anhängare fanns i Sverige och Norge. Man ville ju ta kontroll över Hansan, kanske gick den hand i hand med kyrkan och Tyska ordern. Ett sätt att konfiskera deras tillgångar var att reformera kyrkan.
Gustav Vasa tillhörde förmodligen denna reformvilja. Hans moster blev fri från fängelse sedan och undslapp döden. Gustav var tuff mot meningsmotståndare precis som den Katolskvänlige och unionsvänlige Christian II. Dog unionen med dessa blodbad och annat?
Efter fördraget i Brömsebro så skaffade man sig en 50 års lång allians till.
"Fördraget i Brömsebro var ett avtal som slöts 1541 mellan Sveriges konung Gustav Vasa och Kristian III av Danmark. Avtalet innebar en allians mellan Sverige och Danmark mot den tysk-romerska kejsaren Karl V (även kung av Kastilien och Aragonien under namnet Karl I) och löpte på 50 år. I avtalet stod även att man skulle hjälpa varandra mot upprorsrörelser, varvid Danmark senare hjälpte Gustav Vasa i Dackefejden."
Om dagens Kalmar var platsen för den Nordiska unionen? Den borgen man ser nu är mycket större än den som var på 1400 och 1500 - talet. Platsen ligger illa till då den inte ligger strategiskt till i skärningspunkten mellan de tre länderna, både Danskar och Svenskar måste färdas långt inför varje möte - för att inte tala om Norrmännen.
Platsen för styret av den Nordiska unionen måste ju ha setts som en unionssäker plats - En plats där man kunde styra handeln och kunna ta en stor andel av vinsten själva och för att kunna ha det anspråket måste man ligga bra till geografiskt och ha ett starkt fäste. Själva flaskhalsen för handeln till Östersjön var vid Strömmarna. Dit de ekonomiska flödena gick låg också den politiska och militära makten, såväl som kyrkan. Vid strömmarna låg alla dessa institutioner - också sedan tusentals år tillbaka (Megalitobjekten i området).
Området kring dagens Kalmar måste ha varit det motsatta egentligen. Både Västergötland och Dalarna och Småland gjorde uppror, men Gustav Vasa slog ner dem. Han slog ner dem lika hårt som efter kung Hans och Christian Ii:s principer. Att säga att Gustav Vasa var en särpräglad Svensk frihetskämpe är inte sant. Det låter väldigt nationalromantiskt och vinklat. Det låter mer som att han var den andra sidan av myntet av en Nordisk union - styrda av lite olika grupperingar - men från samma område. Vad heter fjorden upp mot Uddevalla? - Kalmarn? (Som Gullmarn, dagens fjord mot Uddevalla har flera namn på olika sträckor) När reformationen sedan kom så kunde man konfiskera den förhållandevis rika kyrkan och ta inkomster som Hansan innan hade. Sedan kunna etablera sig Österut med egna nya borgar av den stil vi ser vid dagens Kalmar.
När man läser om Söholm så är det inte helt klart vilka som var länsmän vid olika tider - kanske är det för att det är samma plats som Dragsholm senare, men även Stegehus. En begränsad mängd länsmän överlappar dock varandra ganska väl för de olika platserna. (Som skulle kunna vara detsamma, -Stekehus och Stekeholm i folkmun?) Förmodligen har den blivit kallad olika saker och vid olika tider. Men även efter decentraliseringen av stiften till de tre länderna. Byggnaden man ser på Fornsök är rätt stor, 85 gånger 60 meter ungefär med murar utanför det i sint tur, ena sidan av Stegelholmen stupar lodrätt upp och där behövs inte lika stark befästning. Flera andra namn ligger bredvid som börjar på Sjö - i trakten säger man annars också att man går ner o badar vid Sjön.
Med tanke på hur Vasasläkten sitter ihop med Bonde/Bååt, Sturarna, Gyldenstierna, Tre Rosor och Dyre (Dyre-kusiner gifter sig med Margareta Huidfeldt på 1600 talet också, och är länsman över Dragsmarks kloster.) - samt vilka det var som blev mördade i blodbadet samt att även Olav Engelbrektsson på samma plats, ställer till med liknande mord osv - så är det ganska klart för mig var det så kallade Stockholms blodbad utspelade sig. Det fanns bara en plats med sådan befästning och läge - och som dessutom var ett Palats och biskopsborg för de olika falangerna/partierna - som de antagligen gemensamt delade - men som de vid olika orostider ockuperade. Lite som Eu idag som blivit ett byråkratiskt styre, - det går bra så länge allt är frid och fröjd, men vid orostider behövs ledarskap.
Jag skulle vilja se originaltexten från den Danska och Norska o Svenska Diplomatarium. Den är översatt åt oss förmodligen och de har helt enkelt förenklat det för sig med Stockholm och andra namn så att det ska passa dagens bild av geografin. Men mer bevis kommer framöver..
Oslo upphörde som huvudstad i Norge 1397 och det är också på en "Lindholmen" man har det första mötet för den Nordiska unionen samma år. (bland annat för ett Nordiskt samarbete mot den Tyska Hansan) Är det Lindholmen vid Gullmaren - originalplatsen för Oslo? Även Oslotraktaten 1319 eller Unionstraktaten i Oslo 1319 som reglerade unionen mellan Sverige och Norge under kung Magnus Erikssons förmyndartid skrevs på Lindholmen, vad det verkar.
Platsen för styret av Norge flyttades inte särskilt långt bort efter 1397 men blev mer och mer under Danmark - igen. Norges rikes råd fanns kvar i Oslo vid Mariakyrkan även efter det. På 1500 talet upphörde även det och ersattes med en rikskansler istället. Den verkliga makten över Norge hamnade mer och mer vid den Danska huvudstaden som verkar vara lite olika platser men i samma område.
Dessa platser börjar nu bli inringade allteftersom. En viktig plats är Sönderborg där även Christian den andre satt i fängelse mestadels innan han flyttades till en annan möjlig huvudort i området - Kalundborg.
Sönderborg låter som att det ligger i söder och när man tittar på Strömmarnas södra ingång vid Malö så ser man möjliga platser för borganläggningar. På kartan heter det dessutom Sanderberg. Etymologi och namnforskning i all ära - man ska ju inte riktigt gå efter sådana samband - men inte kan namnet vara en slump. Vid dagens plats för Sönderborg i Danmark så är slottet eller borgen byggd i form av en romb. Frågan är om inte strukturen man ser på Malön också är en romb? Men just i det fallet vill jag nog avvakta även om det kan vara en intressant sak att undersöka vidare på, även det.
Alldeles norr om Malön vid den andra södra ingången till Koljöfjorden norr om så ligger en annan strategisk förträngning för tullkontroll och bevakning och det är Ramholmen vid Långevik och Trankoket. Här borde Ramsborg samt Tranekaer kunnat ha legat som är andra viktiga Danska länsborgar med hövitsmän - hövitsmän som även de verkar rotera med andra borgar som jag tidigare varit inne på - och de verkar vara Danska adelsmän av "Bohuslän" från ett norra Danmark. Där själva kärnan för Danmark alltid hade legat - precis som det gör nu vid dagens Själland. Anledningen är förmodligen det geografiska läget mitt mellan de tre länderna - samt den egentliga ingången till Östersjön i och med att man måste runda Jylland. Men även att Strömmarna ger en skyddande plats och färdvägar in till Västra Sverige.
Det tyska inflytandet på Norden kom mestadels från detta håll väster om Jylland kring Hamburg och Bremen. Dels var det kyrkan som kristnade Norden, men även Hansan - som tillsammans med den Tyska orden - också koloniserade stora delar Östersjön - men som Danska och Svenska intressen senare kunde ta över mer och mer. Den första anhalten var dock först Orust med omnejd under många hundra år.
(Wikipedia ovan)
https://da.wikipedia.org/wiki/S%C3%B8nderborg_Slot
https://da.wikipedia.org/wiki/Tranek%C3%A6r_Slot
Valdemar Atterdag var av en Dansk kungalinje ända ner till Sven Estridsen den så kallade Estridska ätten. De borde alla ha verkat i området kring Strömmarna som bas. Valdemars dotter var Margareta Valdemarsdotter, som blev drottning Margareta. (känd som drottning över den Nordiska unionen - född på Söborg - nämnt i tidigare inslag om Dragsholm). Hon kom att gifta sig med Håkan Magnussons son Olof av "Bjälboätten" - alltså från den tidigare Svensk - Norska alliansen - se ovan om traktaten i Oslo samt inslaget om Kalundborg - Margaretas Olof är Knut Porses styvsons barnbarn, Ingeborgs barnbarnsbarn. Knut var som bekant hertig över Kalundborg - antagligen nära Söborg.
Vid giftermålet mellan Margareta och Olof förenades de Norska, Danska och Svenska husen. Men det gick inte riktigt som man hade tänkt sig. Historien är sedan ganska komplicerad under 1300 och 1400 talet för de olika tre länderna i Skandinavien. Men man får inte glömma Hansan och dess inflytande över den Nordiska maktbalansen - och Hansan färdades till sjöss.
"Sildemarkedet i Skåne var på retur, men trafikken gennem Øresund til Østersøen voksede kraftigt. I 1422 udstedte Erik en forordning, hvorefter alene danske købmænd kunne optræde som mellemmænd for udenlandske varer. Hansestæderne kunne ikke længere handle direkte med stormændene eller bønderne. I 1417 flyttede han regeringen til København, som herefter blev regnet som Danmarks hovedstad. Han lod Malmø befæste og byggede fæstningen Ørekrog [1] ved Helsingør (Kronborgs forgænger) og Kernen ved Helsingborg. Fra 1429 opkrævede Erik "Øresundstold" som erstatning for de faldende indtægter fra sildemarkedet i Skåne."
Så man flyttar till ett "Köpenhamn" - redan under 1300 talet försökte man med detsamma och det ledde till en annan konflikt som retade upp Hansan. Det handlade om Kalundborg - och Köpenhamn i det så kallade Kalundborgskriget.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kalundborgskriget.
..Jag tror att den viktigaste delen av Norden ännu var området i Bohuslän, så det är i Bohuslän dessa strider med Hansan utspelas. (Vid Bjorgvin och Dragsholm exempelvis) Det är inte förrän vid slutet av 1500 och 1600 talet som man flyttar ut på riktigt till dagens Oslo och dagens Köpenhamn. Så ovan text från Wikipedia om Erik av Pommern är ett exempel på ständig konflikt mellan Kungamakt - köpmän(Hansan) och kyrkan etc.. men där "Øresundstold" och så vidare inte handlar om dagens Öresund. Ett Öre är egentligen något annat än vad dagens sund mellan dagens Malmö och Köpenhamn är.
Snarare handlar det om Strömmarna som historisk handels och omlastningplats där "danske købmænd kunne optræde som mellemmænd for udenlandske varer" (i texten ovan)
Man kan läsa om Öresundstullens räkenskaper som bland annat behandlar Tullkammarudden (mittemot Lindholmen) (Det handlar mycket om Bohuslän)
https://sallskapet-stromstierna.se/pdf_ ... 190622.pdf
Nedan är ytterligare exempel på händelser från källor i nuvarande Bohuslän och som berör institutioner i området kring dagens Bohuslän och personer därifrån (som ifrån inslagen ovan.) (Ifrån Project Runeberg - Bohusläns gamla adliga gods och sätesgårdar : bidrag till gårdarnas och släkternas historia)
exemplen nedan handlar om hur man nu med en färdig teori kan läsa texten annorlunda och se att det faktiskt kan handla om Bohuslänska personer tillsammans med Bohuslänska institutioner (lokala län och fängelser) i det första fallet om Isak Månesköld.
https://runeberg.org/bohusag/0043.html
(Sidan 11 Och 19)
https://runeberg.org/dastednavn/0100.html
https://runeberg.org/dastednavn/0103.html
Två länkar om Danska städers namn, ursprunglig betydelse från naturen. Jämför med namn i naturen bredvid platsen för vad jag tror är Kalundborg.
Erik Eriksen Banner var Lensmand Kalø 1517-64. Rigsråd 1523. Rigsmarsk 1541-54. Han "Førte tilsyn med fangen Gustav Vasa, som stak af, hvorfor Banner betalte en bøde på 8000 tdr. rug til kongen" (roskildehistorie).
Det är intressant vilka som satt på Kalö som länsmän. De var nämligen också ofta just riksråd eller rikshovmästare eller liknande. Till exempel Otte Nielsen (Rosenkrantz). Det är inte utan att man tänker att Kalö är detsamma som Kalvö helt enkelt och att det ligger nära Haffnis (det tidiga Köpenhamn) som det ofta heter i Regesta diplomatica historiæ danicæ.
När man tittar på Erik Banners närmaste släkt så är de nära Köpenhamn. De sitter ihop med Gyldenstierne, Rosencrantz, Thott, Trolle, Bille, Krumpen etc. - Den danska högadeln ofta med rötter från området kring huvudstadsområdet, och områden som Jylland. Eriks andra fru var Margrethe Henriksdotter Gyldenstierne vars farfar var påtänkt som kung som alternativ till Christian I. (Roskildehistorie) Hennes bröder var länsman och ståthållare över Köpenhamn och var Riksråd och försvarare av Norge. (Ett indicie att centralortsteorin stämmer, att platserna ligger nära varandra) En av dem - Mogens Gyldenstjerne var den som försvarade Akershus mot Christian II (tidigare inslag om Lindholmen). Banners första frus bror var Oluf Nielsen Rosenkrantz - Hofmester for Frederik I's søn Hans, rigsråd Lensmand på Gotland. Statholder i København under Christian III.
Man får en känsla av att Gustav Vasa inte rymde från Kalö/Kalvö fängelse som det ofta står att han gjorde. Kanske fick han hjälp av andra som också arbetade mot Christian II, ifrån detta centralskandinaviska område där allt samordnades - i också mot Hansans stora inflytande. Den Nordiska unionens huvudstadsområde. Detsamma som Kalmar? Kanske verkade Gustav Vasa här hela tiden?
Gustav Vasas mormor var Sigrid Banér. Hon var gift två gånger. Det första äktenskapet ledde till Gustav Vasas mor Cecilia och det andra till Christina Nilsdotter Gyllenstierna - alltså en halvsyster till Gustav Vasas mor. Gustav Vasas moster. Christina tog över sin mans roll att försvara "Stockholm" (vilket av alla Stäkholm eller Stegeholm eller dagens Stockholm man nu menar) när Christian II "invaderade Sverige" 1520. (Inga spår av det i Diplomatarium Norwegicum eller den Danska motsvarigheten) Christina blev i alla fall fånge på Kalundborg sedan med sina barn och andra, 1520 till 1524. (Se inslag även ovan om Kalundborg och Lindholmen)
Men kanske är det samma fängelse som Gustav Vasa satt i - alldeles bredvid Kalundborg, på Kalvön - om nu teorin stämmer att dessa platser ligger ganska mkt inpå varandra. Köpenhamn (Haffnis) och Kalundborg och fästningen Krogen samt Kalvön låg alldeles bredvid.
Gustav Vasas moster - Christina Nilsdotters första man var Sten Sture den yngre. Det vill säga "Sveriges" riksföreståndare 1512 –1520. De är alla av typiska Västsvenska släkter, precis som de danska är norddanska - och de Norska är sydnorska - och de var uppblandade med varandra. Precis som att det finns skäl att tro att man aldrig var särskilt mycket i dagens Bergen eller Trondheim eller dagens Själland - iaf inte den utsträckning som vi tror - för de hade inte internet och de hade inte Ryan air - så av precis samma anledning så får vi ändå beakta detsamma vad gäller städer på den Svenska ostkusten. Det vill säga de är långt bort. Breven de skickade - Diplomatarium Norwegicum och Regesta diplomatica historiæ danicæ talar snarare för att de måste ha varit nära varandra med tanke på datumen.
Sten Sture fick en kanonkula på knäet där på Åsunden - sedan tar de släden till Mälaren och mot "Stockholm". Hmm.. det inga små promenader direkt. Nä, här får man vara kritisk. Sten Sture hade tidigare rivit Biskopens borg vid namn Stäket (Som man säger är Almarestäket, såklart) - som senare gav anledning till Christian II :s blodbad.
I "Ortnamnen i Göteborgs och Bohuslän" - I äldre handlingar anträffade, ännu ej identifierade namn, så nämns ett :
">j Almstoks aase>. 1388 RB s. 314, j Amstoksase 1402 ibid. s. 315. - F. l. är almstock 'stock av trädet alm' ; jfr no. ON Almstokkar NG 6 s. 303 och Askestocken avd. V. Det är väl åtm. i förevarande fall fråga om en stock, som lagts ut över en (sank?) passage"
https://isof.diva-portal.org/smash/get/ ... TEXT02.pdf
Kanske låg även denna Biskopsborg runt "Kal-marn" (tänk Gull-marn) precis som alla andra enligt centralortsteorin/centralhuvudstadsteorin. Om nu Nidaros och Roskilde gjorde det så varför skulle inte den Svenska motsvarigheten ha gjort det. Borgen som var ledd av en Dansk dessutom, en Trolle. Precis som ovan i texten så är Trolle en av dessa släkter nära sammanknutna med varandra. Den som ledde de Danska styrkorna mot Sten Sture var dessutom en Krumpen, en av dessa "Danska" släkter. " De skall ha gått in i Västergötland för att möta Sten Sture." - Sten Sture var ju även han en av dessa släkter (Norsk-Danska) men med lite mer släkt i Västergötland möjligtvis. Detsamma gäller för vad Gustaf Vasas släkt var. Eka - ätten eller släkten sägs vara från Uppland. Njae, de ägde nog jord och land i Uppland möjligtvis.
"Den skadade Sten Sture kördes med släde till Strängnäs men dog den 3 februari på Mälarens is (ännu en gång förfalskade man och bytte Strömmarna mot Mälaren, detsamma gjorde man med Lögrinn i Heimskringla) under transporten hem till Stockholm. (Hem till Stockholm? Sten Sture sägs annars ha bott mkt i Sävsjö i Småland) Utan hans ledning bröt det svenska försvaret samman och Otto Krumpen lyckades tränga fram till Stockholm, där endast slottet höll stånd under ledning av Sten Stures änka, Kristina." (wikipedia)
Var det verkligen vid dagens Stockholm? Vilka är källorna på det? Var är originaltexten? - Och då menar jag inte den text som allt som oftast är översatt åt en. (återkommer om det) Källan på wikipedia är från ett äldre lexikon från 1800 talet. Typisk nationalromantiska lösningar med Sveaskola och så vidare - och det är ju helt passé idag.
https://www.roskildehistorie.dk/stamtav ... tierna.htm
https://www.roskildehistorie.dk/stamtav ... urerne.htm
En annan intressant aspekt är Stegelholmen (se inslag om Dragsholm) - kan det ha uttalats Stekeholm och eller Stekehus?. Dragsholm borde kunna ha varit det danska namnet på Palatset som stod på själva ön Stegelholmen.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Palats
Etymologiskt Så passar flera varianter in på ön till skillnad från de i östra Sverige. Dels ligger den den där den ligger och skapar två smala sund - alltså stäk. Dels så sluttar den uppåt och bildar i ena änden ett högt och brant stup. Som en stege, att den steglar upp eller stiger upp (stikla). (Apropå Stegehus men som förr uttalades Steke). Tänk även Stiklastad - där Olof (II) Haraldsson, vanligen Olof den helige stupade i ett slag. Kort efter hans död byggdes domkyrkan Nidarosdomen i Trondheim, där hans reliker förvarades. Senast på 1100-talet gavs han titeln Rex Perpetuus Norvegiae - Norges evige konung. Nidaros borde rimligtvis vara denna treskeppiga domkyrka som man ser på Fornsök och som ligger bredvid Stegelholmen. Stegel är en annan betydelse i form av att bli steglad till döds eller något som pålad som pjälad, uppsatta pålar i sundet till exempel.
Stegelholmen eller Dragsholm var också ett Palats eller så kallat Palatium (Apropå Stockholms Slott ovan) (Som Buckingham Palace till exempel) här hade man politiska möten av olika slag - förmodligen möten gällande Norden och Hansan osv - Kan det ha varit själva platsen för Christina Nilsdotter när Christian II kom in 1520? (Christian II:s styrkor gick in på det stället senare under Grevefejden men blev motade.)
1490 byggdes Dragsholm om så att den blev mycket bättre befäst. Var det Sturarna, Vasa, Tre Rosor och Bonde som förstärkte den?
Mellan 1496 och 1527 så satt det inte någon länsman på Dragsholm. Det är under den tiden Sturarna är som mest aktiva och där sedan blodbadet kommer som en reaktion av vad de gjorde - vilket också ledde till att Gustav Vasas tog på sig rollen som Kung. Gustav Vasas släkting (genom sin moster) Gyldenstierne var en annan som var påtänkt som Kung som alternativ till Oldenburg (en tid innan)
"År 1523 intog Olav Engelbrektsson ärkebiskopsstolen i Nidaros (Som jag menar är den stora domkykra som ligger bredvid Stegelholmen - och själva stolen kan ju vara Stegelholmens Palats (skulle ju ha varit en Biskopsborg också, tidigare Nidarholm eller Stenviksholm), men visade sig under det kort därefter inträdande upplösningstillståndet i Norge ur stånd att hävda sin ställning som rikets förste man. (Samma år som Gustav Vasa utropade sig till Kung) Hierarkin var undergrävd och därmed även grundvalen för hans myndighet rubbad. När Kristian II kom till Norge 1531, slöt Olav sig till honom, och till följd av kung Fredrik I:s död, 1533, blev han i egenskap av riksrådets ordförande interimsregent, till dess en ny kung valts.
Olav Engelbrektsson var avogt sinnad mot den av danskarna till kung valde Kristian III, så mycket mera som denne hyllade lutherska läran, och önskade i stället se Kristian II:s måg, Fredrik av Pfalz, på tronen. Vintern 1535-1536 kom Claus Bille som Kristians sändebud till Trondhjem med några världsliga medlemmar av norska rådet, och härav begagnade Olav sig för en statskupp. Han fängslade flera av rådsherrarna och lät mörda Vincentius Lunge (Dyre) i Trondhjem den 3 januari 1536, under det att samma öde julaftonen 1535 övergått Niels Lykke på ärkebiskopens fäste Stenviksholm. Därmed var Norges riksråd sprängt, och riket hotade hemfalla åt anarki."
Vincents far var av släkten (Dyre) och hans mor av Lunge - som är geografiskt kopplad till området (Roskilde) - se tidigare inslag om Nidaros och Bergen. Hans ättlingar levde sedan kvar på Orust genom Bildtfamiljen. Vincent var själv länsman på Bergenhus (Rörbäck) och på Krogen - vid Kalundborg / Köpenhamn (Haffnie/s). Hans far var länsman över Stegehus (- och visst låter det som om det skulle kunna vara palatset eller namnet på borgen runt Palatset på Stegelholmen) Vincents farfars syster - Mette - var gift med Knut Alfsen (Tre rosor) som var länsman på Akershus och som satt som fånge på Lindholmen - se tidigare inslag. Knuts (Tre rosor) barn avrättades Liksom Gustav Vasas far vid Stockholms blodbad. Tre rosor var ofta ingifta med Vasa-släkten. Knut var kusin med Ture Jönsson, Gustav Vasas Rikshovsmästare. Mette var även gift med Svante Nilsson Sture, som var far till Gustav Vasas moster - Christinas make - Sten Sture (den yngre). (Både Vasa, Dyre och Gyldenstierne är ingifta med Sturarna kan man väl säga, tätt sammankopplade också med Tre rosor - den mer Norska delen av unionens ledare)
Men även den viktiga släkten Bonde med exempelvis Kung Karl Knutsson kan knytas ihop med ovanstående släkter och där Vasa blir den släkt som verkar befinna sig i dess mitt. Agnes Knutsdotter Bååt (Baad) (En norsk gren av den "Svenska" Bondeätten med bland annat Karl Knutsson) var en "kusin" till Knut Knutsson Bååt (från inslaget om Oslo/Lindholmen)- hon brändes ihjäl på en plats nämnd Stegeholm 1517. Hennes man var Johan Arendsson tillbakaseende Ulv som 1517 blev Hövitsman på Stegeholm. Johans far Arend var Kung Karls Hövitsman på "Stockholms slott" men även Johans bror Bengt var Hövitsman på "Stockholms slott" - Bengt hade i sin tur en dotter Märta Bengtsdotter som var gift med Trotte Månsson Eka - en morbror till Gustav Vasa. Johan hade även en syster som var gift med Gustav Vasas mormors far Eskil Isaksson Banér som var "Høvedsmand Stäkeholm" (- en "kusin-släkt" till den Banner som var "Slotsfoged paa Kalfføø" och hade Gustav Vasa som fånge.)
Vincent Dyres farfar - Iver - var gift med Christine Pedersdotter Oxe, dotter till Peder Oxe - Rigsråd och Klosterlensman vid Asserbo och Länsman till Krogen och Söborg. Det var på Söborg som Margareta Valdemarsdotter föddes, och verkar kunna ha varit namnet på Stegelholmen / Palatset som låg där - innan man började med namnet Dragsholm. (Samtidigt som namnet Dragsmark börjar användas?)
Förmodligen var Söholm, Söborg, Dragsholm, Stegehus och "Stockholms slott" (Stekehus/Stäkeholm) samma plats. Kan till och med ha varit Stäket/Almestäket där Gustav Trolle verkade ett tag. Allt beroendes på vem och från vilken tid man talade om platsen, även senare från vilket land. (när nationalstaterna som gör anspråk på samma plats och använder samma historia)
https://www.roskildehistorie.dk/gods/ad ... oeholm.htm
https://www.roskildehistorie.dk/gods/bi ... gsholm.htm
https://www.roskildehistorie.dk/gods/ad ... /Stege.htm
https://da.wikipedia.org/wiki/Stege
Peder Oxe är även farfar till Torben Oxe som var med i ett tidigare inslag - han fängslades av Christian II för misstanke om att ha förgiftat Christian II:s Dyveke. (Han var länsman vid Köpenhamn, en bit bort bara enligt centralteorin) Söborg borde ha legat in mot Kungsviken, nära Roskilde (Hroiskeldu). I och för sig så kan även Söborg ha varit Stegelholmen för Kungsviken ligger rakt mittemot på andra sidan viken. Så i tider kan Stegelholmen varit en Biskopsborg under Roskilde såväl som det varit under Nidaros. Det finns bara en så starkt befäst ö här i mitten med strategiskt läge. Den har säkert tillhört många olika Administrativa enheter, såsom under kyrkan eller som Kungligt län.
1536 - efter att Olav Engelbrektsson flytt landet Blev Dragsholm ett kungligt län. Borgen blev också statsfängelse - bland annat för tidigare Biskopar.
Sturepartiet verkade veta vad som skulle komma när de rev Biskopen Gustav Trolles borg - att den katolska kyrkan skulle sekulariseras och reformeras. Men först fick de själva uppleva ett blodbad. "Stureregimerna fann sitt huvudsakliga politiska stöd bland allmogen och städernas borgarskap i kampen mot den då unionsvänliga katolska kyrkan och rådsaristokratin." (Förmodligen var det dessa borgare som rev Stegeholm - se tidigare inslag) Det partiet kanske inte hade något med Sverige att göra egentligen, men att många anhängare fanns i Sverige och Norge. Man ville ju ta kontroll över Hansan, kanske gick den hand i hand med kyrkan och Tyska ordern. Ett sätt att konfiskera deras tillgångar var att reformera kyrkan.
Gustav Vasa tillhörde förmodligen denna reformvilja. Hans moster blev fri från fängelse sedan och undslapp döden. Gustav var tuff mot meningsmotståndare precis som den Katolskvänlige och unionsvänlige Christian II. Dog unionen med dessa blodbad och annat?
Efter fördraget i Brömsebro så skaffade man sig en 50 års lång allians till.
"Fördraget i Brömsebro var ett avtal som slöts 1541 mellan Sveriges konung Gustav Vasa och Kristian III av Danmark. Avtalet innebar en allians mellan Sverige och Danmark mot den tysk-romerska kejsaren Karl V (även kung av Kastilien och Aragonien under namnet Karl I) och löpte på 50 år. I avtalet stod även att man skulle hjälpa varandra mot upprorsrörelser, varvid Danmark senare hjälpte Gustav Vasa i Dackefejden."
Om dagens Kalmar var platsen för den Nordiska unionen? Den borgen man ser nu är mycket större än den som var på 1400 och 1500 - talet. Platsen ligger illa till då den inte ligger strategiskt till i skärningspunkten mellan de tre länderna, både Danskar och Svenskar måste färdas långt inför varje möte - för att inte tala om Norrmännen.
Platsen för styret av den Nordiska unionen måste ju ha setts som en unionssäker plats - En plats där man kunde styra handeln och kunna ta en stor andel av vinsten själva och för att kunna ha det anspråket måste man ligga bra till geografiskt och ha ett starkt fäste. Själva flaskhalsen för handeln till Östersjön var vid Strömmarna. Dit de ekonomiska flödena gick låg också den politiska och militära makten, såväl som kyrkan. Vid strömmarna låg alla dessa institutioner - också sedan tusentals år tillbaka (Megalitobjekten i området).
Området kring dagens Kalmar måste ha varit det motsatta egentligen. Både Västergötland och Dalarna och Småland gjorde uppror, men Gustav Vasa slog ner dem. Han slog ner dem lika hårt som efter kung Hans och Christian Ii:s principer. Att säga att Gustav Vasa var en särpräglad Svensk frihetskämpe är inte sant. Det låter väldigt nationalromantiskt och vinklat. Det låter mer som att han var den andra sidan av myntet av en Nordisk union - styrda av lite olika grupperingar - men från samma område. Vad heter fjorden upp mot Uddevalla? - Kalmarn? (Som Gullmarn, dagens fjord mot Uddevalla har flera namn på olika sträckor) När reformationen sedan kom så kunde man konfiskera den förhållandevis rika kyrkan och ta inkomster som Hansan innan hade. Sedan kunna etablera sig Österut med egna nya borgar av den stil vi ser vid dagens Kalmar.
När man läser om Söholm så är det inte helt klart vilka som var länsmän vid olika tider - kanske är det för att det är samma plats som Dragsholm senare, men även Stegehus. En begränsad mängd länsmän överlappar dock varandra ganska väl för de olika platserna. (Som skulle kunna vara detsamma, -Stekehus och Stekeholm i folkmun?) Förmodligen har den blivit kallad olika saker och vid olika tider. Men även efter decentraliseringen av stiften till de tre länderna. Byggnaden man ser på Fornsök är rätt stor, 85 gånger 60 meter ungefär med murar utanför det i sint tur, ena sidan av Stegelholmen stupar lodrätt upp och där behövs inte lika stark befästning. Flera andra namn ligger bredvid som börjar på Sjö - i trakten säger man annars också att man går ner o badar vid Sjön.
Med tanke på hur Vasasläkten sitter ihop med Bonde/Bååt, Sturarna, Gyldenstierna, Tre Rosor och Dyre (Dyre-kusiner gifter sig med Margareta Huidfeldt på 1600 talet också, och är länsman över Dragsmarks kloster.) - samt vilka det var som blev mördade i blodbadet samt att även Olav Engelbrektsson på samma plats, ställer till med liknande mord osv - så är det ganska klart för mig var det så kallade Stockholms blodbad utspelade sig. Det fanns bara en plats med sådan befästning och läge - och som dessutom var ett Palats och biskopsborg för de olika falangerna/partierna - som de antagligen gemensamt delade - men som de vid olika orostider ockuperade. Lite som Eu idag som blivit ett byråkratiskt styre, - det går bra så länge allt är frid och fröjd, men vid orostider behövs ledarskap.
Jag skulle vilja se originaltexten från den Danska och Norska o Svenska Diplomatarium. Den är översatt åt oss förmodligen och de har helt enkelt förenklat det för sig med Stockholm och andra namn så att det ska passa dagens bild av geografin. Men mer bevis kommer framöver..
- Bilagor
-
- Blå Pil Kalundborg, Röd pil eventuellt Gurre slott (Atterdags födelseplats) som senare blev Krogens slott/borg en föregångare till Kronborgs slott.
Orangea pilar skulle kunna vara slott till "Hafn" (ett tidigt Köpenhamn - eller Gråbrödraklostret i närheten)
Gul pil - själva byn till Köpenhamn - Köpmannahamnen (Haffnia)
Blåa pilar är den naturliga hamnen (med både naturliga och byggda vågbrytare) vid det Köpenhamnska "Haersvik" (Orrevik hette förr Aersvig)
Grön pil anläggning för tullverksamhet. En stor rund kummel verkar stå som rest bredvid förmodad fästning, ca 32 m i diamater - Är det "Kernen" eller Blå tornet eller föregångare till Rundetårnet?
Både Köpenhamn och Kalundborg har ju annars också en gemensam nämnare - Vor Frue kirke.
- Men även Roskilde - som borde varit runt Kungsviken på Orust - nedladdningkalundborgkalfföö.png (2.68 MiB) Visad 19273 gånger
-
- Viktiga Danska fästen, samt de Norska i blå färg. Var de Svenska höll hus är inte riktigt känt ännu. Men skulle inte förvåna mig om de är närmare än vad man tror. Kanske ungefär där de gula pilarna är. En av pilarna visar Eskils grav vid Forshälla. (Eskil lagman?) Här finns indikationer ur vissa källor om ett Ubsola bredvid Forsola.
Gustav Vasa satt en tid vid Kalö fängelse innan han blev smugglad till Lubeck av Erik Banner (senare Danskt rigsråd). Eller var det egentligen Kalvö fängelse? För Erik Banner/Banér - har inte han koppling till området runt Kalvön nu när närområdet har uppdagats?
https://slaegtsbibliotek.dk/920031.pdf
Oluf Friis Slotsfoged paa Kalø
Oluff Fryss Slotsfoged paa Kalfføø
"The peninsula with the castle ruin is named 'Kalø' - 'Kal' has hitherto been written as 'Kalf' and is probably an older version of the modern Danish word 'Kalv' meaning calf, and 'ø' - meaning, island, in Danish."
https://en.wikipedia.org/wiki/Kal%C3%B8_Castle - nedladdningöversiktDanmarkNorgehuvudstad.png (2.57 MiB) Visad 19273 gånger
-
- Tranekaer skulle även ha legat under Nyborg tidvis - och en Nyborg finns bredvid vid Flatön - men det finns även mittemot Lindholmen (Oslo)
där höll man "Danahof" under ett par hundra år innan reformationen. Danehof var en rigsforsamling af "rigets bedste mænd" "det parlament, der kaldes hof" mellan 1250 och 1413
I Regesta diplomatica historiæ danicæ nämns en person vid namn Danhoff Kalffue under mitten av 1400 talet.
Den östra pilen över Orust: här låg kloster och andra ställen som Sorö exempelvis. - nedladdningMalö.png (2.65 MiB) Visad 19273 gånger
Senast redigerad av 92 john, redigerad totalt 1 gång.
Re: Kom Kristendomen in via Orust? Danmarks dåtida huvudstad?
Jag är restaureringtimmerman och har aldrig varit till Orust men sunt förnuft och en viss yrkeskunskap säger mig att de anläggningarna och borgarna och klostren och kyurkorna som du talar om borde ha lämnat en del mycket konkreta spår efter sig. Sådant som alla bybor känner till och pekar ut så fort en arkeolog eller fornminnesinventerare dyker upp. Sådant som arkeologer och inventerare ofta hittar även utan hjälp från bysfolket.
Min yrkeskunskap säger också att dina funderingar om stenarter, stenbrott och stenmurar inte stämmer med någonting som har funnits på annat håll. Det låter osannolikt att Orust skulle ha haft en helt egen lokal stenbrytnings- och stenbyggnadsteknik som inte finns någon annanstans och som dessutom försvann spårlöst utan att lämna ens grundstenar efter sig.
Kort sagt: Litet källkritik om jag får be!
Min yrkeskunskap säger också att dina funderingar om stenarter, stenbrott och stenmurar inte stämmer med någonting som har funnits på annat håll. Det låter osannolikt att Orust skulle ha haft en helt egen lokal stenbrytnings- och stenbyggnadsteknik som inte finns någon annanstans och som dessutom försvann spårlöst utan att lämna ens grundstenar efter sig.
Kort sagt: Litet källkritik om jag får be!
Re: Kom Kristendomen in via Orust? Danmarks dåtida huvudstad?
heimlaga, du har fullständigt rätt. Mina rötter, från min fars sida är Orust och sedan drygt 30 år bor ag på Orust och läst på mig om öns historia samt besöket ett stort antal fornlämningar. De skogar som finns idag planterades i början av 1900-talet, under hela 1800-talet var Orust en väldigt kal ö, och det gjorde att arkeologer under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet i princip, registrerade varenda synlig fornlämning. Ca 17 fornborgar, diverse kvarnruiner och en del andra grundkonstruktioner finns dokumenterade. Någon form av grunder till kloster, kyrkor, borgar, skanser osv finns inte dokumenterat, helt enkelt för att det är betydligt lättare att strida på fastlandet än på en ö. Kontroll över Orust innebär inte kontroll över något av landområden runtomkring, ön är helt ointressant för en nation som vill ha ett inflytande över ett stort landområden.
Sedan har Orust ändå en spännande historia, men det räcker med det, man behöver inte fantisera ihop någon ny.
Sedan har Orust ändå en spännande historia, men det räcker med det, man behöver inte fantisera ihop någon ny.