Alldeles oavsett om man är amatör eller proffs, och även om man spekulerar, får man ju hålla sig till sanningen. Och sanningen är att den genialogin inte finns bekräftad någonstans innan 1600 tal.
Så om du spekulerar, gör det med korrekta uppgifter. Tack!
Hervararsagans ”Kungliga ättartal”, tolkningsförslag
Re: Hervararsagans ”Kungliga ättartal”, tolkningsförslag
Hervararsagans "Kungliga ättartal" är troligen ihopsatt på Island relativt sent. Men dess olika beståndsdelar, som utgörs av äldre sagor och ättelängder etc., kan vara nedtecknade under första halvan av 1200-talet eller ännu tidigare.
Den svenska kungalängden i den äldsta kända versionen av Langfeðgatal börjar med Ragnar Lodbrok och slutar med Erik ”läspe och halte” Eriksson (död 1250). I Hervararsagan har man klippt efter Filip och Inge Hallstensson, antagligen på grund av att de var de sista kungarna i sin ätt, vilket bl.a. Lauritz Weibull har påpekat, då syftet med ”Kungliga ättartal” är att räkna upp de kungliga ättlingarna till sagans Angantyr.
Langfeðgatal - Wikipedia
Kungarna före Lodbrok har hämtats från sagocykeln om Ivar Vidfamne, Harald Hildetand och Sigurd Ring. Vissa uppgifter skiljer sig på några väsentliga punkter från Sagubrot och Hyndlas sång: Ivars dotter bär namnet Alfhild i stället för Aud. Harald och Randver är helbröder och söner till en lydkung till Ivar, i stället för halvbröder vars fäder härskade över riken utanför Ivars välde. Randver blev kung i Danariket medan Harald fick Gautland (sic!), i stället för tvärtom.
Att Björn vid Högen uppges ha haft en välkänd skald knuten till sig är en viktig pusselbit. Enligt Skáldatal hade många svenska kungar från slutet av 900-talet till början av 1200-talet isländska skalder i sitt hov.
Skáldatal – heimskringla.no
Den svenska kungalängden i den äldsta kända versionen av Langfeðgatal börjar med Ragnar Lodbrok och slutar med Erik ”läspe och halte” Eriksson (död 1250). I Hervararsagan har man klippt efter Filip och Inge Hallstensson, antagligen på grund av att de var de sista kungarna i sin ätt, vilket bl.a. Lauritz Weibull har påpekat, då syftet med ”Kungliga ättartal” är att räkna upp de kungliga ättlingarna till sagans Angantyr.
Langfeðgatal - Wikipedia
Kungarna före Lodbrok har hämtats från sagocykeln om Ivar Vidfamne, Harald Hildetand och Sigurd Ring. Vissa uppgifter skiljer sig på några väsentliga punkter från Sagubrot och Hyndlas sång: Ivars dotter bär namnet Alfhild i stället för Aud. Harald och Randver är helbröder och söner till en lydkung till Ivar, i stället för halvbröder vars fäder härskade över riken utanför Ivars välde. Randver blev kung i Danariket medan Harald fick Gautland (sic!), i stället för tvärtom.
Att Björn vid Högen uppges ha haft en välkänd skald knuten till sig är en viktig pusselbit. Enligt Skáldatal hade många svenska kungar från slutet av 900-talet till början av 1200-talet isländska skalder i sitt hov.
Skáldatal – heimskringla.no
HT.2015.2.indd (historisktidskrift.se)Daniel Sävborg skrev:Yngvars saga och Skáldatal ger en inblick i den muntliga tradition om Sveriges historia som de isländska 1200-talsförfattarna hade tillgång till. De visar att en sådan muntlig tradition existerade, oberoende av skriftliga källor. De ger oss en bild av vad slags informanter man hade och varifrån de fick sin information. De visar att islänningarna hade ett regelbundet och obrutet informationsflöde från förstahandsvittnen under hela perioden, från 900-talet till 1200-talet, och att man hade tillgång till ansenliga mängder information som aldrig skrevs ner. Förutsättningarna för att åtminstone övergripande kunskap har traderats om Sverige och dess kungar är goda.
-
Moneta Nova
- Inlägg: 195
- Blev medlem: 4 januari 2016, 16:55
Re: Hervararsagans ”Kungliga ättartal”, tolkningsförslag
Tack för länken till Sävborg, Castor. Det var ett tag sedan jag läste detta.
Intressant att "Refill, synir Bjarnar járnsíðu" saknas i Langfeðgatals svenska kungalängd, men finns med i Kungliga Ättartal. Och att Önundr (Anund) och Emundr (Emund) verkar vara kompalibla? Eller skall vi kanske snarare tolka det som att Anund/Önundr är originalnamnet, i likhet med Rimbert och Adam, och Emundr (Emund) är sagans missuppfattning? Jämför med Olof Skötkonungs söner Onundr och Emundr i Langfeðgatal. Sedan kan man ju bara konstatera att Hervararsagans Kungliga Ättartal i förhållande till Langfeðgatal är betydligt mera innehållsrik och detaljerad. Så sammantaget är det väl mycket som talar för att Weibull hade fel även om detta ...?
https://www.historisktidskrift.se/ht1/f ... avborg.pdf
https://www.germanicmythology.com/FORNA ... RSHAW.html
https://cornelius.tacitus.nu/sagor/hervarar/16.htm
*
Intressant att "Refill, synir Bjarnar járnsíðu" saknas i Langfeðgatals svenska kungalängd, men finns med i Kungliga Ättartal. Och att Önundr (Anund) och Emundr (Emund) verkar vara kompalibla? Eller skall vi kanske snarare tolka det som att Anund/Önundr är originalnamnet, i likhet med Rimbert och Adam, och Emundr (Emund) är sagans missuppfattning? Jämför med Olof Skötkonungs söner Onundr och Emundr i Langfeðgatal. Sedan kan man ju bara konstatera att Hervararsagans Kungliga Ättartal i förhållande till Langfeðgatal är betydligt mera innehållsrik och detaljerad. Så sammantaget är det väl mycket som talar för att Weibull hade fel även om detta ...?
- Regentlängder_jämförelse.png (34.33 KiB) Visad 28372 gånger
https://www.historisktidskrift.se/ht1/f ... avborg.pdf
https://www.germanicmythology.com/FORNA ... RSHAW.html
https://cornelius.tacitus.nu/sagor/hervarar/16.htm
*
Re: Hervararsagans ”Kungliga ättartal”, tolkningsförslag
Enligt Skáldatal åtföljdes Olof Skötkonung (Óláfr sænski) av skalderna Gunnlaug Ormstunga, Ravn Anundsson, Ottar Svarte och Gissur Svarte.
Gunnlaug Ormstunga sägs ha varit sonsonssonson till Brage ”den gamle” Boddassons dotterdotter...
Källa: Corpus poeticvm boreale: the poetry of the Old Northern tongue, from the earliest times to the thirteenth century; : Guðbrandur Vigfússon, 1827-1889 : Free Download, Borrow, and Streaming : Internet Archive
Med ledning av ovanstående genealogi kan man komma fram till att Brage Boddasson bör ha fötts någon gång mellan 800 och 830. Då kan det mycket väl stämma att han var samtida med Björn Eriksson (vid Högen), men knappast med dennes farfarsfar Ragnar Lodbrok.
Anledningen till att Brage har kopplats samman med Ragnar Lodbrok är väl främst hans bäst kända verk som fått titeln Ragnarsdrápa. Den gängse tolkningen av denna drapa är att det är en dekorerad sköld som besjungs, en sköld som skänkts av självaste Ragnar Lodbrok. Men Brage har inte tagit emot gåvan direkt från denne utan från en herre vid namn Hrafnketill. Det finns ingenting som säger att Lodbrok fortfarande levde då Brage fick skölden.
Skaldic Poetry of the Scandinavian Middle Ages :: Ragnarsdrápa — Bragi RdrIII
Kungalängdens kronologi kompliceras av att en förebild till sagans Ragnar Lodbrok tros vara en dansk viking som härjade i Frankrike och England i mitten av 800-talet, belägrade Paris 845 och slutligen blev besegrad av Northumbrias kung Ælla (regeringstid 862 - 867).
Siege of Paris (845) - Wikipedia
Ælla of Northumbria - Wikipedia
Den historiska personen Ragnar (Reginherus) kan rimligen inte vara identisk med Langfeðgatals och ”Kungliga ättartals” Ragnar Lodbrok. För att kronologin ska gå ihop måste den sistnämnde ha varit kung på 700-talet.
Med stöd av Hervararsagans uppgifter om att Björn vid Högen var samtida med Brage skald och att Erik Anundsson (Emundsson) var samtida med Harald Hårfagre, kan man konstruera ett diagram som visar ungefär mellan vilka årtionden Ragnar Lodbrok och hans ättlingar kan tänkas ha levt och regerat. De blåfärgade bitarna anger regeringstiderna. Namnen på två skalder från Skáldatal har lagts in. Erik Refilssons hovskald Alf Jarl den lille, som kan vara äldre än Brage den gamle, verkar tyvärr inte vara omnämnd i någon bevarad källa, annat än i just Skáldatal.
Gunnlaug Ormstunga sägs ha varit sonsonssonson till Brage ”den gamle” Boddassons dotterdotter...
- BRAGE-GUNNLAUG.png (124.42 KiB) Visad 27932 gånger
Med ledning av ovanstående genealogi kan man komma fram till att Brage Boddasson bör ha fötts någon gång mellan 800 och 830. Då kan det mycket väl stämma att han var samtida med Björn Eriksson (vid Högen), men knappast med dennes farfarsfar Ragnar Lodbrok.
Anledningen till att Brage har kopplats samman med Ragnar Lodbrok är väl främst hans bäst kända verk som fått titeln Ragnarsdrápa. Den gängse tolkningen av denna drapa är att det är en dekorerad sköld som besjungs, en sköld som skänkts av självaste Ragnar Lodbrok. Men Brage har inte tagit emot gåvan direkt från denne utan från en herre vid namn Hrafnketill. Det finns ingenting som säger att Lodbrok fortfarande levde då Brage fick skölden.
Skaldic Poetry of the Scandinavian Middle Ages :: Ragnarsdrápa — Bragi RdrIII
Kungalängdens kronologi kompliceras av att en förebild till sagans Ragnar Lodbrok tros vara en dansk viking som härjade i Frankrike och England i mitten av 800-talet, belägrade Paris 845 och slutligen blev besegrad av Northumbrias kung Ælla (regeringstid 862 - 867).
Siege of Paris (845) - Wikipedia
Ælla of Northumbria - Wikipedia
Den historiska personen Ragnar (Reginherus) kan rimligen inte vara identisk med Langfeðgatals och ”Kungliga ättartals” Ragnar Lodbrok. För att kronologin ska gå ihop måste den sistnämnde ha varit kung på 700-talet.
Med stöd av Hervararsagans uppgifter om att Björn vid Högen var samtida med Brage skald och att Erik Anundsson (Emundsson) var samtida med Harald Hårfagre, kan man konstruera ett diagram som visar ungefär mellan vilka årtionden Ragnar Lodbrok och hans ättlingar kan tänkas ha levt och regerat. De blåfärgade bitarna anger regeringstiderna. Namnen på två skalder från Skáldatal har lagts in. Erik Refilssons hovskald Alf Jarl den lille, som kan vara äldre än Brage den gamle, verkar tyvärr inte vara omnämnd i någon bevarad källa, annat än i just Skáldatal.
- LODBROKSÄTTEN.png (11.35 KiB) Visad 27932 gånger
Re: Hervararsagans ”Kungliga ättartal”, tolkningsförslag
I Hervararsagans kungalängd framgår det att Lodbroks son Vitsärk rådde över Östriket (Austrríki).
Märkligt nog har det i Saxos version av Ragnar Lodbroks saga på latin blivit:
- Withsercum, Suetie principantem.
På engelska:
- Hwitserk, who ruled over Sweden.
På tyska:
- Withserk, der Schweden verwaltete.
I vissa utgåvor av Gesta Danorum står det Scithiae principantem i stället för Suetie principantem.
På danska:
- Hvidsærk, der stod for Styret i Skythien.
Begreppet Austrríki kan tydligen ställa till med en del förvirring!
Min hypotes (jfr tidigare inlägg) är att den person som i sagan kallas Vitsärk, Björn Järnsidas bror, faktiskt kan ha härskat över en del (närmare bestämt den sydöstra delen) av Sverige, snarare än länderna på andra sidan Östersjön. Så varianten Suetie principantem behöver kanske inte vara helt fel trots allt?
Kartan visar de geografiska namn som omtalades av Wulfstan (ca 880?).
Källa: The Account Given By Wulfstan | Viking Archaeology (archeurope.com)
Jag har kompletterat kartan med Seeburg som inte nämndes av Wulfstan, men väl av Rimbert.
Det hypotetiska Östriket (Blekinge, Möre, Öland och Gotland) har ringats in. Stjärnan markerar platsen där kungarna Björn (830), Olof (852) och Ring med söner (936) kan tänkas ha residerat.
Märkligt nog har det i Saxos version av Ragnar Lodbroks saga på latin blivit:
- Withsercum, Suetie principantem.
På engelska:
- Hwitserk, who ruled over Sweden.
På tyska:
- Withserk, der Schweden verwaltete.
I vissa utgåvor av Gesta Danorum står det Scithiae principantem i stället för Suetie principantem.
På danska:
- Hvidsærk, der stod for Styret i Skythien.
Begreppet Austrríki kan tydligen ställa till med en del förvirring!
Min hypotes (jfr tidigare inlägg) är att den person som i sagan kallas Vitsärk, Björn Järnsidas bror, faktiskt kan ha härskat över en del (närmare bestämt den sydöstra delen) av Sverige, snarare än länderna på andra sidan Östersjön. Så varianten Suetie principantem behöver kanske inte vara helt fel trots allt?
- AUSTRRÍKI.png (568.74 KiB) Visad 27929 gånger
Källa: The Account Given By Wulfstan | Viking Archaeology (archeurope.com)
Jag har kompletterat kartan med Seeburg som inte nämndes av Wulfstan, men väl av Rimbert.
Det hypotetiska Östriket (Blekinge, Möre, Öland och Gotland) har ringats in. Stjärnan markerar platsen där kungarna Björn (830), Olof (852) och Ring med söner (936) kan tänkas ha residerat.
-
Moneta Nova
- Inlägg: 195
- Blev medlem: 4 januari 2016, 16:55
Re: Hervararsagans ”Kungliga ättartal”, tolkningsförslag
Intressant dateringsförsök!Castor skrev: Med stöd av Hervararsagans uppgifter om att Björn vid Högen var samtida med Brage skald och att Erik Anundsson (Emundsson) var samtida med Harald Hårfagre, kan man konstruera ett diagram som visar ungefär mellan vilka årtionden Ragnar Lodbrok och hans ättlingar kan tänkas ha levt och regerat.
Tror att den enkla förklaringen är att han syftar på "Svithiod det Stora" (The Great Swithiod) d.v.s. Skytien.Castor skrev: Withsercum, Suetie principantem ... Hvidsærk, der stod for Styret i Skythien ...
*
Re: Hervararsagans ”Kungliga ättartal”, tolkningsförslag
Ja, de geografiska namnen Svitjod (det stora), Skytien, Östriket etc. blandas ihop rätt friskt!Moneta Nova skrev: ↑20 mars 2024, 13:56Tror att den enkla förklaringen är att han syftar på "Svithiod det Stora" (The Great Swithiod) d.v.s. Skytien.Castor skrev: Withsercum, Suetie principantem ... Hvidsærk, der stod for Styret i Skythien ...
Lars Gahrn reder ut begreppen: https://journals.lub.lu.se/scandia/arti ... /1222/2391
Re: Hervararsagans ”Kungliga ättartal”, tolkningsförslag
Ungefär vid samma tid som den av Adam omtalade kungafamiljen Ring & söner hade makten, ska Björn (III) Eriksson ha ”suttit i Uppsala” enligt Hervararsagan som efter omnämnandet av Ragnar Lodbroks söner enbart handlar om Björn (I) Järnsidas ättlingar.
Björn (III) uppges ha härskat länge, i femtio år enligt Harald Hårfagres saga som också, liksom andra västnordiska sagor, upplyser att Björn var far till Erik Segersäll.
Kung Rings son Erik var sannolikt far till Emund Eriksson som enligt Adam av Bremen var allierad med Harald Blåtand, en uppgift som kan antas gälla 970-talet eller däromkring. Sigtuna grundades vid denna tid, kanske redan ett decennium före det mytomspunna slaget vid Fyrisvallarna, inför vilket Styrbjörn stöddes av Harald Blåtand. Styrbjörns farbror Erik Segersäll var alltså Haralds ovän. Erik blev dessutom ovän med Haralds son Sven Tveskägg som också var ovän med Harald.
De äldsta arkeologiska fynden från Sigtuna luktar Blåtand...
Se t.ex.:
Situne-dei-2015_Tesch.pdf (sigtunamuseum.se)
Om Sigtunas grundläggare var understödd av den danska kungamakten är det, mot bakgrund av vad som sagts om Haralds sympatier och antipatier, mindre troligt att det var Erik Segersäll som lade grunden för staden. Sigtuna kan ses som ett kristet kungligt ”brohuvud” och Erik Segersäll var väl knappast kristen? Enligt Adam ska Erik sent i livet ha blivit omvänd till kristendomen i Danmark (Blåtand var då död och Tveskägg var ”fördriven”). Men vid hemkomsten ska han ha återgått till asatron.
Hypotetiskt kan Sigtuna ha grundlagts av Harald Blåtands allierade Emund Eriksson. Kanske var det även han som, med Haralds hjälp, låg bakom ödeläggelsen av Björkö? Man kan spekulera om det inte kan ha legat i både Hedebys och Köpingsviks intressen att Björkö ödelades?
Det har hypotetiserats att Harald Blåtand var den som inrättade systemet med kungliga handgångna män (tegnar) utstationerade vid strategiska stödjepunkter – Tegnebyar.
Se t.ex.:
Duczko, W., 1995. Kungar, thegnar, Tegnebyar, juveler och silverskatter - Om danskt inflytande i Sverige under senvikingatid
Löfving, C., 2001. Gothia som danskt/engelskt skattland - Ett exempel på heterarki omkring år 1000
En alternativ tolkning är att tegnebyarna inte etablerades förrän i nästa generation då både Harald B. och Erik S. var döda. Kanske var det framför allt Olov Skötkonung som hade nytta av tegnarna och tegnebyarna. Med hjälp av dem kunde han kontrollera de mer perifera delarna av sitt rike. På kartan nedan kan vi urskilja två ”tentakler” som utgår från Västergötland.
Olof Skötkonung var allierad med Sven Tveskägg. Kanske var det med Svens hjälp som Olof fick kontroll över Sigtuna? Emund Eriksson var förmodligen död sedan länge och hans efterträdare kanske inte mäktade att utan danskt stöd hålla ”brohuvudet” vid Mälaren?
Rekonstruktion av Olof Skötkonungs rike i början av 1000-talet. Röda rutor = städer, Sigtuna (överst till höger) och Skara. Stjärnor = tegnebyar (fritt efter Löfving). Tegnaby mellan Växjö och Ingelstad ligger utanför kartan. Det är ovisst om småländerna Värend, Finnveden, Njudung, Tjust etc. ingick i Olof Skötkonungs rike.
En av tegnebyarna - Tägnebyn sydväst om Ödeborg, Färgelanda kommun i Dalsland - kan förresten ha en kuriös koppling till Hervararsagans kungalängd. Det kan ha varit här som Björn at Haugi, ett och ett halvt sekel innan tegnsystemet inrättades, lät bygga sin gård ”vid Högen”.
Källa: Fornsök (raa.se)
Som evidens på danskt inflytande framhålls, av både Duczko och Löfving, förekomsten av exklusiva smycken företrädesvis utförda i Hiddensee-stil. Dylika artefakter har påträffats inte bara i Sigtuna utan också i närheten av flera tegnebyar. Notabelt är att en av Västsveriges största vikingatida silverskatter hittades i Stora Ryk cirka fyra kilometer nordost om den dalsländska Tägnebyn.
Foto: Historiska Museet.
Treflikigt spänne, Spänne, Eldstålsformigt hänge, Hänge, Hängsmycke, Beslag, Filigranhänge, Garnityr, Pärla, Spiralpärla, Ring, Mynt - Sök i samlingarna (shm.se)
Ett annat exklusivt fynd, i form av rembeslag och en sporre av guld, har påträffats i Rød mellan Østfolds två tegnebyar.
http://arkeologi.blogspot.com/2019/12/k ... -rd-i.html
Skatterna funna i Dalsland och i Østfold kan förstås ha grävts ner innan tegnebyarna kom till.
Björn (III) uppges ha härskat länge, i femtio år enligt Harald Hårfagres saga som också, liksom andra västnordiska sagor, upplyser att Björn var far till Erik Segersäll.
Kung Rings son Erik var sannolikt far till Emund Eriksson som enligt Adam av Bremen var allierad med Harald Blåtand, en uppgift som kan antas gälla 970-talet eller däromkring. Sigtuna grundades vid denna tid, kanske redan ett decennium före det mytomspunna slaget vid Fyrisvallarna, inför vilket Styrbjörn stöddes av Harald Blåtand. Styrbjörns farbror Erik Segersäll var alltså Haralds ovän. Erik blev dessutom ovän med Haralds son Sven Tveskägg som också var ovän med Harald.
De äldsta arkeologiska fynden från Sigtuna luktar Blåtand...
Se t.ex.:
Situne-dei-2015_Tesch.pdf (sigtunamuseum.se)
Om Sigtunas grundläggare var understödd av den danska kungamakten är det, mot bakgrund av vad som sagts om Haralds sympatier och antipatier, mindre troligt att det var Erik Segersäll som lade grunden för staden. Sigtuna kan ses som ett kristet kungligt ”brohuvud” och Erik Segersäll var väl knappast kristen? Enligt Adam ska Erik sent i livet ha blivit omvänd till kristendomen i Danmark (Blåtand var då död och Tveskägg var ”fördriven”). Men vid hemkomsten ska han ha återgått till asatron.
Hypotetiskt kan Sigtuna ha grundlagts av Harald Blåtands allierade Emund Eriksson. Kanske var det även han som, med Haralds hjälp, låg bakom ödeläggelsen av Björkö? Man kan spekulera om det inte kan ha legat i både Hedebys och Köpingsviks intressen att Björkö ödelades?
Det har hypotetiserats att Harald Blåtand var den som inrättade systemet med kungliga handgångna män (tegnar) utstationerade vid strategiska stödjepunkter – Tegnebyar.
Se t.ex.:
Duczko, W., 1995. Kungar, thegnar, Tegnebyar, juveler och silverskatter - Om danskt inflytande i Sverige under senvikingatid
Löfving, C., 2001. Gothia som danskt/engelskt skattland - Ett exempel på heterarki omkring år 1000
En alternativ tolkning är att tegnebyarna inte etablerades förrän i nästa generation då både Harald B. och Erik S. var döda. Kanske var det framför allt Olov Skötkonung som hade nytta av tegnarna och tegnebyarna. Med hjälp av dem kunde han kontrollera de mer perifera delarna av sitt rike. På kartan nedan kan vi urskilja två ”tentakler” som utgår från Västergötland.
Olof Skötkonung var allierad med Sven Tveskägg. Kanske var det med Svens hjälp som Olof fick kontroll över Sigtuna? Emund Eriksson var förmodligen död sedan länge och hans efterträdare kanske inte mäktade att utan danskt stöd hålla ”brohuvudet” vid Mälaren?
- OLOF.png (51.52 KiB) Visad 27365 gånger
En av tegnebyarna - Tägnebyn sydväst om Ödeborg, Färgelanda kommun i Dalsland - kan förresten ha en kuriös koppling till Hervararsagans kungalängd. Det kan ha varit här som Björn at Haugi, ett och ett halvt sekel innan tegnsystemet inrättades, lät bygga sin gård ”vid Högen”.
- TÄGNEBYN&STORARYK.png (525.14 KiB) Visad 27333 gånger
Som evidens på danskt inflytande framhålls, av både Duczko och Löfving, förekomsten av exklusiva smycken företrädesvis utförda i Hiddensee-stil. Dylika artefakter har påträffats inte bara i Sigtuna utan också i närheten av flera tegnebyar. Notabelt är att en av Västsveriges största vikingatida silverskatter hittades i Stora Ryk cirka fyra kilometer nordost om den dalsländska Tägnebyn.
Foto: Historiska Museet.
Treflikigt spänne, Spänne, Eldstålsformigt hänge, Hänge, Hängsmycke, Beslag, Filigranhänge, Garnityr, Pärla, Spiralpärla, Ring, Mynt - Sök i samlingarna (shm.se)
Ett annat exklusivt fynd, i form av rembeslag och en sporre av guld, har påträffats i Rød mellan Østfolds två tegnebyar.
http://arkeologi.blogspot.com/2019/12/k ... -rd-i.html
Skatterna funna i Dalsland och i Østfold kan förstås ha grävts ner innan tegnebyarna kom till.
Re: Hervararsagans ”Kungliga ättartal”, tolkningsförslag
Intressant nog är Olof far till Erik Segersäll också i Saxos Gesta Danorum (Danmarks krønike på danska). Här nämns ingen Sigurd, utan Styrbjörn påstås vara son till gamle kung Björn och brorson till Olof. Enligt Saxo var alltså Styrbjörn och Erik kusiner.Moneta Nova skrev: ↑8 mars 2024, 13:45Styrbjörns far hette inte alls hette Olof, utan Sigurd (Sigurur, Sige, Sigfried). Källa: Gesta Wulinensis (se uppsatsen ”Slaget år 972 vid Cidini” av Sven Rosborn 2022). Enligt samma källa var Styrbjörns far Sigurd - son till Björn, som i sin tur var bror till Olof, som skall ha varit Erik Segersälls far. Det var alltså kusinerna Sigurd Björnsson (sagans Olof Björnsson) och Erik Olofsson, Segersäll som var samregenter. Teoretiskt sett skulle alltså Styr-Björns farfar Björn kunna vara densamme som Björn Eriksson - d.v.s. Erik Anundsson, Väderhatts äldste son.
Detta skulle betyda att man i Kungliga ättartal känt till "huvudingredienserna", men blandat bort korten beträffande släktskaperna. Kanske visste man att Styr-Björns farfar hette Björn ... och att någon vid namn Olof också figurerade i släkten? Kanske kände man t.o.m. till Olof Björnsson d.ä.? Hur som helst var (enligt GW) Olof d.y. Erik Segersälls far, men i Kungliga ättartal råkade han istället bli nedtecknad som Eriks äldre bror.
Bröderna Björn & Olof ...
1.) Björn (Eriksson?) - Sigurd Björnsson - Styrbjörn Starke.
2.) Olof - Erik Segersäll - Olof Skötkonung - Anund Jakob.
*
Enligt Saxo drog Harald Blåtand till Halland för att bistå Styrbjörn i striden mot Erik men då han fick veta att kejsar Otto hade invaderat Jylland blev Harald tvungen att skyndsamt vända om…Saxo (översatt av Frederik Winkel Horn) skrev:Ved den Tid kom Styrbjørn, en Søn af den svenske Konge Bjørn, efter at hans Farbroder Olafs Søn Erik havde skilt ham ved Riget, tillige med sin Søster Gyrithe til Harald, Thyras Søn, for ydmygt at bede om Hjælp, og han fandt ham saa meget mere redebon til at slutte Venskab med ham, som han villig gik ind paa at give ham sin Søster til Ægte.
Imidlertid paakaldte Styrbjørn, som stadig eggedes til Hævnlyst og var opsat paa at faa Oprejsning for den Uret, der var tilføjet ham, Haralds Bistand og drog sin Vredes Sværd imod Eriks forhadte Herredømme, idet han mindedes de Tab, han havde lidt. Harald drog for den Sags Skyld til Halland, men saa fik han Bud om, at Tyskerne under Kejser Otto havde gjort Indfald i Riget.
Vad står det mer i Gesta Wulinensis som skiljer sig från andra källor till den sena vikingatidens historia? Står det något om Sigtuna och om huruvida Harald Blåtand kan ha varit inblandad i dess tillblivelse?
Jag har inte läst Rosborns bok, känner bara till en del av innehållet genom detta forum.
Re: Hervararsagans ”Kungliga ättartal”, tolkningsförslag
Ett problem med Hervararsagans kungalängd är att det bara är två generationer bakåt från Erik Segersäll till den Erik som hade makten då Harald Hårfagre enade Norge. Inte omöjligt men det finns skäl att misstänka att det saknas ett släktled!
Hervarsagans uppgifter om Björns, Olof, Erik Segersälls och Styrbjörn Starkes släktskapsrelationer är helt samstämmiga med andra västnordiska sagor, t.ex. Styrbjörns saga.
Däremot ger Hervararsagan och Gesta Danorum motstridiga uppgifter:
HERVARARSAGAN
Styrbjörns far heter Olof
Olofs far heter Björn
Olof och Erik är bröder
Erik är Styrbjörns farbror
GESTA DANORUM
Styrbjörns far heter Björn
Eriks far heter Olof
Björn och Olof är bröder
Styrbjörn och Erik är kusiner
Om hälften av uppgifterna (röd text ovan) från Hervararsagan respektive Gesta Danorum kombineras kan man komma fram till följande resultat:
Styrbjörns far heter Björn
Eriks far heter Olof
Olofs far heter Björn
Erik är Styrbjörns farbror
Gamle kung Björn blir nu Erik Segersälls farfar och Olof blir hans far i stället för hans bror.
En bortglömd Björn (d.y.) Olofs son, Eriks bror och Styrbjörns far tillkommer.
Björn (d.ä.) --- Olof Björnsson --- Björn (d.y.) & Erik Segersäll
Björn (d.y.) --- Styrbjörn Starke
Erik Segersäll --- Olof Skötkonung
Hervarsagans uppgifter om Björns, Olof, Erik Segersälls och Styrbjörn Starkes släktskapsrelationer är helt samstämmiga med andra västnordiska sagor, t.ex. Styrbjörns saga.
Däremot ger Hervararsagan och Gesta Danorum motstridiga uppgifter:
HERVARARSAGAN
Styrbjörns far heter Olof
Olofs far heter Björn
Olof och Erik är bröder
Erik är Styrbjörns farbror
GESTA DANORUM
Styrbjörns far heter Björn
Eriks far heter Olof
Björn och Olof är bröder
Styrbjörn och Erik är kusiner
Om hälften av uppgifterna (röd text ovan) från Hervararsagan respektive Gesta Danorum kombineras kan man komma fram till följande resultat:
Styrbjörns far heter Björn
Eriks far heter Olof
Olofs far heter Björn
Erik är Styrbjörns farbror
Gamle kung Björn blir nu Erik Segersälls farfar och Olof blir hans far i stället för hans bror.
En bortglömd Björn (d.y.) Olofs son, Eriks bror och Styrbjörns far tillkommer.
Björn (d.ä.) --- Olof Björnsson --- Björn (d.y.) & Erik Segersäll
Björn (d.y.) --- Styrbjörn Starke
Erik Segersäll --- Olof Skötkonung