Intressant kandidatuppsats från 2018:
Böten, Signalen och Branden
Att undersöka förutsättningarna för signalsystem med hjälp av GIS
och ortnamn
Markus Palmborn
http://www.diva-portal.se/smash/get/div ... TEXT01.pdf
"Ortnamnselement som identifierats och använts för undersökningens rumsliga analyser är följande:
Kas-namn
Brand-namn
Vård-namn
Vakt-namn
Signal-namn
Böt-namn"
"Det är svårt att säga varför ortnamn som syftar på signalsystem finns i landskapet på dessa
platser.Det går att utvärdera med moderna metoder som GIS och landskapsanalyser om en
plats är optimal för ett signalsystem. Men det är omöjligt att ge en exakt förklaring för på
vilka grunder det bestämde var en vårdkase skulle stå. Som Figur 11 och 13 visar är det
möjligt att landskapsgränser eller gränserna till ”kungadömmen” var en sannolik faktor.
Andra faktorer som kan ha spelat in är samhällsstruktur, exempelvis vem som skulle sköta
om en vårdkase och hålla vakt. Även traditioner och kultur har sannolikt spelat in."
Beowulfskvädets topografi
-
kylarvende
- Inlägg: 844
- Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48
Re: Beowulfskvädets topografi
En kandidatuppsats från 2021 som delvis ansluter till mitt närmast föregående inlägg. Alltså inte direkt Beowulfkvädet, men vårdkasar:
https://www.diva-portal.org/smash/get/d ... TEXT01.pdf
"Uppsalas förlorade storhög
Joakim Löfstedt"
Folksägner behandlas även (dock inte Beowulfkvädet), se sidan 26:
"Sägner kan inte betraktas som sanningar, men kan ha element av kunskapsbärare (Zachrisson
2010:169)."
Slusatser på sidan 44:
"Genom analys av Kashögen, dess omgivningar och landskap har vi fått en djupare förståelse av
platsen och det historiska sammanhanget för den mäktiga storhög som en gång bör ha legat här.
Landskapsanalyser och kartstudier har gett oss goda insikter kring områdets historiska
utveckling. Strandförskjutningen förändrar området radikalt. Viktiga vattenvägar grundas upp
och landvägar skapas. Siktanalyser, tillsammans med förledet Kas- i ortnamnet visar på en
vårdkaseplats. Rullstensåsen är en viktig pusselbit vid uppförandet av Kashögen. På de
historiska kartorna och de moderna LiDAR kartorna hittar vi vad som nu är borta. Den tidigare
mäktiga Kashögen refereras nu till som ’gropen’ av lokalbefolkningen.
"Förledet Kas- finns i många ortnamn ofta uppe på höjder, till exempel Kasåsen, en nutida och
forntida viktig plats där Uppsala slott nu är beläget."
https://www.diva-portal.org/smash/get/d ... TEXT01.pdf
"Uppsalas förlorade storhög
Joakim Löfstedt"
Folksägner behandlas även (dock inte Beowulfkvädet), se sidan 26:
"Sägner kan inte betraktas som sanningar, men kan ha element av kunskapsbärare (Zachrisson
2010:169)."
Slusatser på sidan 44:
"Genom analys av Kashögen, dess omgivningar och landskap har vi fått en djupare förståelse av
platsen och det historiska sammanhanget för den mäktiga storhög som en gång bör ha legat här.
Landskapsanalyser och kartstudier har gett oss goda insikter kring områdets historiska
utveckling. Strandförskjutningen förändrar området radikalt. Viktiga vattenvägar grundas upp
och landvägar skapas. Siktanalyser, tillsammans med förledet Kas- i ortnamnet visar på en
vårdkaseplats. Rullstensåsen är en viktig pusselbit vid uppförandet av Kashögen. På de
historiska kartorna och de moderna LiDAR kartorna hittar vi vad som nu är borta. Den tidigare
mäktiga Kashögen refereras nu till som ’gropen’ av lokalbefolkningen.
"Förledet Kas- finns i många ortnamn ofta uppe på höjder, till exempel Kasåsen, en nutida och
forntida viktig plats där Uppsala slott nu är beläget."
-
kylarvende
- Inlägg: 844
- Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48
Re: Beowulfskvädets topografi
Angående vårkasar i Norge. Vad de kallas dår och övrig information:
https://runeberg.org/omborgar/0016.html
"Av intresse är här vad C. G. Styffe anför i
inledningen till skildringen om Dal (Dalsland), som ju ofta var utsatt för
anfall från Norge: »En mängd vårdkasar, eller som de ännu på norska
kallas, bauner, hade därföre plägat hållas i beredskap. Också kallas
många gårdar än i dag Bön, och Vardbo härad har ännu i sitt namn,
ehuru nu förändrat till Valbo, en erinran om de tider, då man måste hålla
vård vid ’landamäret’.»"
https://no.wikipedia.org/wiki/Vete
"Vete,[1][2] vedvarde eller ildvarde[3][4] (norrønt viti, «tegn, merke, varde», nynorsk vite[5][6]) eller baun[7] og baune (etter dansk bavn[8]) er et signal- eller varselbål som inngår i et varslingssystem basert på lyssignaler"
"Veter blir gjerne delt i de som tilhører stamlinjene for rask varsling og de som tilhører nettverk for lokal varsling. De som tilhører stamlinjene, har gjerne lange sprang mellom hver vete, avstanden er rundt 15-30 km mellom de enkelte. Dette gjorde det mulig å tenne dem i rask rekkefølge og slik sende beskjed om ufred. Disse vetene lå ofte slik til at det ikke var mulig å se dem nede i dalene, derfor var det lokale vetesystem som varslet videre. I de lokale vetesystemene var det typisk 4-7 km mellom de enkelte vetene, slik at det måtte tennes langt flere for å sende beskjed over samme avstand som for stamlinjene."
https://runeberg.org/omborgar/0016.html
"Av intresse är här vad C. G. Styffe anför i
inledningen till skildringen om Dal (Dalsland), som ju ofta var utsatt för
anfall från Norge: »En mängd vårdkasar, eller som de ännu på norska
kallas, bauner, hade därföre plägat hållas i beredskap. Också kallas
många gårdar än i dag Bön, och Vardbo härad har ännu i sitt namn,
ehuru nu förändrat till Valbo, en erinran om de tider, då man måste hålla
vård vid ’landamäret’.»"
https://no.wikipedia.org/wiki/Vete
"Vete,[1][2] vedvarde eller ildvarde[3][4] (norrønt viti, «tegn, merke, varde», nynorsk vite[5][6]) eller baun[7] og baune (etter dansk bavn[8]) er et signal- eller varselbål som inngår i et varslingssystem basert på lyssignaler"
"Veter blir gjerne delt i de som tilhører stamlinjene for rask varsling og de som tilhører nettverk for lokal varsling. De som tilhører stamlinjene, har gjerne lange sprang mellom hver vete, avstanden er rundt 15-30 km mellom de enkelte. Dette gjorde det mulig å tenne dem i rask rekkefølge og slik sende beskjed om ufred. Disse vetene lå ofte slik til at det ikke var mulig å se dem nede i dalene, derfor var det lokale vetesystem som varslet videre. I de lokale vetesystemene var det typisk 4-7 km mellom de enkelte vetene, slik at det måtte tennes langt flere for å sende beskjed over samme avstand som for stamlinjene."
-
kylarvende
- Inlägg: 844
- Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48
Re: Beowulfskvädets topografi
Angående vårdkasar och liknande signal/varningssystem i Norge. Det kanske finns en avhandling avseende Beowulfkvädets förmodade signal/varningssystem för Østfold? Tipsa i så fall gärna! Under tiden kan man studera en liknande avhandling för Vestland, Norge:
https://bora.uib.no/bora-xmlui/bitstrea ... sAllowed=y
"Elle melle, en undersøkelse av vetene i Vestland
Geirmund Tryti
Masteroppgave i arkeologi
Institutt for arkeologi, historie, kultur- og religionsvitenskap
Universitetet i Bergen
Vår 2022"
https://bora.uib.no/bora-xmlui/bitstrea ... sAllowed=y
"Elle melle, en undersøkelse av vetene i Vestland
Geirmund Tryti
Masteroppgave i arkeologi
Institutt for arkeologi, historie, kultur- og religionsvitenskap
Universitetet i Bergen
Vår 2022"
-
kylarvende
- Inlägg: 844
- Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48
Re: Beowulfskvädets topografi
Mer information om möjliga kontakter mellan Romarrikets Britannien och Norge:
https://www.epiacumheritage.org/blog/po ... %EF%BF%BC/
"A great many cultural monuments and rich finds from the Late Roman period (ca. 200 – 400 AD) have been discovered in the area of Karmsund and its bordering districts. Something special must have happened, as it appears the population up here in the North had close international contacts at this time."
"At some point during the 3rd century AD, a powerful prince was buried in what we call the Flag Mound at Avaldsnes."
"However, the most striking object in the Flag Mound was a magnificent, double-edged sword. Its grip was adorned with a silver button and the leather-bound sheath was richly decorated with gilded plates of silver. Swords of this kind belonged to the Roman army"
https://sv.wikipedia.org/wiki/Avaldsnes
https://es.wikipedia.org/wiki/Karmsund
https://www.epiacumheritage.org/blog/po ... %EF%BF%BC/
"A great many cultural monuments and rich finds from the Late Roman period (ca. 200 – 400 AD) have been discovered in the area of Karmsund and its bordering districts. Something special must have happened, as it appears the population up here in the North had close international contacts at this time."
"At some point during the 3rd century AD, a powerful prince was buried in what we call the Flag Mound at Avaldsnes."
"However, the most striking object in the Flag Mound was a magnificent, double-edged sword. Its grip was adorned with a silver button and the leather-bound sheath was richly decorated with gilded plates of silver. Swords of this kind belonged to the Roman army"
- avaldsnesimage_large.jpg (41.53 KiB) Visad 3712 gånger
https://es.wikipedia.org/wiki/Karmsund
Re: Beowulfskvädets topografi
Tack för väldigt intressant läsning, ja det är väl ingen numera som tvekar om att nordborna hade nära kontakter med romarriket och även med deras motståndare under mycket lång tid.
Re: Beowulfskvädets topografi
Artikel om Beowulf på sidorna 22-27 i senaste numret av Populär arkeologi (nummer 3/2024).
-
kylarvende
- Inlägg: 844
- Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48
Re: Beowulfskvädets topografi
anganatyr!
Tack för informationen!
Tack för informationen!
Re: Beowulfskvädets topografi
"Eketorp uppfördes av den ursprungliga järnåldersbefolkningen på 300- 400 e.Kr. – under en period då de bosatta hade nära band till Romarriket. Borgarna på Öland fungerade som en slags bunkrar på denna tid"
Er Eketorps borg dateret mere præcist end ovenstående?
Er Eketorps borg dateret mere præcist end ovenstående?
-
kylarvende
- Inlägg: 844
- Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48
Re: Beowulfskvädets topografi
https://www.oland.se/eketorps-borgBalticSea skrev: ↑6 augusti 2024, 22:17"Eketorp uppfördes av den ursprungliga järnåldersbefolkningen på 300- 400 e.Kr. – under en period då de bosatta hade nära band till Romarriket. Borgarna på Öland fungerade som en slags bunkrar på denna tid"
Er Eketorps borg dateret mere præcist end ovenstående?
"JÄRNÅLDER
Den första borgen, Eketorps I, byggdes på 300-talet under en period av välstånd på Öland. För att försvara sina ägodelar gick ett 20-tal hushåll samman och uppförde borgen. Den blev en gemensam samlingsplats och ett tillfälligt skydd i orostider. Så småningom blev bosättningen permanent under Eketorp II."