Nja, jag tycker bara ett av breven håller för vad du försöker kommunicera och vi vet ju inte bakgrunden. Det blir väldigt mycket gissningslek.
Varför håller inte de andra? SDHK 1459 från 1289 kan också adderas till de tre, liksom det med detta sammankopplade SDHK 762. I det förstnämnds används osgocia och svecia som precisering, i det andra förekommer Svecia, Närke och Tjust.
4142 är från 1335 och det är en domprost från Linköping som kallas Petrus de Swecia.
Redan västgötabiskopen Osmund tituleras ad suedia.
Tycker inte det är relevant i sammanhanget, det är väl uppenbart att Swecia också betecknade riket i sin helhet och att det därför var naturligt för utlänningar att använda den beteckningen?
De flesta brev rörande fastigheter och jordar i Västergötland och Östergötland har ingen landskapsangivelse. SHdk1657 är med sndea ord ganska unik. Det väcker en rad frågor kring varför det inte är kutym vid alla uppgörelser.
Försök till svar på dessa frågor: Före mitten på 1200-talet skrevs alltid bara fastighetens namn, utan vidare precisering. För det mesta berörde ju fastighetstransaktionerna bara en region, ett kloster som fick gods i det landskap det låg i till exempel, och då fanns väl inget behov av att beteckna regionen i dokumentet. Men inte ens i en så omfattande fastighetstransaktion som drottning Katarinas klosterdonation anges någon precisering för i vilka olika delar av landet godsen låg.
De första preciseringarna jag hittar i brev som utfärdats av världsliga stormän är från 1240 ”in insula Visinshö” och 1266 ”Carlaeby in strenginensi dyocesi”, och eftersom både Torp och Karleby är vanliga ortnamn ligger det väl nära till hands att tro att syftet är att skilja dem från andra fastigheter med samma namn. I kyrkliga brev börjar däremot så vitt jag kan förstå en mer systematisk användning av fastigheternas sockentillhörighet vid mitten av 1200-talet, till exempel i Fogdö klosters jordebok från 1257. I den betecknas godsen i Södermanland och folklanden bara med socken eller vilken ö de låg på, medan några få gods i Närke preciseras med landskapets namn. Detta knyter ju för övrigt möjligen an till att Närke och Swecia hålls isär i SDHK 1948.
Oavsett lagsagans utbredning så har du namnet Vesgocie.
Här förstår jag faktiskt inte alls vad du vill ha sagt.
