Stigman

[Yngwe]

Absolut, men dagens vägar är dragna rakt fram, övrer myr och sjö och älv, sprängda genom berg, dragna från stad till stad, medans dåtidens gick från gård till gård.

Jag antar att venetierna gjort som män gör, dom överdriver för att framhäva sina bedrifter.

Oavsett, jag har svårt att tro att vanligt folk kallt kunnat räkna med kost och logi längs vägen. Ksnske gar de fått sova i ladan, men mat och annat har de nig fått stå för själva. Övernattning under en gran har nog varit vanligt. Det är ju ingrn katastrif för den som vet hur man gör. Slå eld, koka kröt eller äta medhavt och krypa in i filten

[Yngwe]

Knackar denna tråd igen, nu i campingtider.

Tror ni folk skaffade mat under vägen? En metrev med krok väger inget, hitta en larv fler gräshoppa är inte heller så svårt..

Kände man till skogens ätbara växter, och kan man på riktigt bli mätt på dom?

[Soar]

Om frågan är hur någon på resande fot i glesbygd mättade magen måste väl fiskmete och bärplockning ha setts som alltför tidsödande och ovisst för att förlita sig på? Man hade väl ett ärende med sin vandring och var angelägen om att komma fram. Men det är klart att man säkert tog en vildhallon-paus om man sprang på ett snår.

Jag funderar på de tält som väl användes av allmogehärarna i krigstider - var det soldaternas egna, eller ingick de i någon form av materiallager? Apropå campingtider.

Länkar också en intressant artikel av Christian Lovén som tar upp själstugor, gästhus, hospicier och kyrkohärbärgen och dessas funktion. Kanske är lite off topic, men hur vanliga övernattningsställen för vägfarande var bör ju ha påverkat det allmänna förhållandet till resande utan möjlighet till övernattning under tak. https://www.academia.edu/36811908/G%C3% ... 5rdar?sm=a

[Anund]

Rövare har det skrivits om i alla tider. Troligt är ju att överfall var vanligt från samhällets utstötta. Ju längre resa ju större risk att bli anfallen tror jag.

[Carl Thomas]

Bröd och torkat eller lättrökt kött så klarar man sig matmässigt och energimässigt ca en vecka.

Varma kläder med låg då vikt som möjligt samt en vattentät mantel så att man håller sig torr både dag och natt. Skohö i stövlar/skor som håller fötterna torra och extra skohö (skohö kan torkas invid en eld)//.

Kniv, kanske en lätt yxa, kanske ett spjut som vandringsstav och till ev.försvar, ielddon och en liten vattenbehållare.

Thomas

[heimlaga]

Förr börgade man ju hö överallt där det fanns någonting att börga så det verkar ju som en rimlig gissning att det fanns både hölador och enkla kojor för slåtterfolket litet överallt. Säkert gick det bättre att sova där än ute.

[Yngwe]

Ja det är sant, hölador och enkla kojor, s.k. slåtterbodar lär ju ha funnits på många ställen.


Men hur tänkte man med säkerheten? För rövare och tjuvfolk blev ju sådana ställen kanske fort som fasta fisken...ungefär lika säkert som att övernatta på en enslig p-ficka längs med större vägar...?

[heimlaga]

Frågan är ju hur den tidens rövare fungerade.

Fungerade de som nutidens rövare som helst rövar av fattigt folk inom någon kilometer hemifrån eller satsade de på att röva där den ekonomiska vinningen var störst och låta fattigfolk sova i fred?

De rövarna som man har hört talas om på 1600-1700-talet verkar ju mest ha satsat på att stjäla boskap på skogsbete. Det var lönsammare i förhållande till risken än att rånmörda fattigfolk.