Svearnas historia stulen?

[Kungsune]

Lögrinn kommer väll av Lagen dvs vattnet och det finns nog få sjöar i sverige som sldrig gått under den beteckningen.
Jag förstod att du tramsa och jag tänker att du gör det för du inte orkar sätta dig in i de beskrivningar som faktiskt finns i källorna. Jag tänker lägga fram detta efter hand här i mån om tid. Hullsjöbygden är välmanifesterad vad avser arkeologi under folkvandringstid. Läget är fullständigt unikt. Älvfjällen som kenning för ymers ögonbryn och Odens gamla säte samt Sveakungens reträttplats återkommer i sagorna. Även senare tiders forskare tolkar Brúna horg som en kenning för fornborg. Att likna hätten Ymers ögonbryn med berg förutsätter ju att det rör sig om två berg som bildar något som kan liknas vid en jättes två ögonbryn med en dal emellan. Det förutsätter dessutom att det är två platåberg annars blir liknelsen kass. De ska ligga invid en älv med ett vattenfall. De återkommer ju alltså i samband med sveakungens säte både i historieskildring och myt. När det nu finns en bygd som svarar så väl mot beskrivningen och dessutom mitt emot ett folk på andra sidan havet som passar in på beskrivningen av geats, finns det skäl att ta dessa topografiska detaljer på allvar.

[Kungsune]

Jag påpekade att den gamla huvudleden från och till de centrala delarna i VG gick via övre älvfåran i Göta älv. Andreas ox tyckte att det inte stämde för de som bodde i Skaratrakten och på Falan. Därför förtydligade jag att den snabbaste vägen till havet gick över slätten och ned till havet via älven. Det är ett av många skäl att läget för Västra Tunhemsbygden med Hallebergsborgen var oerhört strategiskt på 500-talet.

Den stora strategiska skillnaden är ju upptagningsområdet. Göta älv förenar ju jättestora områden, där Västergötland bara är en del. Skillnaden mot Ätran eller de andra åarna är enorm.

Jo, och i förlängningen vill jag ta in betydelsen av älven utifrån castors tänk med Norge.

[Visi]

Även den frankiska krönikören Einhard berör enligt min bedömning endast den sydligaste biten då han ska beskriva Östersjön.

Är det Einhards "Vita Karoli Magni" du har i åtanke?
Om nu bokens tema var Karl den stores bakgrund, liv och leverne, varför skulle då boken ägna tid åt hela Östersjöområdet? Karl den store hade väl just ett intresse att behålla makten fram till och med södra Östersjön och det som låg bortom detta var väl inte tillräckligt centralt för Karl den store eller hans levnadstecknare tänker jag.
(Brasklapp: minns inte vad som kan tänkas stå i verket just nu).

[Valdemar]

Samlingsplatser kan man kanske få ledtrådar till via slag och möten.

Slaget vid Fuxerna = Lilla Edet
Slag vid Angered = västgötarna anfall från berget ner mot älv
Kungamöte på Tjurholmen vid Skepplanda
Otaliga slag och möten vid ”Landamäret”, eventuellt Marieberg med fornborg vid Älven norr om Kungälv.
Möten i Älven vid flera tillfällen

Att tänka på är att dessa slag och möten skedde när Norge flyttat fram sina positioner ända till Kungahälla.

Bra samlingsplatser finns exempelvis i Grönådalen som täcks av 4 fornborgar och med namn mitt i dalen som Lid= (militärstyrka), Tängevallen = ( Täng är en yrkeskrigare) Skepplanda och Borgen.

Vid Sköldån i Ale, några hundra meter nedströms fynden av 2-3 skepp i Äskekärr har ett udda hus grävts ut. Det byggdes under folkvandringstiden och stod i princip i strandkanten med sidan utåt. Stolparna var så grova att de bör ha haft mer än en våning. En bra mötesplats. Sköldån heter längre in Snäckebäcken där ordet ”Snäck” är efter fartyget ”Snäcka”=krigsfartyg

Vid Nossan på en plats som är lämplig att gå iland och få över till Skepplanda ligger Härene ( samlingsplats för hären) ?

[Yngwe]

Man kan alltså konstatera att alla de som bor runt Vänerns och dess tillflöden har ett intresse av att fiender inte kommer förbi Trollhättan. Och när man ska samlas för utfärder med flottan så är det den naturliga samlingspunkten. Runt Trollhättan lär vi alltså finna kungens , alltså den militära ledarens, verksamhetsbas.

När han leder styrkorna kan han inte sitta i Levene, och inte heller på Östkusten. Inte om han ska slåss mot Daner och Jutar.

[Starkodder]

Lögrinn kommer väll av Lagen dvs vattnet och det finns nog få sjöar i sverige som sldrig gått under den beteckningen.
Jag förstod att du tramsa och jag tänker att du gör det för du inte orkar sätta dig in i de beskrivningar som faktiskt finns i källorna. Jag tänker lägga fram detta efter hand här i mån om tid. Hullsjöbygden är välmanifesterad vad avser arkeologi under folkvandringstid. Läget är fullständigt unikt. Älvfjällen som kenning för ymers ögonbryn och Odens gamla säte samt Sveakungens reträttplats återkommer i sagorna. Även senare tiders forskare tolkar Brúna horg som en kenning för fornborg. Att likna hätten Ymers ögonbryn med berg förutsätter ju att det rör sig om två berg som bildar något som kan liknas vid en jättes två ögonbryn med en dal emellan. Det förutsätter dessutom att det är två platåberg annars blir liknelsen kass. De ska ligga invid en älv med ett vattenfall. De återkommer ju alltså i samband med sveakungens säte både i historieskildring och myt. När det nu finns en bygd som svarar så väl mot beskrivningen och dessutom mitt emot ett folk på andra sidan havet som passar in på beskrivningen av geats, finns det skäl att ta dessa topografiska detaljer på allvar.

Jag har läst Stålsjös "Sagans landskap" (och såg programmet) och visst är det fascinerande med den tolkningen, men den har inte fotfäste med marken. T ex det här att Yggdrasill skulle vara en gigantisk murgröna som växte på Halleberg......på den nivån är det. Gällande Lögaren eller Lögrinn så kan det namnmässigt inte handla om Vänern eftersom det namnet är mycket gammalt, liksom namnet på Vättern osv. Bättre att leta upp andra sjöar då i Västergötland vars namn börjar på Lög- eller Lag-. Och det behövs mer konkreta svar på att svearna kommer från Västergötland, än det som hittills vattnats ut här.

[Yngwe]

Samlingsplatser kan man kanske få ledtrådar till via slag och möten.

Slaget vid Fuxerna = Lilla Edet
Slag vid Angered = västgötarna anfall från berget ner mot älv
Kungamöte på Tjurholmen vid Skepplanda
Otaliga slag och möten vid ”Landamäret”, eventuellt Marieberg med fornborg vid Älven norr om Kungälv.
Möten i Älven vid flera tillfällen

Att tänka på är att dessa slag och möten skedde när Norge flyttat fram sina positioner ända till Kungahälla.

Bra samlingsplatser finns exempelvis i Grönådalen som täcks av 4 fornborgar och med namn mitt i dalen som Lid= (militärstyrka), Tängevallen = ( Täng är en yrkeskrigare) Skepplanda och Borgen.

Vid Sköldån i Ale, några hundra meter nedströms fynden av 2-3 skepp i Äskekärr har ett udda hus grävts ut. Det byggdes under folkvandringstiden och stod i princip i strandkanten med sidan utåt. Stolparna var så grova att de bör ha haft mer än en våning. En bra mötesplats. Sköldån heter längre in Snäckebäcken där ordet ”Snäck” är efter fartyget ”Snäcka”=krigsfartyg

Vid Nossan på en plats som är lämplig att gå iland och få över till Skepplanda ligger Härene ( samlingsplats för hären) ?

Alla dom här platserna är viktiga och intressanta, men har en klart lokal/regional prägel, de har inte samma storstrategiska värde. Men dom ingår ju i samma kontext och bidrar till den samlade bilden. Det här är ingen baksida, det är fronten för handel, kulturflöde och krig.

[Kungsune]

Lögrinn kommer väll av Lagen dvs vattnet och det finns nog få sjöar i sverige som sldrig gått under den beteckningen.
Jag förstod att du tramsa och jag tänker att du gör det för du inte orkar sätta dig in i de beskrivningar som faktiskt finns i källorna. Jag tänker lägga fram detta efter hand här i mån om tid. Hullsjöbygden är välmanifesterad vad avser arkeologi under folkvandringstid. Läget är fullständigt unikt. Älvfjällen som kenning för ymers ögonbryn och Odens gamla säte samt Sveakungens reträttplats återkommer i sagorna. Även senare tiders forskare tolkar Brúna horg som en kenning för fornborg. Att likna hätten Ymers ögonbryn med berg förutsätter ju att det rör sig om två berg som bildar något som kan liknas vid en jättes två ögonbryn med en dal emellan. Det förutsätter dessutom att det är två platåberg annars blir liknelsen kass. De ska ligga invid en älv med ett vattenfall. De återkommer ju alltså i samband med sveakungens säte både i historieskildring och myt. När det nu finns en bygd som svarar så väl mot beskrivningen och dessutom mitt emot ett folk på andra sidan havet som passar in på beskrivningen av geats, finns det skäl att ta dessa topografiska detaljer på allvar.

Jag har läst Stålsjös "Sagans landskap" (och såg programmet) och visst är det fascinerande med den tolkningen, men den har inte fotfäste med marken. T ex det här att Yggdrasill skulle vara en gigantisk murgröna som växte på Halleberg......på den nivån är det. Gällande Lögaren eller Lögrinn så kan det namnmässigt inte handla om Vänern eftersom det namnet är mycket gammalt, liksom namnet på Vättern osv. Bättre att leta upp andra sjöar då i Västergötland vars namn börjar på Lög- eller Lag-. Och det behövs mer konkreta svar på att svearna kommer från Västergötland, än det som hittills vattnats ut här.

Nja, vad jag hört kan lögrin handla om vilken sjö som helst inklusive Vänern och Mälaren. Vänern och lögrin är rent utav synonyma då de båda betyder vatten. Visst presenterades massor av tokigheter i Stålsjös program och bok. Han var ju journalist och blandade uppslag från både lekmän och professorer. Jag fokuserar på det som kan kopplas med Beowulfkvädet och Ynglingatal.

[Starkodder]

Lögrinn kommer väll av Lagen dvs vattnet och det finns nog få sjöar i sverige som sldrig gått under den beteckningen.
Jag förstod att du tramsa och jag tänker att du gör det för du inte orkar sätta dig in i de beskrivningar som faktiskt finns i källorna. Jag tänker lägga fram detta efter hand här i mån om tid. Hullsjöbygden är välmanifesterad vad avser arkeologi under folkvandringstid. Läget är fullständigt unikt. Älvfjällen som kenning för ymers ögonbryn och Odens gamla säte samt Sveakungens reträttplats återkommer i sagorna. Även senare tiders forskare tolkar Brúna horg som en kenning för fornborg. Att likna hätten Ymers ögonbryn med berg förutsätter ju att det rör sig om två berg som bildar något som kan liknas vid en jättes två ögonbryn med en dal emellan. Det förutsätter dessutom att det är två platåberg annars blir liknelsen kass. De ska ligga invid en älv med ett vattenfall. De återkommer ju alltså i samband med sveakungens säte både i historieskildring och myt. När det nu finns en bygd som svarar så väl mot beskrivningen och dessutom mitt emot ett folk på andra sidan havet som passar in på beskrivningen av geats, finns det skäl att ta dessa topografiska detaljer på allvar.

Jag har läst Stålsjös "Sagans landskap" (och såg programmet) och visst är det fascinerande med den tolkningen, men den har inte fotfäste med marken. T ex det här att Yggdrasill skulle vara en gigantisk murgröna som växte på Halleberg......på den nivån är det. Gällande Lögaren eller Lögrinn så kan det namnmässigt inte handla om Vänern eftersom det namnet är mycket gammalt, liksom namnet på Vättern osv. Bättre att leta upp andra sjöar då i Västergötland vars namn börjar på Lög- eller Lag-. Och det behövs mer konkreta svar på att svearna kommer från Västergötland, än det som hittills vattnats ut här.

Nja, vad jag hört kan lögrin handla om vilken sjö som helst inklusive Vänern och Mälaren. Vänern och lögrin är rent utav synonyma då de båda betyder vatten. Visst presenterades massor av tokigheter i Stålsjös program och bok. Han var ju journalist och blandade uppslag från både lekmän och professorer. Jag fokuserar på det som kan kopplas med Beowulfkvädet och Ynglingatal.

Uppsala förekommer mer än gång i Ynglingatal. Var låg kvädets Uppsala enligt din tolkning?

[Visi]

Jag förstår att det är Eddans landskap som vissa i tråden försöker hitta i reella landskap.
Ok.
Men Ymers ögonbryn känns på en nivå som i alla fall får mig att tänka på slagträn, pendlar, energinivåer...
Men visst om en person verkligen systematiskt går igenom hela Skandinaviens/norra Europas landskap och mer vetenskapligt kan visa att Ymers ögonbryn och andra Eddalandskapsutseenden visst stämmer bäst på västsvenska landskap så visst. Men hittills känns alltför mycket mer som skulle kunna kännetecknas som bekräftelsebias.
Men ok, källorna är få, vaga, tolkningsbara så utrymme för olika "skolor" finns definitivt.
Men, någon systematisk genomgång och redovisning i tråden skulle ju inte skada.