Svearnas historia stulen?

[Valdemar]

Några matnyttiga länkar kring området.

Generell beskrivning av bygden

https://wadbring.com/historia/undersidor/hunneberg.htm

Vittene

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle ... sequence=1

Brakteater

https://historiska.se/upptack-historien ... brakteater

http://www.finnestorp.se/?p=982

[Kungsune]

Inte kortfattat! Det är omöjligt!
Nej Varaslätten är ett betydligt vidare begrepp och innefattar flera härader. Att ta sig till havet via Ätran från Falbygden tog 6-7 dagar. Till havet via Göta älv 2-3 dagar. Knappast någon omväg mao.

Vilka härader?
Varifrån har du dessa tidsuppgifter? Att färdas från Falbygden till Göta älv gissar jag tog en vecka.

Nej! Du kan till och med vandra 3 mil om dagen om du är van. Mellan Falköping och Lilla Edet ex ca8 mil. Från Gudhem ca 7 mil till älven.

Åse, Viste, Vilske, Laske, Kinne fjärding, Ås, Barne, Kålland

[Kungsune]

Storleken på de olika bona är fullkomligt ointressant för frågan. Hullsjös betydelse är dess trafikläge.

[Castor]

Min poäng är att Ottars och Wulfstans reseberättelser infogades i den fornengelska översättningen av Orosius enbart för att komplettera den geografiska beskrivningen av Europa. I den fornengelska versionen beskrivs Östersjön upp till Kalmarsund och Gotland. Kusten norr om Kalmarsund berörs alltså inte alls. Även den frankiska krönikören Einhard berör enligt min bedömning endast den sydligaste biten då han ska beskriva Östersjön. Detta är en tydlig indikation på att intresset för Östersjöområdet från engelskt och frankiskt håll, samt kännedomen om geografin, huvudsakligen omfattade dess södra delar. Det är därför osannolikt att frankerna (eller "tyskarna") skulle sända missionärer ända upp till Mälardalen redan på 800-talet.

Vad engelsmännen tyckte måste vara irrelevant - deras mission gick via Västergötland. Kan du ge exakta refererat ur Einhard som belyser din åsikt?

Nu vet vi ju inte vad Wulfstan hade för nationalitet, han kan mycket väl ha varit hemmahörande i ett område som hade kontrollerats av frankerna.

Einhard beskriver Östersjön så här:

There is a gulf stretching from the western sea towards the East, of undiscovered length, but nowhere more than a hundred miles in breadth, and often much narrower. Many nations occupy the shores of this sea. The Danes and the Swedes, whom we call the Northmen, hold its northern shore and all the islands in it. The Slavs and the Aisti and various other nations inhabit the eastern [southern] shore, amongst whom the chief are these Welatabi against whom then the King waged war. He so broke and subdued them in a single campaign, conducted by himself, that they thought it no longer wise to refuse to obey his commands.

https://gutenberg.org/cache/epub/48870/ ... mages.html

Östersjön uppfattades alltså som en lång smal vik med östlig utsträcktning. Observera felöversättningen. Det ska stå att slaver, aister (jfr Wulstans este) m.fl. bodde på den södra stranden.

Samma text på latin:

Sinus quidam ab occidentali oceano orientem versus porrigitur, longitudinis quidem inconpertae, latitudinis vero quae nusquam centum milia passuum excedat, cum in multis locis contractior inveniatur. Hunc multae circumsedent nationes; Dani siquidem ac Sueones, ques Nordmannos vocamus, et septentrionale litus et omnes in eo insulas tenent. At litus australe Sclavi et Aisti et aliae diversae incolunt nationes; inter quos vel praecipui sunt, quibus tunc a rege bellum inferebatur, Welatabi. Quos ille una tantum et quam per se gesserat expeditione ita contudit ac domuit, ut ulterius imperata facere minime rennuendum iudicarent.

http://www.thelatinlibrary.com/ein.html

[Valdemar]

Skriver här för att belägga/förkasta hypotesen om Svear vid Vänern/Göta Älv

Här finns mycket info om vägar:

https://litteraturbanken.se/författare/ ... ?storlek=2

Sammanfattningsvis fanns det mycket trafikerade vägar från Lödöse och Grönådalen/Skepplanda till Skara

Nedanför stora fallen kunde man byta till landväg eller dra båtar i dragrännor som forfarande syns.

Äldre Västgötalagen anger vad denna båttyp hette och en speciell bot fanns vid stöld av en sk ”Båtbända”. Min tolkning är att det var en lätt älvbåt liknande dem vi känner till från Norrland och Finland.

Vid någon tidpunkt uppstår Edsvägen på östra sidan av älven. Den blir Sveriges mest trafikerade väg under en period.

Så det fanns bra vägar och stora trafikflöden. Älven kompletterades med inlandsvägen som gick från Falbygden och ner till floderna som mynnade ut i Halland.

Personligen tror jag att Lödöse anlades som hamnstad i samband med att Skara anläggs runt år 1000 (efter Svolder)

[Kungsune]

Ja, Att ta sig ned till Falkenberg från Falköping var ungefär dubbelt så långt som till hamnarna i Älven. Dessutom sämre terräng och förmodligen sämre inställda stammar.

[Yngwe]

Vad är det ni avser ska förflyttas? Och varför just från Falbygden? Vad har det för relevans i frågan?

Det enda ifråga som är relevant lär ju vara att flytta folk, och om det är bråttom når man lilla Edet på ett dygn, men det är ändå försent om man t.ex. ska reagera på ett anfall.

Så frågan ska ställas, om Västgötarna ska sätta ett fast försvar, var gör dom då det? Vilka platser kommer i fråga?
Och om man själv ska förbereda ett anfall, var gör man då det bäst? Var kan alla nästgötar och allierade grannar bäst samlas?

Om platsen för försvar och anfall sammanfaller, då lär man ha en bra plats att leta efter en kung på.

Tittar vi på andrra sidan Sverige, så ser vi att Birka uppfyller båda här behöver man ett försvar, och här kan man samlas. Och där satt nog en kung. Det är ju hans jobb att leda styrkorna. Så var är Västsidans motsvarighet?

[Kungsune]

Jag påpekade att den gamla huvudleden från och till de centrala delarna i VG gick via övre älvfåran i Göta älv. Andreas ox tyckte att det inte stämde för de som bodde i Skaratrakten och på Falan. Därför förtydligade jag att den snabbaste vägen till havet gick över slätten och ned till havet via älven. Det är ett av många skäl att läget för Västra Tunhemsbygden med Hallebergsborgen var oerhört strategiskt på 500-talet.

[Starkodder]

Så, du menar att Finjasjön är större än Vänern och har en flod som rinner ut i havet? Var är vattenfallet? Ligger där två berg som kan liknaa vid en jättes ögonbryn i horisonten? Har du nordens största fornborg på ett av dessa berg? Hette sjön tidigare Vänern? Jag tror nog att du precis som de allra flesta har förstått att Gefionmytens sjö handlar om Vänern. Jag tror du också förstår att slaget på Vänerns is mellan Adils och Åle skedde på just Vänern och inte Finjasjön. Det är ganska mångs topografiska beskrivningar som helt enkelt bara passar på ett ställe. Det behöver inte betyda att sagan är annat än en saga. Det betyder bara att nedtecknarna förmodligen haft Vänerlandskapet som råmodell. I Saxo bedkrivs till och med detaljer som ex jättens selpinnar. Dvs topografiska egenskaper och namn som ännu finns runt Halleberg och ingen annanstans. Ska man börja leta efter en verklig plats som motsvarar Beowulfkvädet och Ynglingatals svearike på 500-talet så är det vid Vänern.

Det där var mest sagt som ett - uppenbart - skämt, eftersom vilka teorier som helst ser dagens ljus på det här forumet. Nu blev ju Skånska Eddans skapare bannlyst från t o m detta takhöga forum. Exemplet visar bara att man kan hitta vilka paralleller som helst mellan mytologin och topografin, bara man letar efter platser som passar och gömmer undan platser som inte passar. Jag tror också det var Vänern som slaget stod på. Det hade varit mycket bra om någon som du Kungsune kunde lägga krutet på att lokalisera detta slag, istället för att leta tomma sveaspår i Västergötland. Gällande Gefjonmyten så var det väl Snorre som påstod att näsen i Lögrinn låg som vikarna på Själland? Men tror inte detta stod i den ursprungliga dikten om plöjningen av Öresund (ett faktum 6000 FVT), så sena Snorre kanske hittade på. Har Vänern någonsin kallats Lögrinn?

[Yngwe]

Jag påpekade att den gamla huvudleden från och till de centrala delarna i VG gick via övre älvfåran i Göta älv. Andreas ox tyckte att det inte stämde för de som bodde i Skaratrakten och på Falan. Därför förtydligade jag att den snabbaste vägen till havet gick över slätten och ned till havet via älven. Det är ett av många skäl att läget för Västra Tunhemsbygden med Hallebergsborgen var oerhört strategiskt på 500-talet.

Den stora strategiska skillnaden är ju upptagningsområdet. Göta älv förenar ju jättestora områden, där Västergötland bara är en del. Skillnaden mot Ätran eller de andra åarna är enorm.