En nyupptäckt handskrift, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”

[Historikus]

Ifølge GW og utallige indlæg på denne tråd, påstås det, at Avico skrev sin beretning i 990’erne. Første gang Avico nævnes i GW er ved Thyras begravelse år 957-58. Hvis Avico har været kapellan på det tidspunkt har han skønsmæssigt været mellem 20-25 år gammel. Dermed en estimeret fødsel til mellem årene 933-38. Ifølge GW hører vi ikke mere til ham efter år 985, hvor han så ville være omkring 50 år gammel.
I min optik ser Avico's liste med kommentarer sådan ud.

• Jelling, 957-58 side 120-21, Thyras begravelse. Avico menes at overvære hendes gravlæggelse.
  Jelling, 964 side 121, Avico;
  Lund, År 975 side 140, Avico; tempel bygges den 29 juni.
  Danmark, 983 side 159, Avico; Kejseren Otto II er død. Twist mellem Harald og Svend;
  Jomsborg, 984 side 167, Avico; Påskestævne hos kejseren. Harald var syg og blev i Jomsborg. Dem der mødte op var bl.a. prins Mirzka (Mieszko).

De fleste middelalderlige kronikører havde en relation til en religiøs organisation, enten en kirke eller et kloster. Kapellan Avico siges, at fungere som feltpræst, dvs. åbenbart ikke med en fast tilknytning til et kendt religiøst sted, hvis forstået rigtigt. Han var således en del af kongens følge.

Hvordan gjorde han sine optegnelser? På Avicos tid skrev man på pergament med blæk.

Traditionelt blæk fra middelalderen er baseret på kompleksdannelse mellem jern-ioner og gallussyre (jerngallusblæk), hvilket giver en intens sortfarvet opløsning. De middelalderlige forskrifter beskriver, hvordan galæbler knuses, blandes med vitriol, (jern(II)-sulfatheptahydrat), gummi arabicum og tilsættes hvidvin, hvorved sort blæk fremkommer. Kilde: Kunstakademiets Konservatorskole i Danmark.

Problemet med jerngallusblæk skrevet på pergament er, at det er ekstremt følsomt overfor fugt. Opfugtning kan let medføre skader, hvor blækkets øverste pergamentlag falder af.

Det er derfor svært at forestille sig, at Avico skulle kunne nedskrive sine oplevelser, notater ad hoc. Hans samlede nedskrivning af krøniken i 990’erne, må være sket et eller andet sted i en religiøs organisation. Er dette sted bekendt?

[Visi]

Traditionen att använda skrivstil var dock stark och fortsatte dominera. Jag själv lärde mig skrivstil i mellanstadiet i början 1970-talet och använde det sedan grundskolan igenom. När jag började gymnasiet så upptäckte jag dock att ingen förstod vad jag skrev eftersom alla andra klasskamrater textade. Blev därmed tvungen att ställa om och åter börja texta, såsom jag gjort på lågstadiet. Upplevde det som en väldigt jobbig process. Det tog mig flera år innan jag kände mig bekväm med att skriva igen - med flyt - genom att texta. Och kanske brytpunkten i tid gick här någonstans på 1980-tal då textandet tog över och började dominera, åtminstone bland de unga. Jag tycker därför att det är extremt märkligt att GW är textad i början på 1960-tal.

Att en äldre person - Antonina - på ålderns höst skulle gjort samma resa som jag gjorde i tonåren och skiftat skrivsätt - det tvivlar jag starkt på. Vad skulle drivkraften till det vara? Tänker även på ordspråket - ˝Lära gamla hundar att sitta˝, typ! Det hela tyder istället på en betydligt mer yngre skribent som upphovsman bakom den text som omtalas såsom GW.

Anekdotisk bevisföring. Personliga erfarenheter kan givetvis vara intressanta men säger ju absolut ingenting om hur Antonina eller någon annan specifik person verkligen skriver/skrev för hand i olika fall.

[AndreasOx]

Den avgörande frågan för mig är motivet - varför förfalska något som inte ger någon som helst vinning utan enbart kostnader och besvär? Jag kan inte påminna mig något inlägg som beskriver ett trovärdigt motiv för en förfalskning vare sig den gjordes för flera hundra år sedan eller i nutid.

[Otto]

Den avgörande frågan för mig är motivet - varför förfalska något som inte ger någon som helst vinning utan enbart kostnader och besvär? Jag kan inte påminna mig något inlägg som beskriver ett trovärdigt motiv för en förfalskning vare sig den gjordes för flera hundra år sedan eller i nutid.

Svar till Andreas Ox

Varför skulle just blottläggandet av - motiv - vara det enda och helt avgörande kriteriet för att kunna acceptera tanken på GW som en förfalskning? Är inte det att börja i fel ände? Den källkritiska analysen som vetenskapligt avslöjar GW som ett falsarium står nämligen på helt egna ben. Den kräver ej tillgång till sådant som orsak eller bakomliggande drivkrafter för att äga företräde. Ett falsarium är ju nämligen ett falsarium oavsett om man känner till hur och varför den tillkommit eller inte. Inom vetenskapen så blir därmed spörsmålet kring motiv således i det närmaste helt orelevant rörande dessa avarter av källmaterial. Likaså även vilka som eventuellt är upphovsmännen bakom detsamma. De sistnämnda faktorerna kanske dock kan ha beröring med de eventuellt rättsliga aspekterna av det hela och kan ju därför vara viktiga ur den aspekten.

För min egen del har därför dryftandet omkring tänkbara motiv således kommit att hamna långt ner på prioteringslistan. Det viktiga - alltså det som verkligen betyder något för vetenskapen - är ju istället frågan om huruvida GW är en autentisk källa eller ej. Har därför arbetat hårt med att försöka uppnå en så god och vetenskaplig källkritisk analys såsom var möjligt utifrån det materialet vi har tillgång till. Detta för att i sin tur alltså kunna slå fast om GW är vad den utges för att vara - eller bara ett falsarium. Analysen landade otvetydigt i det senare. Därefter var ju nästkommande frågor i vilken tid och i vilken kontext GW skapats. Slutsatsen blev att GW tillkommit i nutid och i en svensk sådan.

Först därefter, när allt detta var på plats, så var det rimligt att påbörja sökandet efter ett motiv. Det visade sig ganska omgående att det inte var något större problem med att finna både ett plausibelt och tillika trovärdigt sådant bakom det hela. Informationen återfinns i Sven Rosborns arbeten kring GW, dock ej i boken. Men för att vara tydlig - det har inte något alls med honom själv att göra. Och det har inte heller att göra med sådana banala saker som utkomst vid eventuell bokutgivning eller annat som hittills har varit uppe till diskussion. Det har betydligt större tyngd än så. Jag stannar dock där. De som är intresserade kan söka och säkerligen återfinna vad jag åsyftar. Återkom dock ej med era tolkningar utan behåll dem för er själva. En del kommer säkert nämligen att missuppfatta oavsett hur jag formulerar det hela här och jag har ingen lust att bli lastad för det. Skulle någon eller några trots det ändå välja att lägga fram något här så får det i så fall stå för dem själva. Jag kommer varken bekräfta eller dementera det hela efteråt.

Vad jag ville lyfta och argumentera emot här var således enbart det sakliga i att ingen skall kunna säga att det saknas motiv. För vissa är ju avsaknaden av det uppenbart tydligen en - dealbreaker - och ett hinder för att komma vidare i den vetenskapliga processen, såsom exempelvis framhållits i föregående inlägg. Därav således detta svar. Men som jag nämnde inledningsvis så anser jag dock själv denna problematik som ganska ointressant - både vad gäller motiv tillika upphovsman. Jag månar istället det vetenskapliga arbetet vars främsta uppgift är att söka sanning och fakta - och vilket i detta fall initialt inneburit att om möjligt försöka utröna frågan om huruvida GW kan användas i det vetenskapliga arbetet eller ej. Slutsatsen var negativ.

Otto Lövgren

[AndreasOx]

Om jag förstår dina inlägg korrekt bygger du din källkritiska analys på sagomaterial om slaget vid Fyrisvallarna skrivet ca 1300. Jag kan ha missuppfattat dig men dessa sagor är inga källor enligt min mening.
Motivet är viktigt om, vilket du hävdar med emfas, GW är en förfalskning skriven 2019.

[ÅkeP]

Varför skulle just blottläggandet av ett - motiv - vara det enda och helt avgörande kriteriet för att kunna acceptera tanken på GW som en förfalskning? Är inte det att börja i fel ände? Den källkritiska analysen som vetenskapligt avslöjar GW som ett falsarium står nämligen på helt egna ben.

Men inga analyser har avslöjat något sådant. Bara spekulationer och spekulationer.

[BalticSea]

Der kan være fejl og mangler i bogen, som der er fejl og mangler i alle bøger.
Siden 2019 var jeg involveret i oversættelse og undersøgelse vedrørende produktion, og ved at meget kommer fra breve - det forekommer mig at være urealistisk, at hele historien skulle være opdigtet. Kan den være opdateret flere gange i middelalderen, som klosterannaler og sagaer blev det? Vel ikke usandsynligt, og det kalder nogen forvrængning eller forfalskning, om man vil. At påstå at alt er digt, er modigt, for hvad nu, hvis/når originalen dukker op? Udgiverne har sat sig i gæld for at udgive bogen, som vel kan hente noget af deres gæld hjem. Vi er nu blevet stillet en komplet og kommenteret oversættelse i udsigt af et kompetent hold, og så må vi se, hvad der opklares i den nye tekst. Andre har brugt enorme mængder af tid i det forløbne halve år på at diskutere, hvad der kan komme andre steder fra - som om de ikke har et liv, eller også er kritikken deres liv - men diskussionen kan begynde forfra, når den nye publikaiton udgives - det vil jeg afvente.

[Visi]

Om jag förstår dina inlägg korrekt bygger du din källkritiska analys på sagomaterial om slaget vid Fyrisvallarna skrivet ca 1300. Jag kan ha missuppfattat dig men dessa sagor är inga källor enligt min mening.
Motivet är viktigt om, vilket du hävdar med emfas, GW är en förfalskning skriven 2019.

Det blir i det närmaste tragikomiskt när någon framhäver sig själv som vetenskapligt orienterad och kritiskt sinnad men samtidigt:
- okritisk lutar sig mot medeltida sagor och lyfter fram ett par tre kväden ur dessa sagor och utan att tveka hävdar att det rör sig om vittnesskildringar från 900-talets slut.
- inte själv reflekterar något över om att om man bara behåller dessa verser, om vi nu antar att de är betydligt äldre än sagorna, som källmaterial så skulle vi inte kunna säga mycket alls om någonting i och med versernas korthuggenhet och de tolkningsbara kenningarna.

[Otto]

Om jag förstår dina inlägg korrekt bygger du din källkritiska analys på sagomaterial om slaget vid Fyrisvallarna skrivet ca 1300. Jag kan ha missuppfattat dig men dessa sagor är inga källor enligt min mening.
Motivet är viktigt om, vilket du hävdar med emfas, GW är en förfalskning skriven 2019.

Svar till Andreas Ox

Nej, min källkritiska analys bygger inte på sagor från 1300-tal. Den bygger istället på de enda samtida vittnesgilla källor som finns att tillgå. Nämligen de historiskt helt avgörande skaldeverserna från Björn Ásbrandsson och Torvald Hjaltasson vilka deltog och bevittnade slaget vid Fyrisvallarna själva. Ingen seriös forskare har någonsin ifrågasatt eller betvivlat deras äkthet, undantaget L. Weibull som på felaktiga grunder ifrågasatte Björn Ásbrandssons vers för ett drygt sekel sedan. Så de är med andra ord de bästa källor som vi överhuvudtaget kan frambringa från denna tid. Och om du till äventyrs skulle vilja bestrida även dessa utsagor så får du sannolikt hela den historiska professionen emot dig. Lycka till!

Sen förstår jag inte varför motivet skulle vara så - ˝viktigt˝ - om GW är en förfalskning från 2019? Du får gärna utveckla. I mina ögon är det tvärtom. Är det en äkta källa vi talar om så kan det ju vara mycket intressant att få vetskap om vilka eventuella motiv och syften som ligger bakom dess tillkomst. Det möjliggör självklart större insikt och förståelse för källan och att man därmed lättare kan tolka och se olika tendenser i utsagorna. En oäkta källa är ju dock per definition totalt ointressant på alla plan på grund av att den är just oäkta, vilket naturligtvis även inkluderar motivet. Dessa motiv är ju dessutom ofta ganska förutsägbara om falsariet härstammar från nutid såsom exempelvis - ˝pengar˝, likt Vinlandskartan - som såldes för en miljon US dollar i början på 1960-talet eller alternativt ett ˝practical joke˝, såsom Kensingtonstenen och Piltdownmannen, samt om det är från äldre tider - ofta ˝förfalskade brev˝ som ger företrädesrätt till vissa landområden, egendomar, mission etc.

Så förklara gärna mer ingående varför du ser på det så som du gör. I mina ögon synes det nämligen som en märklig markering att göra, alltså att du ändå, med förbehållet att GW är en förfalskning från 2019, anser att motivet är viktigt. Jag får inte riktigt ihop det med någon rimlig logik?

[Otto]

Varför skulle just blottläggandet av ett - motiv - vara det enda och helt avgörande kriteriet för att kunna acceptera tanken på GW som en förfalskning? Är inte det att börja i fel ände? Den källkritiska analysen som vetenskapligt avslöjar GW som ett falsarium står nämligen på helt egna ben.

Men inga analyser har avslöjat något sådant. Bara spekulationer och spekulationer.

Nej, Åke P. - En källkritisk analys är så långt från spekulation man kan komma. Man skulle till och med kunna säga att det är dess motsats. Den är ett kraftfullt arbetsverktyg som utvecklats under århundraden av historiker för att just komma förbi spekulationer. Det inkluderar således hårt styrda regler och kriterier för att strukturera upp resonemang och tillika källval - detta för att säkerställa och uppnå vetenskaplig status. Så det är helt enkelt allt annat än just spekulation.
När du säger att ingen analys har visat att GW är ett falsarium så har du fel. Gå tillbaka och läs mina inlägg så kan du se exempel på motsatsen. Om du ifrågasätter den analysen så är du självklart välkommen tillbaka med dina argument. Jag bemöter dem gärna. Inga problem.