En nyupptäckt handskrift, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”

[Yngwe]

Återigen, man måste ha koll på vad man falsifierar. Om någon säger att Burgerbau är Borgeby, och att skriften därför är äkta, så behöverman inte falsifiera att Burgerbau är Borgeby genom att bevisa motsatsen. Det räcker med att bevisa att det inte måste vara det. Det är så ofta här det brister, inbillning att "kom på nåt bättre själv då" är ett acceptabelt svar. Eller att en hypotes är sann tills den motbevisats. Vilket lärosäte predikar något sådant? Man undrar ju då det frekvent ingår i resonemanget. Jag har ju själv varken studerat historia eller arkeologi vid något universitet, men i de ämnen jag studerat vid tre olika universitet gällde ändå att man skulle referera till ett direkt påvisbart samband, där andra möjliga förklaringar.kunnat uteslutas. Om inte så var det fortfarande bara en hypotes som måste prövas vidare.

Det viktigaste av allt som jag minns det var att man var tvungen att redovisa hela sitt material. Det dög liksom inte med en bild på en talgoxe som tog en tugga på en korv för att påstå att talgoxar mest åt korv....

Det kanske var lite OT men jag tycker ändå det är relevant då jag fortfarande saknar ett metodisk resonemang om varför GW ska anses äkta.

[Kungsune]

Det är klart att upplysningar kan falsifieras, men att ställa upp alternativa förklaringar (t.ex. Borgeby och Uppåkra) är inte att falsifiera dem. Inte heller att tillämpa nutida föreställningar om hur saker och ting förhöll sig förr (t.ex. Airdeconut). Falsifiera en upplysning kräver ett arkeologiskt motbevis.

Nja, det räcker att presentera en alternativ lösning som är lika bra eller bättre. I fallet Uppåkra omtalas i själva verket en hednisk plats utanför Lund. Självklart har det funnits en sådan av rang utsnför Lund. Att en sådan funnits har man alltid trott. Så småningom fick vi ett namn på en sådan; Uppåkra. Den som skrev GW har antingen kännt till en sådan plats eller räknat med det. Det är inte på något sätt ett bevis. Det är som att gissa att någon har en ost i sitt kylskåp.

[Yngwe]

Det är klart att upplysningar kan falsifieras, men att ställa upp alternativa förklaringar (t.ex. Borgeby och Uppåkra) är inte att falsifiera dem. Inte heller att tillämpa nutida föreställningar om hur saker och ting förhöll sig förr (t.ex. Airdeconut). Falsifiera en upplysning kräver ett arkeologiskt motbevis.

Nja, det räcker att presentera en alternativ lösning som är lika bra eller bättre. I fallet Uppåkra omtalas i själva verket en hednisk plats utanför Lund. Självklart har det funnits en sådan av rang utsnför Lund. Att en sådan funnits har man alltid trott. Så småningom fick vi ett namn på en sådan; Uppåkra. Den som skrev GW har antingen kännt till en sådan plats eller räknat med det. Det är inte på något sätt ett bevis. Det är som att gissa att någon har en ost i sitt kylskåp.

"Nja"är hyperdiplomstiskt och borde ersättas med ett absolut inte...

Och det behöver inte vara lika bra eller bättre, utan bara möjlig. Historien består inte av mest troliga utfall, utan en mängd mer eller mindre sannolika händelser.

[Kungsune]

sant! Men med Ochams princip får den enklaste lösningen förtur.
GW beskriver dessutom inte ett samhälle utan en hednisk gravplats vad jag kan se. Angående Uppåkra kan det ju då avse Tre högar. Dvs de tre bronsåldeeshögar som legat vid kyrkan. Oavsett så anger ju GW inga ledtrådar som vittnar om att källan har genuin kännedom om en specifik plats. Vi kan inte låsa uppgifterna till någon specifik egenskap som inte motsvaras allmänt. Dvs det finns inget som motsäger att det är påhittat.

[Yngwe]

Just så!

[ÅkeP]

sant! Men med Ochams princip får den enklaste lösningen förtur.
GW beskriver dessutom inte ett samhälle utan en hednisk gravplats vad jag kan se. Angående Uppåkra kan det ju då avse Tre högar. Dvs de tre bronsåldeeshögar som legat vid kyrkan. Oavsett så anger ju GW inga ledtrådar som vittnar om att källan har genuin kännedom om en specifik plats. Vi kan inte låsa uppgifterna till någon specifik egenskap som inte motsvaras allmänt. Dvs det finns inget som motsäger att det är påhittat.

Ok, jag förstår ditt argument. Om vi låter detta av argumentet de fyra falla, hur står sig resten då?

[Kungsune]

Vad jag kan se uppstår samma sorts problematik i samtliga av de 4-5 exemplen.
Vi måste hitta nya exempel som är oförklarliga.

De tre andra:
Angående Jellingehögarna så vet vi egentligen varken vem som ligger i vilken hög eller verifierade datum för deras död. Gissningarna ligger liksom GW sedan lång tradition runt 950.

Angående runstensnamnen och Gws Uppsalaslag så tycks namnformerna och runorna ganska godtyckliga.

Airdeconut: GW är märkligt lik Annals of Ulster. Sven själv påtalar (till stöd för GW) i boken att förfalskningar brukar vara nästan ordagranna återgiviningar av andra källor. Här verkar även GW vara det.

[ÅkeP]

Angående Jellingehögarna så vet vi egentligen varken vem som ligger i vilken hög eller verifierade datum för deras död. Gissningarna ligger liksom GW sedan lång tradition runt 950.

Men träet i gravkammaren är dendodaterat till 958/959 och trä från plundringen är dendodaterat till 964/965. Smäller inte de högre än gissningar?

[Kungsune]

Det beror helt på vad man läser in i det. Problemet är dubbelbottnat. Dels är de arkeologiska hypoteserna kring gravtillhörighet obekräftade dels kan GWs uppgifter vara baserade på dessa. Dels ligger dateringarna inom ett spann som många historiker spekulerat om långt före GW blev omtalat. Detta är samtidigt en uppgift som skulle komma och få stor betydelse om GW blir erkännt!

[Yngwe]

Enligt mig är detta det enda goda argumentet, men som Kungsune säger är det inte helt oproblematiskt. Flera argument av detta slag skulle sammantaget tala starkt för, men ensamt skulle det kunna avfärdas som en gissning som träffar det obekräftade...