En nyupptäckt handskrift, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”

[jancro]

Ser vi på normandernas ” Mottes” något senare, så är de borgar för att konsolidera och säkra ett område som just erövrats/säkrats. Det är väl det mest rimliga även för Danmark?

Det andra tydliga förebilden finns kanske i sk Longphorts.

https://en.m.wikipedia.org/wiki/Longphort

Båda är verktyg för att säkra landvinningar och konsolidera riken.

Jag skrev mitt förra inlägg lite otydligt, jag ville peka på att flyktborgar inte behövde "skeppskontakt".
En annan aspekt är försvar mot förlust av landområde till regerande kungs fiender, jag tänker speciellt på kungens fosterson/brorson enl GW, Sven Tveskägg vilken som bekant var starkt fientlig mot Harald Blåtand.

[Valdemar]

Precis, konsolidering!

Detta ger väl dessutom en tydlig indikation på omfattningen av Haralds rike? Detta understryker hur osäker och ny riksbildningen var i Danmark. Den lär inte ha varit mer stabil inom dagens Sverige.

[Visi]

Ursäkta om frågan redan behandlats.
Men vilka är med och aktiva i projektet? Jag tänker då på GW och avskrivningen från Antoninas anteckningar till maskinell polska, översättningen polska-> engelska, samt noter, kommentarer, referenser?
Kan man gå till en hemsida och läsa mer om arbetet och deltagarna?
Om så är fallet, bra, finns en länk?
Om inte, varför inte då?

[ÅkeP]

Første del er belyst som nedskrevet i 990’erne, og ifølge Sven R er ’Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum’ en klosterkrønike - nedskrevet i et kloster opført i den sidste halvdel af 1100-tallet.

GW är ingen klosterkrönika. [ . .] Sven har aldrig påstått att det är en klosterkrönika, tvärt om tror jag det står någonstans i boken att det inte är en klosterkrönika.

BalticSea:
Rigtigt med henvisningen, der refererer til søgning på nettet.
Søg på "Gesta Wulinensis" samt klosterkrønike og en Facebook debat når frem til en klosterkrønike. Jeg kender ikke debattørerne.
Citeret tekst fra Facebook: Sidst, men ikke mindst, det sensationelle fund af klosterkrøniken "Gesta Wulinensis Ecclesiae…

Som jeg husker det, var det Karen Schousboe der efter en samtale med Sven R bekræftede at GW var en klosterkrønike. Det kan man så være enig eller uenig i. Hvis det nævnes i bogen er det jo nemt for dig at nævne hvilket sidenummer, det står på.

Ett förtydligande: Det är den del av GW som Avico skrivit som inte är en klosterkrönika. Avico var med Harald som hans präst och Harald satt inte i kloster. Så den delen är en krönika men inte en klosterkrönika. Sista delen däremot är en krönika sannolikt skriven i ett kloster. De är sen i efterhand sammanfogade och bevarade i ett klosterbibliotek.

[Historikus]

Professor Søren Sindbæk:
”Vallø Borgring ligger helt rigtigt i landskabet; på et sted hvor de gamle hovedveje mødtes og nåede ud til Køge ådal, der i vikingetiden var en sejlbar fjord og én af Sjællands bedste naturhavne”.

Det är ett tidigt citat. Vid näst sista årets utgrävningar grävde man ett tvärsnitt en bit ut i ådalen och drog då slutsatsen att ån inte varit farbar när borgen byggdes. Och den slutsatsen tror jag att även Søren Sindbæk numera delar.

Det var muligt at navigere med vikingeskibe direkte eller tæt på ringborgen Aggersborg. Det har ligeledes været muligt - i Vikingetid - at sejle til Fyrkat med mindre skibe. Trelleborgs å-løb var uegnet for navigation af større skibe, mens åens udmunding formede en naturlig havn. Flere undersøgelser af Borgring ved Køge Å ræsonnerer, at åen var mulig at besejle med mindre vikingeskibe af typen 'dinghy' (som Gokstad-skibet) mens å-løbet har været uegnet for navigation af større skive. Køge Å’s udløb kunne anvendes som en naturlig havn.

En anden ting er, at placeringen af alle ringborgene var - ifølge undersøgelserne - klart forudbestemt. Det ser ikke ud til at en hypotetisk ringborg i Lund passer ind i denne placeringsmodel?

[Historikus]

Hvem er det så der - indtil nu - har ræsonneret, at de tre tekster hører til én og samme oprindelige latinske krønike? Er det Sven R?

Det upplysningarna kommer från Antonina i brevväxlingen med sin dotter. De är tre separata krönikor av olika händer som satts samman till en. Vem som skrivit mittendelen finns inte nämnt någonstans.

Jeg forstår det ikke helt endnu. Hvis Antonina - som forlæg - har haft en latinsk krønike, er det vel kun den hun har afskrevet til polsk? Eller hur? Hvordan kunne hun vide det handlede om tre separate dele?

[Historikus]

GW är ingen klosterkrönika. [ . .] Sven har aldrig påstått att det är en klosterkrönika, tvärt om tror jag det står någonstans i boken att det inte är en klosterkrönika.

BalticSea:
Rigtigt med henvisningen, der refererer til søgning på nettet.
Søg på "Gesta Wulinensis" samt klosterkrønike og en Facebook debat når frem til en klosterkrønike. Jeg kender ikke debattørerne.
Citeret tekst fra Facebook: Sidst, men ikke mindst, det sensationelle fund af klosterkrøniken "Gesta Wulinensis Ecclesiae…

Som jeg husker det, var det Karen Schousboe der efter en samtale med Sven R bekræftede at GW var en klosterkrønike. Det kan man så være enig eller uenig i. Hvis det nævnes i bogen er det jo nemt for dig at nævne hvilket sidenummer, det står på.

Ett förtydligande: Det är den del av GW som Avico skrivit som inte är en klosterkrönika. Avico var med Harald som hans präst och Harald satt inte i kloster. Så den delen är en krönika men inte en klosterkrönika. Sista delen däremot är en krönika sannolikt skriven i ett kloster. De är sen i efterhand sammanfogade och bevarade i ett klosterbibliotek.

Jeg ser nu, at administrator for bogens Facebook-gruppe, Bo Jørgen Nielsen, har slettet en del af den korrespondance, som jeg mener at kunne huske. Et andet sted skriver samme administrator,

"det er en kloster årbog. Den dækker perioden fra tidligt 900 tal til 1174. Man må formode at begivenhederne er nedskrevet kort tid efter de er sket".

Han fortsætter med: "Det er anden del der er en klosterårbog og slutter 1174. Første del er skrevet 990erne af Harald Blåtands klerk Avico". Det har jeg fra Sven.

[BalticSea]

Som jeg husker det, var det Karen Schousboe der efter en samtale med Sven R bekræftede at GW var en klosterkrønike. Det kan man så være enig eller uenig i. Hvis det nævnes i bogen er det jo nemt for dig at nævne hvilket sidenummer, det står på.

Ett förtydligande: Det är den del av GW som Avico skrivit som inte är en klosterkrönika. Avico var med Harald som hans präst och Harald satt inte i kloster. Så den delen är en krönika men inte en klosterkrönika. Sista delen däremot är en krönika sannolikt skriven i ett kloster. De är sen i efterhand sammanfogade och bevarade i ett klosterbibliotek.

Jeg ser nu, at administrator for bogens Facebook-gruppe, Bo Jørgen Nielsen, har slettet en del af den korrespondance, som jeg mener at kunne huske. Et andet sted skriver samme administrator,

"det er en kloster årbog. Den dækker perioden fra tidligt 900 tal til 1174. Man må formode at begivenhederne er nedskrevet kort tid efter de er sket".

Han fortsætter med: "Det er anden del der er en klosterårbog og slutter 1174. Første del er skrevet 990erne af Harald Blåtands klerk Avico". Det har jeg fra Sven.

Som sagt vil jeg ikke blande mig ... men der er noget ved facebook, som driller, især hvis man har sat flueben de forkerte steder - jeg har kigget i gruppen om Trelleborge på facebook og fundet denne dialog:
*
Bo Jørgen Nielsen
Forfatter
Administrator
Hanne Fabricius jo det er en kloster årbog. Den dækker perioden fra tidligt 900 tal til 1174. Man må formode at begivenhederne er nedskrevet kort tid efter de er sket.
Naturligvis var det bedre med originalen, men det var en akademiker med latinkundskab der lavede afskriften.
Hvis man tog dansk middelalder historie væk man kun havde i afskrift, eller det der blev nedskrevet meget senere, blev der ikke meget tilbage

Jan Eskildsen
Hmm, et kloster i 900-tallet ... må kunne opspores ...
· Svar · Del · 1 år
Hanne Fabricius
Jan Eskildsen: Klostret er fra sidste halvdel af 1100-tallet
· Svar · Del · 1 år
Jan Eskildsen
Hanne Fabricius Hvor står det? Hvis krøniken dækker fra 900-tallet, hvem har så skrevet begyndelsen?
· Svar · Del · 1 år
Karen Schousboe
Jan Eskildsen utallige krøniker begynder med “adam og eva”
· Svar · Del · 1 år
Hanne Fabricius
Jan Eskildsen: Det ved jeg ikke. Du Ian læse Rosborns fine artikel om den.
· Svar · Del · 1 år
Jan Eskildsen
Hanne Fabricius Der står ikke, at den er fra et kloster.
· Svar · Del · 1 år
Bo Jørgen Nielsen
Forfatter
Administrator
Jan Eskildsen det skrev jeg højere oppe i tråden. Det har jeg fra Sven
· Svar · Del · 1 år
Bo Jørgen Nielsen
Forfatter
Administrator
Det er anden del der er en klosterårbog og slutter 1174.
Første del er skrevet 990erne af Harald Blåtands klerk Avico og er måske lavet som dokumentation for Haralds helgenkåring.
Hvorfor han ikke blev helgen er mystisk. Det var trods alt ham der kristnede Danerne. Det helligste Knud den Hellige gjorde, var at blive myrdet i en kirke, så mindre kunne gøre det

*
BS

[Historikus]

GW är ingen klosterkrönika. [ . .] Sven har aldrig påstått att det är en klosterkrönina, tvärt om tror jag det står någonstans i boken att det inte är en klosterkrönika.

Tak til BalticSea for de nye oplysninger fra Facebook. Andre med relation til bog-projektet bekræfter åbenbart, at en del af GW er en klosterkrønike.

På baggrund af af ÅkeP’s indlæg med GW inddelt i tre dele, opsatte jeg tidligere et tidsforløb.
https://www.skandinavisktarkeologiforum ... 871#p27871

Timeline: > 990, < 1178, > 1841, > 1960.

Med input af de nye oplysninger kan forløbet rettes ind til at se sådan ud -

• Første del Avico: > 990 < 999; ikke en klosterkrønike.
• Anden del: >1000-tallet og frem til 1150 - 1159;
• Tredje del: > 1150/59 - 1174/78; en kloster årbog.

Hvor kommer anden del af GW så fra?

[ÅkeP]

Jeg forstår det ikke helt endnu. Hvis Antonina - som forlæg - har haft en latinsk krønike, er det vel kun den hun har afskrevet til polsk? Eller hur? Hvordan kunne hun vide det handlede om tre separate dele?

Det kan man se på flera saker: pergamentens format, färg, piktur och övriga tillstånd, handstilar från olika skribenter, om där är försätts/inledningsblad till delarna, skillnader på olika bläck, hur delarna är ihopbundna etc etc etc. Är det så svårt? Dessutom kan de olika delarna ha helt olika fokus och hållit sig till det. Första delen berättar om Harald Blåtand, sista delen handlar om händelser i och omkring ett kloster.