En nyupptäckt handskrift, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”

[ÅkeP]

Hvem er det så der - indtil nu - har ræsonneret, at de tre tekster hører til én og samme oprindelige latinske krønike? Er det Sven R?

Det upplysningarna kommer från Antonina i brevväxlingen med sin dotter. De är tre separata krönikor av olika händer som satts samman till en. Vem som skrivit mittendelen finns inte nämnt någonstans.

[ÅkeP]

Med andra ord. I valet mellan att se skrivningen ”Julinem” utgöra ett tydligt indicium för GW som ett falsarium kontra ett faktum om att danskarna kallade Wulin/Wolin för Julin redan under 900-talet, så väljer jag det senare. MEN - då realiseras en annan frågeställning. Benämningen ”Jumne” anser etymologerna vara skandinavisk. Absolut inget talar för att danskarna använde två olika beteckningar för samma plats. Jumne måste vara en stad; Julin (=Wolin) en annan.

Wolinområdet är ön Wolin med omnejd. Jumne är den igenväxta viken eller fjorden norr om den nu utpekade platsen för Jomsborg. Antagligen kallades även borgen Jumne av dåtidens folk, I sagolitteraturen användes istället Jomsborg för platsen för jomsvikingarna. Julin är troligen det nuvarande Wolin som på den tiden var hedniskt medan Jomsborg var kristet.

[ÅkeP]

Professor Søren Sindbæk:
”Vallø Borgring ligger helt rigtigt i landskabet; på et sted hvor de gamle hovedveje mødtes og nåede ud til Køge ådal, der i vikingetiden var en sejlbar fjord og én af Sjællands bedste naturhavne”.

Det är ett tidigt citat. Vid näst sista årets utgrävningar grävde man ett tvärsnitt en bit ut i ådalen och drog då slutsatsen att ån inte varit farbar när borgen byggdes. Och den slutsatsen tror jag att även Søren Sindbæk numera delar.

[ÅkeP]

Wolin som namn har anor från 900-talet medan Julin uppträder först med Otto av Bamberg och Saxo Grammaticus under 1100-talet.

Biskop Otto af Bamberg var med i Weijkowo då graven gjordes om från en träkammargrav till en stenkammargrav i samband med att man försöket få honom helgonförklarad. Av det drar Sven och även jag slutsaten att detta är anledningen till att ett av skrinen från graven hamnade i Bamberg. För egen del förställer jag mej att det där sen användes som relikskrin med någon liten benbit från Harald, liksom Camminskrinet sen blev använt som relikskrin i Cammin, och då troligen också med en benbit av Harald. Nu blev ju aldrig Harald helgonförklarad så därför köpte man väl in en relik av heliga Cordula att lägga i Camminskrinet i stället.

UPPDATERING Nej Otto var inte med vid återbegravningen av Harald, där har jag misstagit mej, och då faller hela resonemanget ovan. Otto levde på 1100-talet och gjorde en missionsresa till Pommern på 1120-talet enligt boken.

[ÅkeP]

Vad gäller Harald Blåtands hastigt uppförda och i vissa fall ej vidareanvända ringborgar finns det numera även tankar om att de ursprungligen uppfördes som faktiska flyktborgar för den kvarvarande befolkningen efter att kungen mobiliserat och förflyttat merparten av den skyddande och stridsdugliga delen.
Flyktborgar till skydd mot härjande vikingar utanför kungens kontroll.

Det finns många teorier i omlopp, mer eller mindre långsökta. Flyktborg är en av de mera långsökta. Den mest uppenbara anledningen och användningen kommuniceras dock sällan. Det skulle vi kunna starta en egen tråd om.

[AndreasOx]

Inhägnad för slavar?

[ÅkeP]

Inhägnad för slavar?

Kanske den mest långsökta förklaringen/gissningen av dem alla

[Valdemar]

Ser vi på normandernas ” Mottes” något senare, så är de borgar för att konsolidera och säkra ett område som just erövrats/säkrats. Det är väl det mest rimliga även för Danmark?

Det andra tydliga förebilden finns kanske i sk Longphorts.

https://en.m.wikipedia.org/wiki/Longphort

Båda är verktyg för att säkra landvinningar och konsolidera riken.

[fileoscar]

Med andra ord. I valet mellan att se skrivningen ”Julinem” utgöra ett tydligt indicium för GW som ett falsarium kontra ett faktum om att danskarna kallade Wulin/Wolin för Julin redan under 900-talet, så väljer jag det senare. MEN - då realiseras en annan frågeställning. Benämningen ”Jumne” anser etymologerna vara skandinavisk. Absolut inget talar för att danskarna använde två olika beteckningar för samma plats. Jumne måste vara en stad; Julin (=Wolin) en annan.

Wolinområdet är ön Wolin med omnejd. Jumne är den igenväxta viken eller fjorden norr om den nu utpekade platsen för Jomsborg. Antagligen kallades även borgen Jumne av dåtidens folk, I sagolitteraturen användes istället Jomsborg för platsen för jomsvikingarna. Julin är troligen det nuvarande Wolin som på den tiden var hedniskt medan Jomsborg var kristet.

Att kalla ön Wolin med omnejd för Wolinområdet är ett självvalt begrepp som det inte går att säga emot. Instämmer i att Jomsborg var platsen för sagornas jomsvikingar och att Julin motsvarar nuvarande Wolin. I övrigt håller jag inte med dig. Men det är inget vi behöver debattera i denna tråd.

[ÅkeP]

Att kalla ön Wolin med omnejd för Wolinområdet är ett självvalt begrepp som det inte går att säga emot. Instämmer i att Jomsborg var platsen för sagornas jomsvikingar och att Julin motsvarar nuvarande Wolin. I övrigt håller jag inte med dig. Men det är inget vi behöver debattera i denna tråd.

Ok. Jumne skulle vara det som är utmärkt med mörkgrönt ovanför Paatziger See och platsen för borgen på sidan 295 som nu är i det närmaste igenvuxen, och Paatziger See (sandsjön) skulle då vara den omtalade mycket rymliga hamnen. Fynd i den sjön talar också för detta. Bara som ett förtydligande.